erttnde et
0-1 + bärs sn BRA ANDAR Bott ed 4 SAST ROSAS AAA ATS 050-130: 3- 0-0 420-br år årtal DNR rr ri nr Gr ARN Gr NRA ärged re 2 < - isär befa kd ASrbrtr feh bt pri Sår I ri VDErAR + på INSER IS R NAS dn tE ERE EDDIE ARR - rien KS tr rerkrån bag da ber Sd Ö
SUNT Rrodrtrg- 1 0: kad rö bob p rg Sr Ad 0 N IR NT - (5 Pra VA YA + bor fr fodret er Kra + RNA Bröst
UI Yst2R 10600 20 Br9n got e0-0r Bas atrOr bad 4) (esk LTR AA VA Has Pon
4 rön or År Ja TE SERA NR Ae0-0 rr NET a FE (ORT ARS ANS LR rR RE fr EAS stel fear US rr rer SrEa Agge E RANE RN yn Frang MA
ERA DAD os olvo6r beh ötprtribäbrt rärb rå BM ARA EAA - öht RS TL ER Ars bäras rir nea 904 Arr pr Asa s0r8: bege bling rår rå röras ört rt så sörär rt Dp o RR RETAANE set 3658-9 o00r$i 4 dr) sb 164 386-1). 3555 Mfiråe 6r0>e sg s $ePrk bön kos rg” ben ben 100150 rn ART SLR Ro vd ber NGA 5 est berg ARA MENS Tar ö-be fer FAR VR be
3410 > be borr IPA gel 4
rean 4 Nr0-8 APA dgr obtt. föbedodnd
Rs Pr VB
- afro en Parra Vi NIr ryd Pb Nr IA ($5Å 267 12 fr Svt rt bl = JiperldefrRrr FOTS SS FENT NN ng [REN
1:39 +0r0r ba bvilillo frö NN ast hr ng d I prörg bed 9-0 rr 214 54 1908-0-4 3-4 I Arr HN on feg srgida fran 59 drils bo folb Å viärtördn gen 1 RbR sr förker 1 440019 Sr UY Ga NA OC D br Bl båge he FARAO Vh
(4
Aårbed
205 Då beTe +”
FIRAS (2-4 NN 4430 104400
dets 44
4 be 4 debor) i nl F4r RB teten JUR
FRK 2örkavrar rån beg dne te ge bak 18 br joe:
få 914 940 Beter
1870 frlre rår på rt ap0rNrrr 4 A + Ir Petebritrbrderrdr årg vv SONEN, Häradets hh önflötrdrds rs babe
KAPP rärkene 4
vv
4507 trål hergre Yvabbelejp>
IE vd dr bår böpng apr b
» reder rör AA set t0 brer (Dr sar NösSr Sd rå= An öotntrtrer när brå rr 5 AF DOK Borg fången TS aktat IRS odon a IRAS NRA FAR vt AA RO 4-9) 4 Sör Are ARR TA [RA HAHA ber SOA CST UDEN SARGEN
DOTTERN ARE TTIOOGE bit Seg trkäossbrd bråir
ÅrPRbeA 4
röd bWAreN bo Brr. ; SARK fos FORA PÄSA ör Intr Ar bs Ga Ert De eoerk MAPAM AN Freie R0r4-$-0s Pin bär 2 fr Ao drtär 24 brrbognro erg forsen : JG0 [SR 01050 -006 54o7r4-300; äo be Br HY ha brbränb rndr At AR SVASOr -0"9r49 1 -0-0v=;a00! r bög hoYRrrNr (+ 1-0 frårerya Are de 12 rit rbbrb nare EV nero Ars -Jrlt-po jar soda Heh bru FA RAD EAP obrgffränijorr NArSneN Brå ARA v Vy - oI-0-pr8r bbe e Cohr 3 TRA AA HAN Mört ar brärgnbrsr bort gr G RAKA 1$"1> 015 4509 > rr atels önnboter. rv bok kps oBrfnt Poferkeko korn 3 , a NIER VTA font plane diao nn nr Tsar) [Nar ÄT orkR AD YT LAD Fota Ad ne r festa gr Hi pre Rd Sr49 010900 4 ånbobodsgerrtr tot TRE Iösb sråeå fört nbrän en för eta ot RR TN ekr åå beger sb KAS (YET frrE Kra Sr Är VAA or ÄR NäR jr (OO EE PES Sen SATANS E fetare Fred UnÖrAA ER TIrSATEra rige bststr sn b rg 3ras on AES PARAS ER ber beste on bt näste bröv ret FAsbe Rs AV pigg piss IRS nbbedetsotrfnber tr RTR TNA of Å 3-4-£yt5 05 PSN TNE sr bnörår4ng Jo Betr prlrtrtröltek brinerdndgr rr ser 4 ran ; Fö kotstrtr fed MYT Dr frid job 4" foadr alt. Bone 3 - a tsk FIOR NORS TE TESRA frä mende "9073 bil npene lp 4rrodrpr 09-08. öl) son Bran fö Fr . Fa Ore bm as Ile VE SAR parat ere riarssder rs Sr ASSR NG S Ar bsådir ört bif fobr brör VAN DrNID , 0 9-4i bringa feber värde! hävtrrikrdejer KE 8re4eded Don SARA 49-053 börtsbaön pre v Erber NA beg on! år 3 rea börd a jogg Edo fr Ja Bobrösbrår kofot or ot sge PRAT VE Sao aan bark bön PS åabs Borste Brat spe SHARK VAA spe ft OrSSOreD, uy USER srt SS 1:30 6 Ö bedöteri- 0 FORA rrA serber re 8 ö:ber-brärbebr doing br dig le gen jag öbrÅe fe of Bripå ont trfötrv gr tr lkrRå ll rrt. (I 4-fjefa bobej rn ttok arr fa ord 34 40-04-14 NA Videjpefe VILGRA Vä ledde psi år . So 06 öokla OS särasfr AV srR DR TNDNE 6 br rotntebr penne bår rgkrA rr IV AA r0sBL Pr Hove dre foo YSL UEST I 104 ort tsåke babet todstronlrns ÖST frn SERTA , KAT älesppå sås - vbrte bolt ts ävteeär rn SVAR Tkr A ae aRSEDgrr NgA A ARD r EN frp. issn Kp änkerö bands sid (RAND KAO 7 vokala nrg vä ge JD g litbr ön Br batnlba fe badet rderde I Sorry gr rt Nr FT KR RR SR PMA ir v VALA Nin be RNA TR REN S NbeBsin Jr sobrag YrrotläN 8:01 8 pik 05.0 orndrB Rrdrl dr NA MV < MAR IAU NB brörtrmr red I fr VAR gr föder rna Ar /bg er ä KOJA VR PO frörrgerrg rs rs Jeg på fe Mod Kn LANT UDEN vt: rt long je sr TIL 59209 bö4/ö0:0>-to4tryige ing RN Br Dr KAREN BARA PN SLA olaga hå 7 redokl såna [1.8 009268 bilade bstn betr srborrg Bok er feg 4 b 0044 8450: YI NATT D peta år adv orka fr) Ar ho 0 0 Febrf ab eirbrårtr 2 -brdni deg $ prteenr RAW v AE ln dan Trä pra när pk av arar FESTEN a bark set ER a kar ror A HAN 1vrdrl S91 rader: kr RARE LEN orter Brts$rdrrstrlprärgrrs 4-4.s9 1124-4004 hn NER SY NA 1 Ar klbdijant kyr Blä be as Fan Så OR LSE LR RA TENN et jgtg gt eko böna big bändetn drinken NA MSN REN pra pA ITA SY RSP , Y L Arr UA NNE SAE erste oörr ent NERE At rö rNRrrBrrNrrer keyrgerr jön Vsdofniog såll 14 ind hrbrtskrn HrlDtr ford rår ERA hestetrre 10 -0r honrn be rårotnå acer AR LITA ENN SNS MUN AFrTg re I kn "lopytirngr It STAR J-fangntr MY SRS RN (Pö$rtrdad opens 4 >4i$> Ii rtkrAtett gett brå 4 NEKA KA Ne Vv - nl ör gr TLA IT EAA AP Tp TÖRGIKAA rö derigderr tstded hö Af - - SRS ST RT IR bete Bogn jon bö gtr ör Strl br FoG ro SR R$ börbapde län pd tb Both SDs IRON FA ERA online gt Käse, 2 I dr å frAr f70 48 fran dsB NöRP An rn pdef Drivs Sf givi Från GSR NINE TS AEA re ker NE SOA Mae torde [| over br gtr VÅR betade rd: pd 4Ö ja rele ALINA ”" se SPE VEN VV rk prnd Ad 044-3r214 6=ttsårtsl VMA botske från ns det bgrr Hebbe SNRA BM tres br ALA KOL RAA DEA MS rNrtTSN-4ebobrts br Wärn Frige AT Ern Frö rbrg rg RNA NAN EROS rAra AS åldrar sla Tä a TNE års en nh $$ i nåbog4rWrå Yo NeT FITA TIN YT ENE oder r$e td 4 sel öbd kör knrjng br DANSK Ar LORÅ FRE THREE 178500 Ar brt frp totrtn ört boett träben br der prR NS UA ebe0r foga brak fe. rr sat sad AS AS31155 FI Vr rtöfebne frfsrr pik NER R BERGS! SYTT So Rb öfntrtötldnt) dre bår råd pa kröner agn 198: 00 fofrarr kn ja DEN fån NIRMOS MTF N ARS TRA UI Ia a 0150-00 fr$rto Pp årbräsf-brt-Pnå fotade rett Rb rö tår dnärtot sr Oe A. NRA NR MSE borr a RT HIT ok ngr aL II LST OEA ALA 6 Fr immertör 4 156 Prod enl odr bot T TTR Ar STARS o SA fri pp sea Frvsd.lsgert rr 200410 540 NANNE PösoRT STO Ki prN Sr RR RN GA TRIO 6 frörgrrrkfoteirbrrrarrtr - Mntld.d Ne 4 S - å Ls Mos SYN Ane PR rehrd ft b Geber rg NS Rrtyöjererårrnrg : 4 ; se barn Pet Been ratt inr STR Störtnbö tr bran trdrföprdetr frärkiga SAS 2 Pt ietetsd nkafrårbr år tirr MR 200008 fr örbotndet-potr ii rig Gr 8 jongr (RAA THAT RURAL AR Ämseiriena pr Oh KARNA Sybase Plog Get->Erbunst sokrbrkokn öeD or NYBPLIR ONT 140: fadnfötrtrpe bydstrr I fobgtrt ber ngr ÄRM SA C Art $rdribtrårand 0 pr dr Harbor” 4 ere pr DDR SER rv 3 årbteb orte Jnrjabe prbostts bodagr ESA SR SETS SSE srr AST NY
nte öbrör trå Cörpgrg TR ANA ISA ror hs Motmep Usher Ve NTA porer darta SR
4 00 Sf on Pre lrrtr brer
4 ben SM
28r0rdoB > strör bo Rr Aöres rr a
vr p008 304 orörda [frtntörb tafone fotot begrrrrtnr hr färre gro FT 20 0NIOB MN 0r5n Bö0 HHS fal fo koknirkasfotmketrde bör öRr Ang 198 $r0 Br borst fjor jade br parener Brant navn sn bo bredt Mos sekgort te
ber 00 fer rt a fägrrt sh RN rg sekr NAD srt T SIT HR br borr beN br bkärdrd: old GTA KRt S NE STAnbrrn de når bed or Card 20 et ere pr a NESS arr Ane BP Je NY nr rdr br H N ARR LEEE NN NINY 15811 909: brna40 4 44-504 rag nr lnt NaN fört Å RNE arne ved ERNER Ts SAAAA ss ÄV e rg ne ror Er reeET LER Aer the bag FSI ORDS RNE a Fen Este NED MERA 1960-30 Jyrr FO HBA 4 Nr bab rr
a Bbb fö arr 154110 fe boteatb år
iår USE KJUKFOTN
te dopet frö öre pa reise in bee
4 114 10 Robin
ae ere er 084061 av dl) ibrörbåg Wed busenen re
IS rrS Rad 4 rutt Yo rr förr pa ör bär rr 000 i ärlri sär brrN Mr ber penta
fådåar bt A hå nå då
in LEN
RER FARNIE NROT 5
NERE NERD rg or UR Or
MR AT HINE VANA Ur prev AS FST R SST ar
EUT g pd Url fg rr RSA Frr05-4" bot intag BOGT prs yrkar
SÖTA på Fbtnt i Hort gle 49 Sängen bet 444 - Ob A
14>4+4-00-+ 0
$ ARGA Ma nr Äk f od 4-0
ORT
Byte krog
OCK OB es + SÖTARE Nee KR pen Aga vert VT VARA tetrtrörtrirrngn / (RAA 0 + Pt 0450 Brt0 BR rpodedrtrårtrkoketberrn ister d KRYA NE KRA Are rdr take ars gr GKS nt sår tån tär ört . Ver Å 404 190 14 Nr Sa ; , tå bogrr 3063. 000 ARR Arkens TASTY SATANS rPsp er 6-1 gera 4 Kr , Idea ba Rö 1-0 rr bargrp fepr oc $öle A J pd or . + eg ke dre 4 , + , 1-2 8193 ör nrg Re > Fram BR AG ö- obe Vokrgr str AB 0rör4-0r0 3 lgdngrärgrgrr DN Ro ark erdre årg ÅNS FRINK ASTA KART VIPS geretrnn rt sån fel on PyMnArRgr Ara send, TY MÅ : 1-trgetsbr br tetalaå är So kr PYNT SKF 3 410 fogitr ber gr
MS ör tår ören y w
RT SM Pre eeGr prbrtr bår Bö br 0104 04 Br sr årg vtr14 OR Rygtrr
+ är 4 Mss S gr FN ba srt Tr DNA jr os ESS fotr ett br ORSA RSKR ST a br41 4295 Vr str rr deträrgntrkr pod dr krger Ar rONYE rev 4
HEI trejoe nro US
Y56-9 0 st Or bob
s4-retsg sige HARD Mr b MAA bf kyr FRIA SNS For set Rör DK LATA MOT TESLA "11-47 Fy8rtrör 961 br BN bär r dett Br pir gr VNNG bop rRrEA
MOT
24 0tdrl GAME Fler br
Inn vet Pattetate bo Peta ln frö ff ören fa trlr iv brkrtön dre, 14 ylljgn ef dopat SNR prbobäjs betr ne fora FR rr) SRS A SS DTS YE Ear farsa PRADA (8000 009--Ugbå rd AR pir beltetert)nat Arg) boer rede vår De boda REAR IRM ör K ANA
ASC perl Or. bed då tar lb ad
Cd TR AY Ups yt
5 Vänder sl fr br or rr std >i$-Ootalya ob: beten
Rp hörd ad vd fer dgr
renen en bssrer, årbrfs ger ed KILON 2 I 506 UsbeR bettdbe godhet rirrgrt Ör 4 jos SräNorbr LESS T rd Py SERA sö D13 05 340: 058 bog rna br 4RNNT GVA) Cr gla Få SSD I Re Nb NR RENA ARE RA AN a SN STR br Ros ers ro rt lä Fe pv RA BED rr gr DT FER hr Rts sk eA KERO 1358 140780 rr frd4- bas de ef Hetta cb rt 860 00 400-S0N rgapn br prata Män rän) 10 op a ATS brönBS p 0rb 00” 0: Bris bo fo badutritrkndnigrns Hrynly Nrrg. Brr RAR 2 SF dt AA bsbotrbergn KR Ce oirgerå ESA MIST JAN SARA spar Arr RAT IT ts n ARTS TVR Aa 441 0s1)0se byrå 4 ordrl SD NN ådra SAS PAM NS SRA FAN g NR rt SNS SN ågon woqrkmt vv at vig lr Bär brtbr bör Inknkilr 4 Arfled VARA RA SAN rr I (KONER KYLA SALA TA PA NASA RANA ARTAS NAR AAA ARB fort 4459) 49639.1/-A9i4-$arte0 107 dr bvlör i GAHN Fel SK KRA frörb fodenörbråntnrr fo nepgtsang Vb rbrtrNrr rt kr Are Ude) MID A br BRN LA ND sa dt olåedelybrrrg NosR RR ST SYNAT PTS bä r4rrefod bgrrbsenrr sg NRA rVr SS RAIN II YRern04 Bel 4 Ar rade NR Hr fn årdel Brr Arr kt Ro dtr sRDR Tr kr LEPRA APPEL SFI YRAN Dif Arlllert 20 vd 031 4 1-bANG 4930.4-4 Sorbr BD NUR ble Bs) SUNNE SST SNI Nr 0drB00r brenbotn0en <jörngrlritrrttntrvbrö sr oyrår [a : NTA ARA MRS ed FLISAN bo aa SIKA rs MSI - te Ia bestå pörs ki lys a ne ARTNR SPN 100 VVS rrr-RMRIRYIKYN rr . Ffa AMG: råd VA iv ARA är sgr Så (4-5) öglor rr Gt => NE rdr Ur$sWntvr rön rån SoRr4 ro P4 akrtnttfrt Ro brtrgsrt pr 4 NAT bl Bg bråd fr doln leN br vår robot Han 004-02 10 bidr TD AN IA MD sars fn bra ryss Rn dant BRÅ s 23 SVALA rä og rd onda gat N är (SR ONE VA TESTAR Sr N ASO >> Störe rd öbrsr frbbekor rk gig So TRES k öser ssk 1 , VY SAST MYSA a MINISMA Åärny (IRA 1; NÄS LAILA Mist d ÅAR bäst rå bas 1215 ända ekar roa pA Ar SFR FER Vg ScAS Ae Mere And 697 - MORE HAM bn r Pte ysfntrrrtntö negrer grå op RA I NERE AA UCS NN 086 da fre ata 0 0r1sAe Ci bu IRS RANG VN bör ko trdrkn fbr ft gr ovse SR NT BIRRO Br VRAK rfrY RR ÖINvä VIA 4 I NAGON 2 0-1-tp AROR OR TO APS FR 40 1a Nar än rörknds in nt jftlrr Men dre bo trrMG stått äre or IR nee d Åt FrLNre bergig re ser K USTA N EA Vb Atokbep f lr end er 2ör4 3 önåigel Sänd pir Go gr SA gån NÖT AD rä prtr) DTE Sober Bobb år krers TF rkrR Fr ST SNS RR TELE dh Mel Dirt 410 - Are 308 BR Hodl kn srt be HR DRA [Ke trdåparr Ing torr H 196059: 911 04=0" bår 140 AG Vr bokbn bidr dr SA is SVR VESNA stör 4 rör VR grerbeRogo bstn date grter SAG -4 14 bh bör) 104 ON et 8 bet feb gr ur Sed berdn above )rtad No 381508 4090 0 f9rå Brr fe4 is obrng ot KN Sr blid 4 grått trå De 1300 110 1 bråntrt borg öbrg dr rr ört 00 rr NA HN FAN sörts4 frbrtare 24) bröt sl bed rbrtrtr dr br rö bnsbr rr J 112344 aber UA RV RKA SKÄMS NAS Hr) NN E-t tv dr BROR AKttsr ATS TSAR AN orrAmrensbrAa VA va FINRA KIL La KR SörrYT6 55 oi STP PrÄNN rö YD VP Fågrsrkrtstntrtrrg Frk Dr LäRE Te Fre pr . RSS MA öv OF SD ANAR AA UP SAN pre VANN er Sr4rOtrdr0r + prtn tr boda BG rr Brbsärgrgrtr frärtNORO VE TDT Förre T re ige MYR: ÖR SAMA sofa ört 4 AAA EA Te S STIG SN rst RANE UTE ASS SAS EOS , 56 ört Å Fr ibe ren KISSAR rö ÖN 3 Or KREIS RAR TSEr IATA SL Soi I röNDAN sor SNR rr STR bar öv od B 2 FRA PG MARS Rd NEMI Tr u Nr bgrsre bister agn Sr rt SR AAA i RR HISK 3 14-00 0Å podrett så 3 MaestrdntrSSRGGPTRrA rs ran Å «es i pins br då ärter 30 | 4 4:0-0 4 sds ful ref går ög R RA V Irten FÄRNA 8-0 frön vevan beta en $r0-vistoligrir) sön bif rf nrg a NRA SA 2 ala äea NAS Leree Ior är rr tOrYR ng 3 RATES ks MAA 45 dai les bör gr råg Arken knd - 2 4 SÅ 1ER NEAR TA ka ärr br) br 544 ark rdrgN ANAR 4 HI SEA AB FASA örn AD a SER SSE DS RER - GG (Aes NN ner Ål Sr dn AA vt Abp JG
TREE ”. nå Are
KRA
VR LNS sA RA
3 tvö ars NöstGNRrN: 0005 de rdbrlfrke NArllr
PÅ MM by orig RASA HHYNT
UKN, fräst 9rtrrro rr 05953 1016-40 1070» åt nfrgk Bö
1540 1344-40 2 4:0- forfstrg hr grn
ÖTTRARNP SYTDNAA
4-1) tog br Nr
13 Rss tr 00 gren
100 4 ba pr
14-000 4 0/5 bagr re 1otb bRSrD rep FERRDN NG SE åsen 0 4907 rå varna Jo 1 09LÄA frå r Gr Ar fe frit BY OK 1720 0e407 1vå Osv deng UerobrNDR siör6s bedste
valen bätre börd ärren RN LEAN Inde Porn tet sond Sir ärtrg dr GAR RR RRD
OM 6 KR
Menade Waldo he 74 4) ber ins
Nedan (RAR bär
Ägar st PY ML IUNM et,
» nesarpar +
Söpod räv) 930 brer or tNndiSR SIR R Sör prs sed nägra rr v KUN
ÖNA bf rt RLPY bår gard
POE 4 410 (bd
ÖFVERSIGT
AF
FINSKA
VETENSKAPNS=NOCIETETENS
FÖRHANDLINGAR.
I 18S38—18353.
HELSINGFORS. 18.
1853.
IMPRIMATUR: G. F. AMINOFF.
FÖRORD.
Sedan, i enlighet med Finska Vetenskaps-Societetens stad- gar, Societetens så väl årsberåttelser som öfriga för en större allmänhet egnade meddelanden hittills ingått endast uti ett offentligt blad, hvilket, såsom andra dylika, måste i en framtid blifva föga tillgängligt , har Societeten ansett sig böra samla och under närvarande titel å nyo allmängöra dessa spridda uppsatser, hvilka, såsom oumbärliga för bedömandet af det sätt hvarpå hon sökt uppfylla sin bestämmelse, synas icke böra hemfalla åt glömskan. Af samma skäl komma att uti fortsättningar af denna samling upptagas de årsberåttel- ser och andra meddelanden af allmännare intresse Societeten kan önska framdeles offentliggöra. Den öfversigt af Societetens verksåmhet som nu meddelas, omfattar de femton första
åren af hennes tillvaro. Helsingfors den 20 December 1833.
N. G. ar SCHULTEN. Vet. Soc. Sekreterare.
WIN TAN ”” FATLEN Se sJåraf ;
HG SR - U KÖR, LJ Da ww Vdja a ÅG N a - La / 2 h | ; FORRINEER mild ab at a
5 Bysliv 6 NV af
a PIST ; är ih vga pige SMA dn RA ago
Va Ka AM 2 NE EN ; AGE 3 RT oroat vari bt | IR 3 sne Sö Save NANNA SRA SIÅAGE | VA N 4 no RDR KE tgb > ft NNE Ja UU når KOSTA Pie TiManN Moe | Mg bb. NB. . i M oh sant Ve prdnsera periesllin san OR ir SÄG ker 0 ov benet "ay föNNon torn ASSA Ng serHtarstrva ANAR RAR STAN AC Satdalie aan Ån SR säpo a bk nano be BB | mås, ANGÖMVAN alv ARI gån ett Aviv ntöR tskvdrd fr | j atv WIMAN BE” St AGS ST ära snnial R fn [ | Sed br ud byen sf ANS nig
Pg [TORESCETEST RET At 1 SUR di
ä
Anmälan om Vetenskaps-Societetens stiftelse.
(Införd i Finl. Allm. 'Tidn. för d. 19 Junii 1838.) Helsingfors.
Uhuru Finland, allt ifrån den tid vetenskapens ljus begynte deröfver uppgå, icke saknat män, som dels- varmt nitälskat för vetenskapliga och litterära forskningar, dels ock genom egna lyckliga bemödanden i denna väg tförvärflvat sig en förtjent rykt- barhet, har detta vårt fådernesland likväl hitintills varit i saknad af ett ibland de förnämsta medel till befrämjande af vetenska- pernas så väl theoretiska utveckling som praktiska användning, nemligen så kallade Lärda Samfund eller Föreningar af allmän- nare omfattning emellan vetenskapsmän till inbördes så väl bi- träde som täflan vid sträfvandet åt deras vigtiga syftemål. För att efter förmåga afhjelpa denna brist, hvilken varit så mycket känbarare, som Finlands isolerade läge icke tillåter dess veten- skapsidkare någon Nfligare förbindelse med andra länders, före- nade sig för en tid sedan åtskillige här bosatte vetenskapsmän till bildande af ett samfund under namn af Finska Veten- skaps-Societeten, hvars ändamål skulle blifva dels att fram- kalla sjelfständiga vetenskapliga forskningar, dels att, genom lem- nadt tillfälle till ömsesidiga meddelanden af de framsteg veten- skaperna å andra orter gjort, i allmänhet lifva och befordra ve- tenskaplig verksamhet. Det första, som härvid borde komma i fråga, var utarbetandet af ett lämpligt förslag till Stadgar för 1
2
Societeten. Då ett sådant blifvit uppgjordt och vunnit den mog- nad, att det kunde af Societetens medlemmar godkännas, ansågo desse för sin första pligt att hos Hans MaJsestärt KEJSa- REN i underdånighet anmäla den tillämnade föreningen, samt, med bifogande af de uppgjorda, ännu blott provisoriska, stad- garna, till dess inrättande utbedja sig Hans MAJESTÄTS Nådiga tillåtelse. I anledning häraf täcktes HAns KEJSERLIGA MaAJEsTÄT under den 12 sistl. April i Nåder bifalla till So- cietetens stiftande, samt, under den 21 sistl. Maji, i Nåder med- dela de till hennes efterrättelse uppgjorda provisoriska Stadgar jemte Nådigt Stadfästelse-Bref, hvaruti Societeten försäkras om HANS KEJSERLIGA MaJestTÄTS Nådiga hägn.
Då, i grund af denna Nådiga Stadfästelse, Finska Veten- skaps-Societeten kunde träda i verksamhet, hölls dess första sam- manträde den 28 sistl. Maji, dervid, i den ordning stadgarna föreskrifva, val anställdes för att utse .Societetens Ordförande och Vice Ordförande för första året, samt dess ständige Sekre- terare. Dessa val utföllo sålunda, att Professoren och Ordens- Ledamoten Doktor Hällström kallades till Societetens Ordfö- rande, Professoren och Riddaren Doktor Sahlberg till dess Vice Ordförande och Professoren och Riddaren af Schultén
till dess Sekreterare.
Societetens sammanträden hösten 1838,
(Finl. Allm. Tidn. för d. 21 Dec. s. å.)
Via sammanträdet den 5 November meddelade Professoren af Schultén åtskilliga af dess Fader, framl. Verkl. Stats-Rådet af Schultén, samlade beskrifningar öfver vid Östersjöns ku- ster anbragta Vattenmärken och anteckningar öfver de resultater i afseende å vattenminskningen, hvilka deraf, genom tid efter anna gjorda uppmätningar, erhållits. Det äldsta af dessa mär- ken finnes vid Bottniska Vikens östra kust och är observe- radt ifrån år 1697: de öfriga äro af åren 1700, 1731, 1749, 1751, 1754, 1755, 1756 och 1774, och för det mesta belågna vid Bottenhafvets vestra kuster. De nämnda anteckningarna rörande vattenminskningen grunda sig 1 synnerhet på sådana uppmätningar af dessa märken, som skett mot slutet af för- lidet århundrade, och leda till det förut kända resultatet, att Bott- niska Vikens apparenta sänkniug under sistförflutet sekel varit temligen lika öfver allt samt omkring 4 fot.
I samma session föredrog Prof. af Schultén en uppsats, hvars. föremål var en Förbättring af den hittills begagnade me- theden att beräkna en händelse i plana trigonometrien”).
Vid denna sammankomst framställde äfven Professoren Hä11l- ström. de resultater han, medelst beräkning efter sannolikhets-grun- der, erhållit af de sednaste årens uti S:t Petersburg gjorda mag- netiska deklinations-, inklinations- och intensitets-observationer.
2) Införd i Societetens akter, under titel: Note sur la determination du trosieme céte d'un triangle rectiligne au moyen des deux autres et de Pangle compris (Tom. I, sid. 151).
Vid sammantrådet den 3 December upplåste Professoren Nervander följande uppsats:
”Uppmärksamheten har i sednare tider blifvit fästad vid det, natten emellan den 12 och 13, eller 13 och 14, November hvarje år, regelbundet återkommande Stjernfalls-regnet. Nir vanliga mulna November-väderlek har de sistförflutna åren ej til- låtit att. genom observationer bekräfta detta fenomens synlighet äfven för Helsingfors horisont. Detta år lemnade 'dertill ett mera gynnsamt tillfälle af några stjernklara timmar, ehuru äfven nu en skåftals molnbetäckt himmel hindrade en fullståndig iakt- tagelse af fenomenets början, fortgång och slutliga upphörande. Ett sådant fullständigt iakttagande hade väl dessutom varit i alla fall omöjligt för mig ensam utan flere medhjelpare. Den likaså intressanta, som ännu outredda företeelsen blir dock genom de af mig gjorda observationerna- bestämdt konstaterad åfven för vår. synkrets. Af denna anledning, och i. förhoppning att deri- genom uppmuntra andra att följande år förena sig till anstäl- lande af observationer i större skala, torde resultatet af dem förtjena att offentliggöras. Detta resultat år i korthet följande.”
”Natten emellan den 12 och 13 November var stjernklar från kl. 10 till 11' 39', då himlen mulnade. Tvwvenne observa- torer. betraktade hvardera en sjettedel af himlahvalfvet och räk- nade under denna tid tillsammans 11-stjernfall, som, under för- utsättning att stjernfallen voro till lika antal fördelta öfver hela himlahvalfvet, skulle utgöra 33 för hela hemisferen, eller 22 i timmen. Bland stjernfallen var ett med större glans än Venus och ett hvilket visade en våglik eller ormande rörelse.”
”Natten emellan den 13 och 14 November: Stjernklart från kl. 10' 30" ull 11' 45. Till observationsfält valdes den fjerde- del af himlen der de flesta stjernfall voro till förväntande, d. v. s. kring Stora Björnen och Lejonet. Under denna tid observerades
5 stjernfall, enligt hvilken måttstoek 20-bordt vara synliga öfver
5
hela hemisferen och alltså 16 i timmen. Derefter öfverdrogs himlen hastigt med moln och observationerna måste afbrytas till kl. 3' 30', då det åter hunnit blifvit temligen stjernklart.”
”Från kl. 3' 435 ull 413 betraktades 1 af hvalfvet åt Lejo- net, under hvilken tid 23 stjernfall bemärktes. Alltså blefve för hela hvalfvet 92, eller 184 i timmen.”
”Från kl. 415 till 4'30' observerades 1 af den Lejonets tecken motsatta delen af hvalfvet. Antalet af stjernfallen upp- gick till 9, som ger 36 öfver hela hvalfvet eller 144 i timmen.”
”Från kl. 4 30 till 5' 30: En person till mig obser- verade nu samma synfält, som mellan kl. 3'453' och 4' 15 be- traktades af mig ensam. Stjernfallen råknades till 40. Alltså 160 i tummen.”
”Från kl. 5' 30' till 6 0': Samma synfält visade 15 stjern- fall, hvilket gåfve 120 i timmen för hela hvalfvet.”
”Natten emellan den 14 och 15 November: Från kl. 9 till 10' 30' lyste ett klart norrsken bakom och öfver en del af en molnbädd, som betäckte äfven Lejonets tecken. Från kl. 10' 30" till 11' 30" stjernklart. Synfält: en fjerdedel af hvalfvet åt Lejonet: Tre stjernfall syntes, hvilket gäfve 12 i timmen öfver hela hvalf- vet. Härunder inträffade det största och klaraste stjernfall, som dessa nätter observerats. Det gick från Stora Björnens stjern- fyrkant till Drakens hufvud. Detta, likasom en större mångd af de under dessa nätter observerade stjernfallen, lemnade efter sig en gnistrande, något dröjande svans eller eldqvast, olik den snabba eldstrimma, som stjernfallen vanligen bilda.”
”Af dessa observationer torde nu följande slutsatser kunna göras. Att stjernfallens antal var ovanligt är tydligt, då man er- inrar sig alt deras medelantal uppgifves af Benzenberg till 8 i timmen öfver hela hvalfvet. Dessutom år af mig uppgifvet att mitt synfält vanligen upptagit + af himmelen; men svårligen
6
torde man en längre tid kunna observera med nöjaktig fullstän- dighet en så vidstråckt rymd. Vida sannolikare är, att det ut- gjorde blott en sjettedel, eller högst en femtedel, af hvalfvet. Un- der denna förutsättning finge man för hela hvalfvet
Natten emell. d. 12 o. 13 fr. 10' t. 11' 30 — 33 stjernfall el. 22 it. —— —— d. 13.0. 14 fr. 10'30 t. 1145 — 25 stjernfall el. 20 it. —— —— d. 13 0. 14 fr. 3' 45 t. 4 15 —115stjernfallel. 230 it. —— —— dd. 13 0. 14 fr. 4 15 1. 430 — 45 stjernfall el. 180 it. —— —— d. 13 0. 14 fr. 4 30/1. 5' 30 — 200 stjernfallel. 200it. —— —— d. 13 o. 14 fr. 5' 30 t. 6' 0 — 75 stjernfall el. 150 it. —— —— d. 140. 15 fr. 1030 t.11'30' — 15 stjernfall el. 15it. Enligt denna öfversigt begynte, såsom man redan flerstädes fö- regående år observerat, antalet af stjernfall ovanligen ökas natten emellan den 13 och 14 Nov. efter midnatt. Från kl. 3' 45" till 5' 30 skulle, enligt ofvanstående beräkning, medeltalet af stjern- fall hafva utgjort ungefär 200 i t., efter hvilken tid deras antal lika hastigt aftog som det tilltagit. Dock bör märkas att månens vå- xande sken, en lätt morgondimma och det första spåret af gry- ning förtog allt mer och mer stjernornas glans från kl. 5' 30" till 6'0', så att det är troligt att flere stjernfall ej mera kunde observeras. Stjernfallens maximum tyckes dock hafva inträffat från 3'45' till 4 15'; ty deras antal var då bestämdt större än från 4' 30' till 5' 30. Under den förra tidsafdelningen syntes äfven, utom de uppgifna 23, troligen ännu tvenne; ehuru de så- som osäkert observerade uteslutits från antalet. Detta bekräftas deraf att under den sednare tidsafdelningen, då tvenne gemen- samt observerade synfältet, förekommo 5 stjernfall, som ej af begge varseblefvos.”
”Med allt detta finner man att fenomenet detta år, ehuru obestridligt, dock ej visat sig, åtminstone öfver vår horisont, i sin fulla prakt, sådant det några gånger förut annorstädes ob- serverats. Äfven voro stjernfallen i allmänhet svaga till sitt
- i
sken, och beskrefvo banor af få grader. Troligtvis har således denna gång största antalet af de förbifarande kroppar, som anses förorsaka stjernfallen, ej hunnit inom jordens atmosfer, så att de kunnat antändas och lysa. — Att för öfrigt nästan alla stjernfall utan undantag utgingo i riktningar som sammanstötte i Lejonets konstellation, behöfver knappt nämnas. Då denna visar sig hos oss temligen lågt på himlen, så återstår den möjlighet att feno- menet i de nordliga länderna visar sig svagare än 1 de sydliga. För framtida observationer blir detta en vigtig omständighet att afgöra; emedan derigenom stjernfallens kosmiska ursprung skulle bekräftas. Bland stjernfallen fästade tvenne specielt min uppmärk- samhet. De syntes liktidigt och deras banor voro parallela samt ungefär 5 grader skilda från hvarandra. De försvunno åter lik- tidigt, och det så, att den glänsande strimma, som den enas bana bildade, börjades och slutades litet lägre än den andras, d. v. s. ungefär som de motstående sidorna 1 en rhomboid (=>. Är väl denna likstämmighet tillfällig eller stodo begge dessa stjernfall i någon närmare förbindelse sig emellan än de öfriga? Kunde man redan antaga att sjernfallen, såsom man förmo- dar, äro förorsakade af små planeter, så vore man äfven nästan frestad att tro det dessa begge stjernfall stodo i samma förhål- lande sig emellan, som ett par dubbelstjernor, eller jorden och månen.” ;
”Att ett klart, ehuru ej högt, Norrsken natten mellan den 14 och 15 Nov. inträffade, bör så mycket hellre anmärkas, som förlidet år och kanske således äfven detta, magnetiska observa- tioner blifvit anställda för att utröna, huruvida något samman- hang mellan stjernfallen och magnetnålens missvisning kunde "vara förhanden. De deklinations-förändringar detta norrsken så- kert föranledt hos magnetnålarna, kunna nemligen lått på orter der det ej var synligt föranleda till förhastade slutsatser om ett samband. mellan stjernfallen och nämnda deklinations-oscillationer.”
Vid sammanträdet den 3 December framställde äfven Pro- fessoren af Schultén Nyttan af en särskild gradering å de qvicksilfver-thermometrar, som användas till anställande af den bekanta temperatur-korrektionen vid brånvinsprofning. Den föreslagna graderingen består deruti, att den punkt af ther- mometerskalan, som motsvarar + 20” Cels., betecknas med 0, och hvar sjunde centesimalgrad ifrån denna nollpunkt, så väl uppåt som nedåt, successift utmärkes med 1, 2, 3 etc. En så- lunda graderad Thermometer, nedsänkt i bränvin jemte Profva- ren, utvisar omedelbart, genom sitt gradtal, den nödiga tillök- ningen eller minskningen i den observerade profvaregraden, då man fäster uppmärksamhet dervid, att de thermometergrader som äro under nollpunkten verka tillökning, och de andra deremot förminskning. Riktigheten af detta enkla sätt att korri- gera profvaregraderna ådagalägges af följande tabell, deruti öfre talet i hvarje ruta uttrycker det rätta, medelst den bekanta hjelp- tabellen ”) erhållna, tillägget till motsvarande observerade profva- regrad, och undre talet det tillägg dertill, som vid samma tem- peratur erhålles genom ifrågavarande gradering.
+) Se 3:dje Delen af Berzelii Kemi, Tab. IV.
| 3e Observerade Thermometergrader. 3 | 22 4 6 BN IG LOTTE 4618 NG 4 8 si BNP Ia 13 TN Oj | 0,5 17 0;2"1 2,9 | 2,6 | 231 2,0 | 1,7 | 1,4 11511 059: 0,6 | 0,3 | 7 2;7 1255 2 jo, der Lj4rnnrdgäll OO 0,2 | SKYE Era AR ES [RRD Led dö 8 HR i 1 AL 4 ITA 9 0 BYN 0 ES 6 AJ (EE SAR [TOS IEND JT Fi PR 9 rr 871 (ög IG AIN 0 Ir a 0 HEST TO EES 2595 | 23623 20 4 | 1,1 | 0,9 | 0,6 | 0,3 | 5 2590 E 252 Ae 20 Liszts £52 105106 10,3 200256 053002 ESA FL ER a 0 ES sm tejn2 0) |mn id be rna | | 44020 3,6 [23 KD The a 0 OR LÖR 2 [a HR EE ED | SRA a a lr Ta IR EE OT 0 6 -” Fars [| 3 | 3501 || 257 204 |) 21 SSK SN 52 8 ORO ON 2,50) 2561 2535 | OA NAN ELST N O;9NR 06 OR 2 3:00 27 dr ESS Isar 1 0591 050 i CHI Sr STEL ERE re KARE SA NN 1 JMF RR AE 00 Sd 226230 200 Za 14 ET 0:91 056 RN 0 IE350R (E2570 240 2,00 LZ 4 TAN KROSSA EOS 02 25001 22561 | 253) 2250, | ES TNENARLE) 0397) 20561 1.053 | I I
10
De öfre och undre talen i denna tabell öfverensståmma, såsom man ser, ofta helt och hållet, och, der skillnader finnas, uppgå dessa endast till ,';, sällan ;2,, profvaregrad, samt kunna således anses icke öfverstiga de oundvikliga observationsfelen i dessa grader.
Genom denna i alla vanliga fall tillräckligt noggranna me- thod att vid bränvinsprofningen intaga temperatur-korrektionen, vinnes i synnerhet den fördel, att denna nödiga korrektion, på hvilken mindre kunnige personer hittills icke förstått sig, torde kunna komma i allmännare bruk, till större reda och såkerhet vid bränvinshandeln, så mycket mera som den föreslagna grade- ringen är af den beskaffenhet, att de thermometrar, som förses med endast denna, måste blifva billigare till priset och lättare begagnade af den mindre kunnige, än de vanliga i centesimal- grader indelade.
Årssammanträdet 18329.
(Finl. Allm. Tidn. för d. 6 Majis. år.)
Den 29 April, Hans Kejserliga Höghet Thronföl- jaren, Cesarewitsch och Stor-Fursten ALEXANDER NicoLaAJeWiTsScH's Födelsedag, firade Finska Vetenskaps-Societeten, i enlighet med dess stadgar, sin Års- och Högtidsdag. Sedan sam- manträdet blifvit öppnadt med några ord af Ordföranden Profes- soren Hällström, samt Årsberättelsen uppläst af Sekreteraren Professoren af Schultén, hölls af Professoren Nervander ett Minnestal öfver Societetens den 11 nästföreg. Januarii med döden afgångne ledamot Chemie Professoren von Bonsdorff, hvarefter en ledamot af hvarje Sektion inom Societeten föredrog en vetenskaplig uppsats, nemligen Professoren Hällström en afhandling under titel: Klimater, bedömde efter islossningstider, Professoren Sahlberg Några anmärkningar om en utmärkt sällsynt insekt: Xylophagus Maculatus och Professoren Nord- ström en Teckning af de äldre Nordiska Pattiglagarnes huf- vudmomenter. — Årsberättelsen lydde som följer:
”Ibland de orsaker, hvilka kraftigt bidragit att bringa ye- tenskaperna till den höjd hvarpå de sig nu befinna, intaga de så kalla Lårda Samfunden, eller Vetenskapliga Föreningarne, otvif- velaktigt ett utmärkt rum. Den välgörande inflytelse dessa in- rättningar både hittills haft och allt framgent måste yttra på ve- tenskapernas fortgående utveckling, är till den grad afgjord och otvifvelaktig, att ett utförligare ådagalåggande deraf med skäl kan anses öfverHödigt. Utan att i detta afseende åberopa erfarenhe- ten, hvars vittnesbörd på det mest öfvertygande sätt bekräftar denna sanning, åtnöje vi oss med den anmärkning, att vetandets
12
och upplysningens sak, liksom hvarje annan, måste verksammast befordras genom en ändamålsenlig förening af fleres krafter, helst en sådan, såsom lätt kunde bevisas, i detta fall blir särdeles eg- nad att så utom som inom sig till verksamhet väcka nya, eljest möjligen för alltid slumrande, krafter till befordrande af dess vigtiga ändamål. Vid ett sådant förhållande kan det i san- ning anses hafva utgjort en verklig brist för Finland att så långe hafva saknat ett vetenskapligt samfund af allmännare omfattning, — en brist, så mycket känbarare, som, å ena sidan, vetenska- pernas framsteg å andra orter måste föröka behofvet af en lifli- gare dem egnad verksamhet åfven hos oss, och, å den andra, vårt lands afskilda läge icke medgifvér dess vetenskapsidkare den jemna och oafbrutna förbindelse med andra länders, som för vin- nandet af ett sådant ändamål vore nödvändig.
Ledde af dessa åsigter, förenade sig för något mer än elt år sedan åtskillige i Helsingfors bosatte vetenskapsidkare till bil- dande af detta Samfund. Sedan desse vetenskapsmän, hvilka voro
Kammar-Rådet och Ridd. Doktor von Bonsdorff,
Professoren och Ridd. von Bonsdorff,
General-Direktören och Ridd. Doktor von Haartman,
Professoren och Ordens-Ledam. Doktor Hällström,
Professoren Doktor Il moni,
Professoren och Ridd: Doktor Lagus,
Professoren och Bidd. Linsén,
Professoren Nervander,
Öfver-Intendenten och Ridd. Nordenskiöld,
Professoren Nordström,
Kollegii-Rådet och Ridd. Pipping,
Professoren Rein,
Professoren och Ridd. Doktor Sahlberg,
Professoren och Ridd. af Schultén och
Professoren och Ridd. Doktor Ursin,
13
uti några preliminära sammanträden uppgjort ew Förslag till pro- visoriska Stadgar för den tillämnade Föreningen, ansågo de för sin första pligt, att hos HANS MasesTÄT KEJSAREN, Veten- skapernes Hö ge Beskyddare, i underdånighet anmäla sitt fö- retag, och till dess verkställande utbedja sig HANS MAJESTÄTS Nådiga tillstånd. I anledning häraf täcktes Hans KEJSER- LIGA MAJESTÄT under den 14 (26) April förlidet år i Nå- der bifalla till stiftandet af detta Vetenskapliga Samfund, un- der namn af Finska Vetenskaps-Societeten, samt den 21 i nästföljande månad detsamma i Nåder meddela ofvannåämnde pro- visoriska Stadgar jemte Nådigt Stadfästelse-Bref, deruti Societeten försåkras om HANS KEJSERLIGA MaseSTÄTS Höga hågn.
Då, i grund af denna Nådiga stadfästelse, Finska Veten- skaps-Societeten kunde träda i verksamhet, hölls dess första sammanträde den 28 Moaji förlidet år, dervid, på sätt Stadgarna bjuda, Societeten utsåg sin Ordförande och Vice Ordförande för första året, samt sin ständige Secreterare. Den första af dessa befattningar uppdrogs åt Professoren Doktor Hällström, den andra åt Professoren Doktor Sahlberg och den tredje åt Professoren af Schultén.
Vetenskaps-Societetens ordinarie Ledamöter, hvilka till en början voro Femton, hafva under detta Societetens första år blif- vit ökade med Fem nya, invalde i den ordning stadgarna före- skrifva , nemligen
Guvernören och Ridd. Grefve Mannerheim,
Professoren Doktor af Tengström,
Bergs-Kommissarien Hartwall,
Kollegii-Rådet och Ridd. Sjögren och
Provincial-Läkaren Doktor Lönnrot, af hvilka de tvenne förstnämnde kallades till Ledamöter den 19 November förlidet år, och de trenne öfrige den 8 April. Men om, å ena sidan, Societeten fått fågna sig af flere tillkomne skicklige
14
medarbetare, har, å den andra, en lika oförmodad som betydlig förlust vederfarits henne genom dess förtjenstfulle Ledamots, Che- mig Professoren von Bonsdorits den 11 Januarii detta år timade dödsfall. Den häådangångnes vidtbekanta förtjeunster af sin vetenskap, hans varma nit för upplysning och vetenskaplig forskning i allmänhet och det lifliga deltagaude han i synnerhet egnade detta Samfund, hvilket hoppades i honom erhålla en af sina verksammaste medlemmar, göra denna förlust för Societeten särdeles smärtsam.
De vetenskapliga meddelanden Societeten under dess första år fått emottaga, äro följande:
Vid sammanträdet den 5 November förlidet år meddelade Professoren Hällström Societeten de resultater han, me- delst beräkning efter sannolikhetsgrunder, härledt af de sed- naste årens i St. Petersburg gjorda magnetiska observatio- ner. Då dessa resultater, af hvilka en vetenskapsman i St. Pe- tersburg enskildt erhållit del, sedermera blifvit uti 5:te Tomen N:o 4 af den utaf Petersburgska Vetenskaps-Akademien utgifna Bulletin Scientifigue införda och der med några anmärkningar beledsagade, uppläste, vid Societetens sammankomst den 4 sistl. Mars, bemälde Professor, i sammanhang härmed, en ytterligare uppsats, hvilken innehöll dels allmänna betraktelser öfver proba- bilitets-råkningens användning till erhållande af resultater ur ex- periment-serier, dels särskilda anmärkningar öfver dessa grunders tillämpande till ofvannämnde Petersburgska observationer, hvartill Professoren tillagt en beräkning, som ådagalägger, att, ehuru äldre magnetiska observations-serier enhälligt visa allenast enkelt maximum och minimum i den magnetiska deklinationen inom dygnet, de nyaste uti Freiberg gjorda iakttagelser, lika med dem i St. Petersburg, dock tydligen röja en dubbel sådan period hvarje dygn. — I sessionen den 8 April meddelade Professo-
15
ren Hällström Societeten en afhandling under titel: Samti- digheten af lika luftförhållande på skilda orter”). I detta arbete ådagalägges genom grafiska konstruktioner af ett stort antal observationer på särskilda punkter af jordytan, att en bestämd " öfverensstämmelse äger rum emellan Barometerförån- dringarne på långt ifrån hvarandra skilda orter. De begagnade observationerna sträcka sig i vester och öster ifrån London till Sitka, öfver St. Petersburg, Helsingfors och flere andra mellan- punkter, emellan 55 och 65 graders latitud, samt i norr och söder ifrån Stockholm till Rom, för orter under icke mycket skilda meridianer, och leda till det intressanta resultat, att pe- rioderna af de högsta och lägsta barometerstånden å hvarje ort framskrida ifrån vester åt öster öfver hela verldsdelar med en hastighet af omkring 10 geografiska mil i timmen, samt dervid väl åt norr och söder något förändras, men så småningom, att de i den riktningen äro gemensamma för en hel verldsdel. -- Slu- teligen har Professoren Hällström den 25 April för Societe- ten föredragit ett arbete under titel: Klimatförändringar be- dömde efter islossningstider ”), hvilket, efter beräkning medelst minsta qvadrat-methoden af 118 års observationer öfver isloss- ningstiderna i St. Petersburg, 61 års i Åbo och 82 års i Wes- terås, lemnar det resultat att sannolikaste tiden för islossningen och dermed sammanhängande vårens början inom ett fortgående sekel fördröjes med 2 dygn i St. Petersburg och med 13 i Wes- terås, men deremot påskyndas med 9 dygn i Åbo. Detta, så- som det tyckes, oförmodade resultat härleder Författaren, hvad den fördröjda islossningen beträffar, af skogarnas uthuggning, hvarigenom vårarna blifvit torrare; men till den påskyndade an-
) Variationum pressionis Almosphare terrestris in locis longe a se di- stantibus concordantium examen (Tom.l, s. 1).
?) Specimina mutati currente sceculo temporis, quo glacies fluminum an- nue dissolute sunt (T.I, s. 129).
16
ser han sig icke kunna framstålla nöjaktig orsak, innan han hun- uit nogare granska de i Åbo anstälda meteorologiska observatio- ner under sistförflutna sekel, och jemföra resultaterna deraf med hvad nutidens erfarenhet berättigar att antaga.
Professoren Ilmoni föredrog i Societetens session den 4 Mars en Epidemiologisk iakttagelse i afseende å Koleran”), med- delad af den bekante Sicilianske naturforskaren Mario Gem- mellaro i Nicolosi uti en skrifvelse af den 8 Maji sistlidet år. Enligt denna uppgift hemsöktes mest alla orter på Sicilien, äf- ven de höglåndare eller bergstrakterna, af koleran, då denna farsot der rasade under sommaren och hösten 1837, men ett märkvärdigt undantag härifrån utgjordes af den lilla staden Ni- colosi, vid foten af Etna, och hela den öfversta delen af vul- kanens södra sluttning, dit Nicolosi hörer, emedan denna trakt blef fullkomligen fredad, oaktadt all kommunikation med de näst intill belägna härjade orterna. Såsom förklaringsgrund till denna egenhet i sjukdomens framfart, uppgifver Gemmellaro det faktum, att, under den tid koleran hemsökte de östra delarna af Sicilien, en oupphörligt herrskande nordanvind dref de då ym- nigt frambrytande vulkaniska rökmassorna närmast och tätast öf- verom den af farsoten skonade delen af /Etnaiska södra bergs- wakten, och att, der denna rökregion åt begge sidor upphörde, kolerans härjningar vidtogo. Denna isolerade iakttagelse leder väl ånnu icke till någon säker erfarenhet, huruvida vulkaners rök motverkar ifrågavarande farsot, men den synes likväl för- tjena uppmärksamhet. — Vid sammanträdet den 8 April medde- lade bemålde Professor äfven Societeten tvenne bidrag till Aca- lephernas naturalhistoria, det förra Orm en sannolikt ännu icke beskrifven Acalephe-art ”), hvilken Professoren observerat i Adria-
4) Misceller om Vulkanen Etna (T.1, s. 749). s) Om en Medus&-art i Adriatiska hafvet (T.MWU, s. 761).
17
tiska hafvet i trakten af Trieste, det sednare om Acalephernas förekommande i Finska Östersjö-skärgården, hvaraf synes alt det enda här befintliga species af detta djur, eller Linnés Me- dusa Aurita, inskränker sig nästan helt och hållet till den syd- vestra delen af vår skärgård, samt att de nya individerna deraf alstras hvarje sommar, icke utvid hafvet, utan i det inre af skär-
Oo gården.
Af Guvernören Grefve Mannerheim har Societeten fått emottaga beskrifning på ett nytt species af insektslägtet P/y- sodactylus, hvilket han kallat Physodactylus Besckit, jemte an- märkningar så väl om den plats detta slägte bör intaga i Ko- leopter-systemet, som ock om den enda deraf förut kända, af Fischer beskrifna, arten Physodactylus Itenningii”).
Vid Societetens sammanträde den 3 December sistlidet år föredrog Professoren Nervander de iakttagelser af Stjernfall han varit i tillfälle att anställa nätterna emellan den 12 och 135 November förlidet år, hvaraf visade sig -att dessa till ojemförligt större antal än vanligt förekommo natten emellan den 13 och 14 November. Detta lika intressanta som ännu outredda fenomen är härigenom beståmdt konstateradt äfven för vår synkrets, och dessa Professoren Nervanders observationer erhålla ett ökadt värde derigenom, att mulen våderlek och andra orsaker, efter hvad det synes, förlidet år på flere andra ställen lade hinder i vägen för nämnde iakttagelser. — I Societetens session den 4 Februarii har bemälde Professor äfven meddelat Societeten några preliminära notiser om resultaterna af en undersökning an- gående Magnetiska Deklinationens dagliga variation.
) Denna athandling, som meddelades Societeten den 25 April, är införd i akterna under titel: Description d'une nouvelle espeéce du genre Phy- svodactylus (T.I, s.93)-
3
18
Uti en den 25 April Societeten meddelad afhandling om Tantalitens förekommande i Finland, jemte undersökning om dess kristallform”), har Öfver-Intendenten Nordenskiöld åda- galagt att detta sällsynta mineral, hvari Tantal-metallen i början af detta århundrade blef upptäckt, förekommer icke blott i Ki- mito socken, utan ock under de sednare åren funnits i Finland på ej mindre ån sex särskilta orter, nemligen i Kuortane soc- ken, å tre olika ställen af Tammela socken samt i Pojo och Somero socknar. |
Vid Societetens sammankomst den 4 Mars uppläste Profes- soren Nordström en uppsats angående Svenska Kyrkans or- ganisation och friheter under Katholska tiden, hvilken, såsom tillhörande ett större, ärinu ej utgifvet, arbete, kommer att jemte detta offentliggöras.
Professoren Sahlberg meddelade Societeten vid samman- trädet den 4 Mars en beskrifning öfver tre å Flåne Nygård i Pöyttis socken funna, ännu ej beskrifna, arter af insektslåg- tet. Cicada”), och har bemålde Professor äfven den 25 April inlemnat en annan uppsats, innehållande några anmärkningar om en utmärkt sållsynt tvåvingad fluga: Xylophagus macula- tus ?), beträffande nemligen dess hemvist och den plats der den undergår sina metamorfoser.
Societetens Sekreterare har meddelat henne några ibland dess Faders, framlidne Verkl. Stats-Rådet af Schulténs, efter- lemnade papper funna beskrifningar öfver äldre, vid Östersjöns kuster anbragta, vattenmärken, jemte anteckningar öfver derå tid efter annan gjorda uppmätningar. Dessa märken, som äro till antalet 9, datera sig ifrån åren 1697, 1700, 1731, 1749, 1751,
) Quelques remarques sur la VTantalite in Finlande, et recherches sur sa cristallisation (Tom.l, s. 119).
?) Cicade tres nove FPFennice (T.I, s. 85).
”) Några anmärkningar om Xylophagus Maculatus (T.1, s. 163).
19
1754, 1755, 1756 och 1774, och de derå anstälda uppmälnin- gar, hvilka till det mesta skett mot slutet af sistförflutna sekel, ådagalågga att vattenminskningen omkring Bottniska Vikens ku- ster det sista århundradet varit temligen lika öfverallt och ut- gjort ungelär 4 fot. — Vid Societetens sammanträde den 3 De- cember fästade bhemälde Ikdamot hennes uppmärksamhet på myt- tan af en särskild gradering å de Quicksilfver- Thermome- trar, som användas vid Brånvinsprofning. Genom denna gradering blir den hittills begagnade hjelp-tabellen öfverHlödig, emedan thermometergraden omedelbart angifver den nödiga till- ökningen eller minskningen i den observerade profvaregraden, och temperatur-korreetionen vid bränvinsprofning, på hvilken mindre kunnige personer hittills icke förstått sig, synes kunna hårigenom komma i allmännare bruk, till större såkerhet och reda vid bränvinshandeln. — Den 5 Nov., 4 Febr., 8 och 25 April har samma Ledamot af Societeten dessutom föredragit 4 af honom författade afhandlingar, deraf en innehåller en förbått- ring af den hittills begagnade methoden att beräkna en sida i en plan triangel, af de tvenne öfriga och deras mellanliggande vinkel såsom gifna "”); en annan framställer en strängare geome- trisk utveckling af solida vinklars egenskaper, än den hvar- med man sig hittills åtnöjt ”); en tredje har till föremål att full- ständigare ån Nittills grunda den Algebraiska Kalkylens gil- tighet, i det afseende nemligen, att denna kalkyls reglor, som hårtills blifvit härledda endast under förutsättning att de alge- braiska bokstäfverna beteckna hela tal eller bråk, i denna af- handling bevisas äfven för det fall, att dessa bokstäfver före- ställa irrationella tal”); och den fjerde är egnad åt en strängt
22) Se föregående not?) ") Memoire sur la theorie ggoméetrique des angles solides (T.I, s. 101).
x) Memoire sur les principes fondamentaux de & Algébre (T.I, s. 31).
20
vetenskaplig framställning af Differential-Kalkylens grun- der).
Af vetenskapsidkare utom Societeten hafva den 4 Febr. och 8 April tvenne uppsatser blifvit för Societeten föredragna. Den ena är af Docens i Mathematiken Lektor Borenius och bar till föremål en för begynnares behof afpassad härledning af de beqvåämaste formler för beråkningen af en plan trian- gels vinklar af dess sidor såsom gifna. Denna lilla uppsats kommer att erhålla ett rum i Societetens akter”). Den andra är af Medicine Licentiaten Crusell, och innehåller ett för- slag vill Galvanismens användande emot Uretral-strikturer.
Föregående öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens verk- samhet under dess nyss förflutna första år, ådagalägger att So- cieteten derunder emottagit 21 vetenskapliga meddelanden, deri- bland flere torde komma att offentliggöras så snart sådant för Societeten, i ekonomiskt hänseende, blir möjligt.”
») Considérations sur la maniére la plus consvenable d'établir les principes du Calcul Differentiel (T. I, s. 413).
”) Deductio tironum usui accommodata formularum commodissimarum ad computandos angulos trianguli rectilinei ex datis ejus lateribus (T.1, s. 159):
ÄArssammantriädet 1840.
(Finl. Allm. Tidn. för d. 6 Majis. år.)
6 29 April firade Fiuska Vetenskaps-Societeten, i enlighet med dess stadgar, sin andra Års- och Högtidsdag. Sedan Ordfö- randen, Professoren Sahlberg, underrättat de för tillfället sam- lade åhörarne om sammankomstens ändamål, upplästes af Sekre- teraren en berättelse om det förflutna årets arbeten jemte annat som derunder inträffat af vigt för Societeten, hvarefter eu Leda- mot af hvarje Sektion föredrog en vetenskaplig uppsats, nemligen Professoren Linsén en afhandling öfver Naturbetraktelsens förhållande till Historien, Professoren Nervander en uppsats om Spftningen af de sednaste forskningar angående Jordmag- netismen, och Professoren Sahlberg: Några allmänna an- märkningar om djurens instinkter. — Åvsberäåttelsen var följande:
”Vid en återblick på det som närmast rört Finska Veten- skaps-Societeten under dess nu förflutna andra år, bör vår upp- märksamhet framför allt fästas vid eu för Societeten särdeles vigtigt vedermäle af Hans KEJSERLiIGA MAJESTÄTS Nåd. På underdånig framställning af Herr Minister Stats-5Se- kreteraren för Finland, angående denna Societets behof af något anslag af allmänna medel, hvarigenom henne kunde beredas utväg att ifrån trycket utgifva vetenskapliga arbeten, har Hans KEJSERLIGA MAJESTÄT täckts, under den 23 Ok- tober sistlidet år, i Nåder bevilja Societeten en summa af Ett Tusende Femhundrade Rubel Banko Assignationer om året, att, räknadt ifrån och med detta år, af Finska statsmedlen utgå. Lifvad af underdånig tacksamhet för denna Hans KEJSER- LIGA MasJesTtTÄrTs Nåd, — et förnyadt vedermåäle af vår
22
HöcGE MONARKS aldrig hvilande omsorg för befordrandet af sann upplysning inom Dess vidsträckta Bike, — hämtar Finska Vetenskaps-Societeten deraf den kraftigaste uppmuntran till nya, allvarliga ansträngningar för dess vigtiga syftemål.
Sedan, i följd af förenämnde Nådiga understöd, Veten- skaps-Societeten kunnat företaga utgifvandet af dess Akter, har, efter nödiga förberedande atgärder, dessas tryckning begynt och härtills så vida fortgålt, att 18:de arket är under sättning. Det till en början utkommande första Häftet, hvilket blir emellan 20 och 30 ark, torde före sommaren lemna pressen, och kom- mer tryckningen att i höst återbörjas samt oafbrutet fortsättas tills akternas första Band ifrån trycket utkommit.
Med Vetenskaps-Societetens Embetsmån har, sedan sista Års- och Högtidsdag, det ombyte inträffat, att dåvarande Vice Ordföranden Professoren Sahlberg enligt stadgarnes föreskrift den 29 April förlidet år tillträdde Ordförandeskapet, och, i dess ställe, Kollegii-Rådet Pipping samma dag utsågs till Vice Ord- förande.
Societetens ordinarie Ledamöter, hvilka vid sista årssam- mantrådet voro Nitton, hafva under det förflutna året blifvit ökade med En, nemligen Docens i Mathematiken vid Kejserl. Alexan- ders-Universitetet Lektor Borenius, hvilken den 11 Nov. sist- lidet år blef till ledamot invald.
De vetenskapliga föredragningar, hvilka sedan sista årsberät- telsens afgifvande ägt rum inom Societeten, äro följande:
Vid årsfesten sistlidet år uppläste Professoren Hällström ett utdrag ur dess den 25 April s. år föredragna arbete: Kli- matförändringar, bedömde efter islossningstider; och den 13 Maji förärade 'bemälde Professor Societeten ett af dess Broder, framlidne Öfverste-Lieutenanten Hällström, för längre tid se- dan författadt arbete under titel: Triangelmäåtning ifrån Åbo,
23
öfver Åland, till Stacksten, förrättad af Jacob Gadolin, ut- räknad af Carl Peter Hällström. Sismämnde afhaudling, som ådagalägger, alt Biskop Gadolins i medlet af sistlidet århun- drade verkstälda, länge nästan bortglömda, mätning ännu för- tjenar uppmärksamhet för dess ovanliga noggrannhet, har utgjort en för Societeten al flere skäl välkommen gåfva. — I sessionen den 3 Junii underrättade Prof. Hällström Societeten, att han för någon tid sedan erhållit i uppdrag af Kejserl. Vetenskaps- Akademien i S:t Petersburg att redigera de Barometer-, Sympie- zometer- och 'Thermometer-observationer, som dåvarande Kapten- Löjtnanten, numera Kaptenen af 1:sta Rangen von Schantz under dess åren 1834, 1835 och 1836 förrättade resa kring jor- den anställt, af hvilken redaktion Professoren äfven meddelade några resultater, utdragua ur den afhandling, hvilken skulle i detta ämne till Kejserl. Vetenskaps-Akademien öfverlemnas. — Vid sammanträdet den 3 Febr. afgaf Prof. Hällström bhe- rättelse om ett tll sina verkningar märkligt Åskslag, som den 17 Julii förlidet år inträffat å Kourla säteri 1 Vichtis Socken. Slaget hade träffat ett invid gården våxande pilträd, hvars stam, af en half alns tjocklek, blifvit till hela sin längd i tu klufven, såsom tydligen syntes af den orsak, att den genomborrats med ett hål af 3 tums diameter, så slätt och jemt som det kunnat af en borr åstadkommas. Likheten emellan detta hål och det som bildas då ett elektriskt slag genomtränger en pappskifva, var derjemte påtaglig genom de spår af en utåt drifvande kraft, som dess kanter å begge sidor företedde. — Vid sammankomsten den 6 April föredrog Professoren en afhandling om Klimatet i Helsingfors, efter 11 års observationer”), hvilket arbete ibland annat ådagalägger, att dygnets minsta värme inträffar emellan
5) Clima Helsingforsice, ex observationibus undecim annorum erutum (T.I1, sbt77).
24
kl. 22 och 41 f. m., tidigare om sommaren och senare om vin- tern, samt således icke alltid kort före soluppgången såsom hit- tills varit antaget; alt dygnets största värme infaller emellan kl. 12 och 21 e. m., tidigare om vintern och senare om sommaren; all årets medelvärme i Helsingfors är + 3y'g centesimalgrader, eller 1,', grad mindre än i Abo och 3 grad större ån i S:t Peters- burg; att största värmen i Helsingfors varit emellan + 234 och + 301 centes. grader, och största kölden emellan — 22 och — 30 cent. grader; samt att största kölden här i allmänhet motsvarar den 24 Januarii, största värmen den 16 Julii och årets medel- värme den 30 April och 24 Oktober. TIfrågavarande afhandling innehåller derjemte en Tabell, ämnad att intagas i årliga Kalen- dern, öfver den värmegrad man sannolikast kan vänta såsom minst, störst och i medeltal för hvar 10:de dag i hvarje månad. — BSluteligen har Prof. Hällström den 25 April till Societe- ten inlemnat Beräkningar af thermometer-observationer, som blifvit anställde nästan alla timmar under flere år i Madras, Rio-Janeiro, Plymouth, Salzuflen, Apenraade, Boothia, Carisch- Pfort och Matotsehkin-Schar"), uti hvilket arbete allmänna formler: blifvit genom probabilitets-räkning härledda för dessa or- ters medeltemperaturer under hvarje timme af dygnet i hvar och en af årets månader.
Professoren Ilmoni föredrog vid Societetens sammanträde den 6 April ett Bidrag till Phytozoernas naturalhistoria, iwm- nehållande en kort beskrifning på ett eget slags Sjöpolyp af sfe- roidisk form, gelatinös massa med centralkavitet, tydliga vital- fenomener, m. m., hvilken Professoren haft tillfälle att observera invid Livorno år 1829. Beskrifningen förtydligades genom en teckning.
15) Observationum thermometricarum in Madras, RBio-Janeiro , Plymouth, Salzuften, Apenroa, Boothia, Porta-Carica et Matotschkin-Schar per omnes fere horas anni institutarum, computus (T.1, s. 203).
25
Professoren Nervander har vid flere Societelens sam- manträden anställt experimenter med nyare fysiska apparater, så- som /Kebers Magneto-elektriska Apparat, en Modell till Jaco- bis Blektro-magnetiska drifhjul, ett Instrument till förstorande af Magnetiska Inklinationens variationer, en Apparat till an- ställande af flere slags Magnetiska observationer på resor, m. m. -— Vid Societetens sammankomst den 14 Oktober framställde hemälde Professor ett förslag tll Sjelfregistrerande Barome- trar, Thermometrar och Psychrometrar, grundadt på använd- ning af för ljuset känsligt papper, som af ett urverk vore satt i sakta rörelse och hvarpå qvicksilfver-kolumnens höjd skulle till- kännagilvas af en invid instrumentet anbragt Argands lampa, hvilken skulle svärta den del af papperet, som vore öfverom qvicksilfret. Då Professoren ej varit i ullfålle att praktiskt ut- föra denna idé, och således icke vore säker om dess anväåndbar- het, ansåg han sig så mycket hellre böra underställa densamma Societetens bedömmande, som han derigenom skulle erhålla ledning för eget omdöme i denna fråga. Sedan Societeten öfver detta ämne inhämtat dess Mathematico-Fysiska Sektions utlå- tande, utföll hennes yttrande deröfver sålunda, att förslagets ut- förbarhet icke tyckes böra betviflas, så vidt det rörer Barome- trar och möjligen 'Thermometrar med större kaliber, så framt det vore afgjordt, hvilket hår ännu ej kunnat erfaras, att skenet af en Argands lampa år nog starkt, att kunna, i likhet med dags- ljuset, genom glas verka färgförändring på det fotogeniska pap- peret. — Vid sessionerna den 4 November och 9 December har Prof. Nervander 'derjemte meddelat Societeten 18 dagars ob- servatlioner med ofvannämnda Apparat till förstorande af Magne- tiska Inklinationens variationer, samt åtskilliga preliminära upp- gifter öfver temperaturens dagliga förhållande å orter, hvarest ob- servationer blifvit under en längre tid en gång i timmen an-
4
26
stälda, till hvilket sednare meddelande han uppgaf sig hafva er- hållit anledning af förrättade undersökningar öfver en förmodad analogi emellan de så kallade oregelbundna undulationerna i Magnetiska Deklinationens och Temperaturens dagliga gång.
Vid sammanträdet den 2 Martii meddelade Öfver-Intenden- ten Nordenskiöld Societeten utdrag af en skrifvelse ifrån Baron Berzelius i Stockholm af den 4 Febr. detta år, inne- hållande, ibland annat, uppgift af en ny method att verificera Manganens oxidations-tillstånd, äfvensom underrättelse derom, att Epidoten befunnits tennhaltig. — Societeten har derjemte af Öfver- Intendenten Nordenskiöld emottagit 3:ne uppsatser under tit- lar: Beskrifning af Gigantolith ifrån Tammela socken "), — Be- skrifning af Xenolith, ett nytt mineral") — och Beskrifning af en ovanligt stor Jättegryta, samt några dermed sammanhän- gande fenomener”), deraf de 2:ne första föredrogos den 6 April, och den sista den 25 i samma månad. Ett af de mest öfverty- gande bevis på en forntida högre hafsyta ån den nårvarande lemna otvifvelaktigt de runda utslipningar i berg, som: få namn af jättegrytor och tydligen uppkommit: genom nötningen af större eller mindre stenar, hvilka af vågorna kringvridits och der- före, jemte det de: bildat en cirkelrund håla, sjelfva afrundats, Den håla af detta slag, som är föremålet för den sistnämnda uppsatsen, förtjenar uppmärksamhet så väl för silt isolerade låge, som siu ovanliga storlek. Den ligger på en holme kallad Sall- men, I mil sydost om: Porkala båk, på 33 alnars afstånd ifrån holmens norra strand, och blef om hösten 1838 tömd ifrån vat- ten och en mängd stenar, hvaraf den var fylld och hvaribland flera företedde en vacker platt-tryckt spheroidisk form. Hålans mynning år omkring 9 fot öfver hafsytans nuvarande medelhöjd;
») Description du Gigantholite (EST ESSan): ") Description du Xenolite, nouveau mineral (T:1, s. 373). DIV
27
och har i öster och vester 5 fots diameter, i norr och söder dT fots; sjelfva hålan är 153 fot djup och utvidgar sig nedåt ägg- formigt, så att, vid 10 fots djup, dess diameter i öster och vester är 8 fot, och i norr och söder 61 fot; i dess botten finnas tvenne ovala urgröpningar, skilda genom en mellanbalk om 11 fots höjd. En anmärkningsvärd omständighet i afseende å denna jättegryta är äfven den, att klippans beskaffenhet vid dess bräddar tillkän- nagifver alt den var fullt utbildad då den allmänna, af Prof. Säfström anmärkta, så kallade Rullstens-floden inträffade. — Öf- ver-Intendenten Nordenskiöld har slutligen för Societeten fö- retelt en af honom gjord förändring af Linds Anemometer, åm- nad att göra detta instrument mera användbart derigenom, alt det skulle genast antyda vindens medelhastighet: en förändring, som är fullkomligen analog med en af Öfver-Intendenten förut gjord förbättring af Siphon-Manometern.
Professoren Nordström föredrog vid årsfesten förlidet år en Teckning af de äldre Nordiska Fattiglagarnas hufvud- monnenter.
Professoren Sahlberg uppläste vid samma tillfälle ett ut- drag ur dess nyss förut meddelade uppsats om Xylophagus ma- culat.us, samt afgaf vid sammankomsten den 4 November en be- skrifning, förtydligad af en teckning, öfver den boning, som en arachnid, Mygale Fodiens, med särdeles omsorg och konst till- reder åt sig, hvilken beskrifning Professoren hämtat dels ifrån Entomologiska Societetens i Paris Annaler, dels ifrån uppgifter erhållna genom enskild korrespondans. — Bemälde Professor hav dessutom den 9 December till Societeten inlemnat beskrifning på Ett nytt species af insekt-slågtet Phytocoris ”), och den 6 April föredragit en uppsats, åtföljd af en kolorerad teckniug, öfver Tvenne nya species af insekt-slägtet Lebia. I den sed-
20) Nova species generis Phytocoris (Fallen), ex ordine Hemipterorum (T.I, s. 411).
28
nare sammankomsten meddelade Professoren tillika Societeten några uppgifter angående en Kontagiös konferv-bildning på Vatten- Salamandern, observerad af Doktor Hanover.
Societetens Sekreterare har den 3 Juni, 14 Oktober, 4 November, 9 December och 25 April föredragit 6 dels kortare, dels utförligare, mathematiska uppsatser. Till de förra höra en Anmärkning rörande parallel-theorien och en Uppsats an- gående theorien om maxima och minima”), uti hvilken sed- nare han sökt ådagalägga, att de vanliga analytiska vilkoren för maxima och minima i vissa fall icke äro tillräckliga, och att all- männa theorien i detta ämne fordrar ännu ett, hvarvid uppmärk- samhet hittills icke varit fästad. Till de sednare kunna räknas en Uppsats angående kroklineers så kallade andra krökning; några Anmärkningar rörande geometriska proportionsläran; en Allmän bestämning af de lineer, som i hvarje punkt hafva en tangering af gifven grad med en linea af gifvet slag; och en Framställning af de grunder, hvarigenom sådana satser
Geometrien, som till sitt innehåll icke bero af proportiona- litets-begreppet, men härtills blifvit endast med användning af detta begrepp bevisade, kunna oberoende af detsamma till sin sanning ådagaläggas.
Af Lektor Borenius har Societeten den 14 Oktober emottagit en uppsats angående Bestämningen af den yta, hvil- ken tangeras af alla lineer af gifvet slag ”).
Föregående korta framställning af Finska Vetenskaps-So- cietetens verksamhet under dess andra år visar att Societeten der- under emottagit omkring 30 vetenskapliga meddelanden, deribland flera komma att uti hennes akter offentliggöras.”
2) Note sur la theorie analytique des maxima et minima (T.I, s. 171). 2) Determinatio superficiei, intersectione continua omnium generis dati a nearum prodeuntis (T,I, s. 381).
Arssammanträdet 1841.
( Finl. Allm. Tidn. för d. 5 Maji s. är.)
Eken 29 April firade Finska Vetenskaps-Societeten, 1 vanlig ordning, sin Ars- och Högtidsdag. Sammankomsten öppnades af Societetens Ordförande, Kollegii-Rådet Pipping, med ett kort tal, deruti han, i anledning af den betydelsefulla dag, på hvilken Societeten med Nådig tillåtelse firar dess årshögtid, erinrade om det för vårt fådernesland särdeles vigtiga hägn vetenskaperna ät- njuta af Hans Kejserl. Höghet Thronföljaren, hvil- ken deraf lemnat Finland ett nytt, utmärkt vedermäle, då Han ej längesedan täckts Sjelf träda i utöfning af Kanslers-Embe- tet för landets Universitet. Societetens Sekreterare Professoren af Schultén uppläste derefter den vanliga Årsberåttelsen, och en Ledamot af hvarje Sektion inom Societeten höll ett veten- skapligt föredrag, dervid Professoren Nervander lemnade en mundtlig, af experimenter åtföljd, framställning af Galvanis- mens användande i techniskt afseende, Kollegii-Rådet Pip- ping uppläste ett Utkast till en historisk afhandling om Al- manachor och Kalendrar, författade och i tryck utgifne af Finnar, eller annars för Finland, samt i synnerhet på finska språket , och Professoren af Tengström en uppsats om Mon- strösa yttringar af bildningskraften hos fiskarne. — Årsberät- telsen var följande:
”Då Finska Vetenskaps-Societeten sednast firade sin Års- och Höglidsdag, yttrades, å Societetens vägnar, det hopp, alt första Häftet af hennes Akter, hvilkas tryckning genom Allernå- digst lemnadt understöd kunnat företagas och då hunnit till 18:de Arket, skulle till påföljande sommar lemna pressen. Detta
30
hopp har Societeten sett uppfylldt och derigenom njutit den dubbla tillfredsställelsen att, på en gång, träda i önskad förbin- delse med den lärda verlden, och för sin del lemna en, om än ringa, gård för den betydelsefulla Fest, som under sistförflutna sommar med så lifligt deltagande omfattades af vårt fosterland. Det nämnda Häftet, af omkring 26 ark, utkom i medlet af sist- lidne Julii månad, och kunde, i följe deraf, vid en af Societeten den 20:de i samma månad hållen offentlig sammankomst, utde- las till. de många Vetenskapernas gynnare och vänner, som un- der dessa minnesvärda dagar voro i Finlands Hufvudstad för- samlade. Societeten har sedermera haft twllfålle au ej allenast inom det stora Kejsare-Riket, utan äfven till Sverige, Tyskland , Frankrike och England, ytterligare sprida detta första, visserligen obetydliga, alster af dess verksamhet. Hvad fortsättningen af hennes akter beträffar, hafva sedan sistl. höst 27 ark deraf lem- nat pressen, hvarföre Societeten kan hoppas att till instundande Junii månad, då tryckningen för sommarn upphör, af dess Hand- lingar se utgifvet ett nytt Häfte, till omfång större än det föregående.
Vetenskaps-Societetens Embetsmän hafva, sedan sista års- sammanträdet, blifvit sålunda ombytte, att dåvarande Vice Ord- föranden, Kollegii-Rådet Pipping, enligt stadgarnas föreskrift omedelbart derefter tillträdde Ordförandeskapet, och, i dess ställe, Öfver-Intendenten Nordenskiöld utsågs till Vice Ordförande. Societetens Ordinarie Ledamöter, tillförene Tjugu, hafva under det förflutna året ökats med Tre, invalde på sätt stadgarna bjuda, nemligen Stats-Rådet och RBidd. Steven i Symtferopol, Professoren och Ridd. v. Nordmann i Odessa och Prosten i Wichtis samt Ordens-Ledam. Hipping, deraf de tvenne första utsågos till Ledamöter den 2 November förlidet år, och den sist- nämnde den 35 April.
Följande vetenskapliga föredragningar hafva, sedan sista årsberäåttelsens afgifvande, inom Societeten ägt rum:
31
Vid sammanträdet den 20 Julii sistlidet år uppläste Pro- fessoren Hällström en afhandling om ZVindarnes förhållande i Finland ””), hvaruti ibland annat ådalägges att, i vårt land, ost- liga och vestliga vindar under årets lopp nästan uti lika mängd förekomma, hvilket ej är förhållandet i vestra. delen af Europa, eller sydligare i den östra, t. ex. i Moskwa, å hvilka orter de vestliga vindarna äro till den grad öfvervågande, att deras mängd under loppet af ett år anses vara till de ostligas, i förstnämnde del af vår verldsdel såsom 9: 5, och å sistnämnde ort såsom 3: 5. I samma arbete utredes ytterligare alt vindarna uti Fin- land i allmänhet äro, uuder vintern, sydliga med betydlig afvik- ning ål öster, men deremot om sommarn mest vestliga. — Vid sessionen den 7 December föredrog Prof. Hällström ett arbete under titel: Anmärkningar om vattenytans uti Östersjön och Medelhafvet tidtals skeende höjningar och sänkningar”), hvar- uti ådagalägges att orsaken tll vattnets stigande och fallande vid våra kuster ännu ej är så tillförlitligt utredd, som man förmodat, då man af det vanligen inträffaude samtidiga förhållandet af högt vatten och låg barometer, samt tverlom, dragit den, efter utseen- det naturliga, slutsats att atmosferiska luftens ökade eller minskade tyngd på observations-stället lika omedelbart åstadkommer denna verkan på hafsytan, som den höjer och sänker qvicksilfret i ba- rometern. Att verldshafvets ebb och flod på Östersjön och Me- delhafvet ej kan utöfva någon märklig inflytelse, visar sig läll af obetydligheten i det deraf härrörande till- och afloppet i Öre- sund och Sundet vid Gibraltar, i jemförelse med hvad som skulle erfordras, för att märkbart öka eller minska vattenmassan i dessa stora hafsvikar. Att ej heller inom dessa vikar någon märklig ebb och flod kan uppkomma, följer lätt af deras för alstrandet af ”) De directionibus ventorum in. Finlandia spirantium (T.1, s, 571).
») T. I, s. 401.
32
ett sådant fenomen otillräckliga vidd. Vid sådant förhållande är det otvifvelaktigt endast atmosferens inverkan, som ifrågavarande förändringar i vattenhöjden kunna tillskrifvas; men huru sådant sker, visas uti närvarande afhandling ännu icke vara riktigt ut- redt. Att den ofvannämnda, från äldre tider antagna, förklarin- gen är nöjaktig, måste betviflas i följd af den bättre kännedom man nu äger om lufttryckningens beskaffenhet. Uti en i denna Societets akter tryckt afhandling om Samtidigheten af lika luft- förhållande på skilda orter, har Prof. Hällström ådagalagt att barometer-förändringarna ske liktidigt öfver större sträckor af jordytan, i synnerhet i riktningen från norr till söder, hvaraf måste slutas att, i samma tidsmoment, luftens tryckning t. ex. i Torneå är, åtminstone nåra, densamma som den i södra delen af Östersjön, och att således vattenhöjdens förändringar å först- nämnde ort ej kunna förorsakas af skillnaden i luftens tyngd uti denna sjös nordliga och sydliga delar. Det blir häraf sannolikt att ifrågavarande fenomen ej är ett så enkelt resultat som man härtills trott af luftens och vattnets jemvigt, utan att äfven atmo- sferens rörelse, eller vindarna, måste till dess förklarande anlitas. Denna slutsats behöfver dock bekräftelse af erfarenheten, hvarföre gått i författning derom, att, under instundande sommar, dagliga observationer öfver vattnets höjd, vindens rikt- ning och styrka samt, om möjligt, äfven barometerhöjden, blifva anstälda på åtskilliga punkter af Finlands kuster, uti hvilket ve- tenskapliga företag Societeten, på derom gjord begäran, hoppas få benägen medverkan äfven å en och annan punkt af Östersjöns öfriga stränder. — Vid Societetens sammankomst den 1 Februarii anmälte Prof. Hällström sig nyligen hafva genom Stats-Rådet Kupffer i St. Petersburg erhållit del af mer ån 100-åriga i Archangel antecknade observationer öfver Dwina-flodens isloss- nings- och isläggningstider, hvilka observations-serier Professoren, enligt bemälde Stats-Råds önskan, underkastat beräkning, hvaraf
Societeten redan
33
erhållits det resultat, att medeltiden för isläggningen, som år 1740 var den 1 November, år 1840 inträffade den 7 i samma månad, men tiden för islossningen, som för 100 år sedan var den 11 Maji, nu motsvarar den 13 i denna månad. <Sekular- ändringen i denna orts klimatiska förhållande är således den, att sommaren nu begynner 2 dagar sednare än för 100 år tillbaka, men deremot fortfar 6 dagar längre, och att vinsten för somma- rens längd alltså är 4 dagar. Detta Prof. Hällströms arbete är öfverlemnadt till Kejserl. Vetenskaps-Akademien i St. Peters- burg. — En beräkning, analog med den nyssnämnda, har Prof. Hällström, uti ett den 1 sistl. Mars Societeten meddeladt ar- bete, anställt öfver Tiden för islossningen och isläggningen uti Kyro elf i Wasa Län”). I Åbo Tidningar för år 1810 före- komma anteckningar om denna elfs islossning ifrån och med år 1739 till 1810, hvilka, fortsatte intill närvarande tid af Vice-Pa- stor Reinius i Stor-Kyro, utgöra en nära fullständig serie för 100 år. Emedan nåmnde elf är en af de betydligaste i landet och samlar vatten från en vidsträckt floddal, måste den genom sitt förhållande lemna upplysning om denna landsorts klimatiska beskaffenhet, och har deusamma derföre blifvit föremål för ifrå- gavarande arbete. Man inhämtar deraf att elfvens islossning, som år 1740 skedde den 25 April, år 1840 inträffade den 24 i samma wnånad, hvilket ger en sekular-åndring af en dag, men, i brist af anteckningar öfver isläggningen, upplyses icke på samma gång den förändring som under ett århundrade ägt rum i som- marens längd. Af sednaste 10 årens erfarenhet vet man dock alt nåmnde elfs isläggning sker omkring den 15 November, hvaraf följer att sommarens långd i Stor-Kyro, vid 63? nordlig bredd, för närvarande är 205 dagar. Enligt ofvannämnde för-
”) De tempore regelationis et congelationis aquarum fluminis Kyro (T. JE s. 387). d
34
hållande med Dwina, är den i Archangel, vid 641” bredd, 178 dagar, och, enligt anställd beräkning öfver Newas islossnings- och islåggningstider, i St. Petersburg vid 60” bredd, 217; hvaraf följer att, vid samma bredd, sommaren är längre i Finland, än å orterna :emellan St. Petersburg och Archangel. För öfrigt för- tjenar omnämnas att, enligt en i närvarande arbete gjord an- märkning, de observerade islossningstiderna i Åho, Borgå, St. Petersburg, Stor-Kyro och Archangel gifva det öfverensstäm- mande resultat, alt under nästan hela 1750-talet i Norden inträffat en uthållande varm period, hvilken omständighet skulle tyckas äga något sammanhang med den jordbäfning, som år 1755 förstörde Li- sabon, ehuru förhållandet härmed alltid måste förblifva outredt.
Vid Societetens sammanträde den 26 April föredrog Pro- fessoren Ilmoni åtskilliga Fysiografiska anteckningar om Si- cilien, särdeles med afseende å den organiska naturen der- städes, hvilka Professoren samlat under dess vistelse på denna ö dels efter egna observationer, dels i grund af uppgifter medde- lade af Sicilianske naturforskare, ur hvilket föredrag här endast må anföras det intressanta fenomenet af elektriska luftströmmar, som den bekante naturforskaren Gemmellaro observerat på Almas sluttningar och hvilka, ibland annat, skola förete den egenheten, att deruti anställda fläktningar framkalla ton-modu- lationer.
Professoren Linsén uppläste, vid Societetens samman- träde den 29 April förlidet år, en afhandling under titel: Natur- betraktelsens förhållande till Historien, och Presidenten Grefve Mannerheim föredrog, vid sammankomsten den 20 sist. Julii, elt i nästa häfte af Societetens akter ingående arbete ölver Hy- drocanthar-Coleopterernas könsskillnad, och särskildt öfver Hy- daticus Kerrucifer ”).
26) Observations relatives aux sexes des Coléoptéres Hydrocanthares en geéné- ral, et specialement de V Hydaticus Verrucifer (T.1, s. 249).
33
Vid Societletens sammaulräde den 29 April förl. år upp- läste Professoren Nervander en uppsats öfver Syftningen af de sednaste forskningar angående Jordmagnetismen. — Vid sessionen den 20 Julii föreviste och beskref bemälde Professor en Galvanometer af ny konstruktion, användbar ej blott till noggrann mätning af en stapels elektrogalvaniska kraft, utan äf- ven till bestämmande af jordmagnetismens elementer. — Den 7 December meddelade Prof. Nervander Societeten några gra- fiska afbildningar af Prof. Hällströms i Helsingfors anställda thermometer-observationer, hvaraf synes följa att, emellan kl. 7 och 10 f. m., särdeles under vintermånaderna, en undulation äger rum i temperaturen, analog med den Professoren sökt åda- galägga i afseende å magnetiska deklinationen uti en till Kejserl. Vetenskaps-Akademien i St. Petersburg inlemnad och redan ut- gilven afhandling,. — Vid sammanträdet den 1 Mars företedde Professoren Nervander en Thermometer med rörformig qvick- silfver-reservoir, ämnad att mäta Elektricitetens styrka medelst den uppvärmning dess ledning genom nämnde reservoir åstad- kommer, hvilken uppfinning ej allenast är af nytta vid sådana tillfällen, der en multiplikator ej är användbar, utan äfven, i theoretiskt hänseende, kan leda till intressanta jemförelser emel- lan elektriska strömmars thermiska och elektromagnetiska styrka. — Slutligen har Prof. Nervander, vid sammanträdet den 26 April, förevisat åtskilliga utmärkt lyckade galvanoplastiska af- tryck, erhållna af Galvanoplastikens uppfinnare Hof-Rådet Ja- cobi i St. Petersburg, och äfvenledes inför Societeten anställt det intressanta och ej lätta experimentet med det från 2:ne plan- speglar reflekterade ljusets interferens.
Öfver-Intendenten Nordenskiöld har, vid sammantrådet den 19 October, meddelat Societeten några uppgifter angående ett af honom uppfunnet Exarninations-System för Mineralier, och, vid sammankomsten den 1 Februarii, förevisat tvenne i
36
Tammela och Kalvola socknar funna antika stenar, huggna i oval form nära liknande ett blockhus, och alldeles dylika med en på Öland i Långlöts socken hittad, hvilken finnes beskrifven i ”Nordisk Tidsskrift for Oldkyndighed,” Första bandets första häfte, sid. 230. — Vid Societetens sammanträden den 5 och 26 April har Öfver-Intendeuten Nordenskiöld föredragit 3:ne af- handlingar under titlar: Beskrifning af Kcemmererit, ett nytt mineral ifrån Siberien””), Uppgift af de ställen i Finland der Kiselgur blifvit funnen och Beskrifning af Amphodelith, samt, vid samma tillfällen, i anledning af den förutnämnda, af Societeten beslutna, dagliga mätningen af vattenytans höjd, före- tett ritningar å tvenne af honom för längre tid sedan uttänkta instrumenter Vill en sådan mätning, det ena för omedelbara ob- servationer vid sjöstranden, det andra, mera sammansatt, för an- ställande af sådana rön inom boningsrum belägna ej långt ifrån sjöstränder. I sammanhang härmed inberättade Öfver-Intenden- ten att vid Jussarö, som utgör en af de punkter der daglig mäåt- ning af vattenhöjden kommer att i sommar anställas, märken å vattnets medelhöjd finnas i en klippa iuhuggna för åren 1754, 1800 och 1821, samt att den af lotsarna nu uppgifna medelhöj- den befinnes 20 verktum under märket af år 1754, 9 under det af 1800 och 5 under det af 1821. Om af dessa, visserligen högst ofullkomliga, data beräknas huru mycket klippan under 100 år höjt sig öfver valtenytan, finnes 1754 års märke lemna en höjning af 24,1, 1800 års en af 24,5, och 1821 års en af 3151, verktum, hvarvid således de tvenne äldsta märkenas öf- verensstäåmmelse är större än man kunnat vänta, men det sista ger ett resultat som nog afviker från de andras, hvilket dock lätt torde förklaras af den obetydliga skillnaden emellan vattnets nuvarande medelhöjd och den af'år 1821.
2) T. I, 8.483.
37
Societetens Ordförande Kollegii-Rådet Pipping uppläste den 20 Julii sistlidet år Första stycket af Några historiska underrättelser om Boktryckeriet i Finland”), och Professoren Rein, vid samma tillfälle, inledningen till ett af honom förfat- tadt arbete öfver Finnarnes urtillstånd.
Professoren Sahlberg föredrog den 29 April förl. år Några allmänna anmärkningar om djurens instinkter, hvar- jemte Professoren vid sammankomsten den 20 Julii anmälte sig hafva under arbete en öfversigt af Finlands Cimex-arter.
Societetens Sekreterare har, vid sammanträdena den 20 Julii, 7 December, 5 och 26 April, föredragit fyra afhandlin- gar, den första öfver Geometriens nytta till upplysande af Analysens grunder, den andra öfver Analytiska theorien om maxima och minima, den tredje om Orsaken till den otydlig- het, som äger rum i afseende å vissa satser i Algebran”) och den fjerde öfver Elastiska fjädrars jemvigt, då på dem verka krafter, som upphäfva de deraf bildade lineers kon- tinuitet.
Af Öfver-Direktören för General Landtmäteri-Kontoiret Tavaststjerna har Societeten den 5 April emottagit en geo- metrisk afhandling om Proportional-Axlar, öfver hvilken hon ännu icke hunnit bekomma det yttrande tvenne hennes Leda- möter anmodats afgifva.
Föregående uppgifter utvisa att Finska Vetenskaps-Socie- teten under sitt sistförflutna tredje år emottagit 28 vetenskap- liga meddelanden, deraf flera komma att i hennes akter införas.
2590EK SAD Ae ?) Note sur les premiers principes de V Algébre (TV. I, s. 395).
Årssammanir ädet 1842.
(Finl. Allm. Tidn. för d. 13 Maji s. år.)
Der 29 sistlidne April firade Finska Vetenskaps-Societeten sin fjerde Års- och Högtidsdag. Sedan, i följd af Ordförandens, Öfver-Intendenten Nordenskiölds frånvaro, Societetens Vice Ordförande Professoren Ursin öppnat sammankomsten, upplästes af Societetens Sekreterare den vanliga Årsberättelsen, och fram- ställde derefter Professoren Il moni en skildring af Digerdödens härjningar, samt Professoren Lagus en Undersökning rörande Riks-Marsken m. m., Frih. till Wik Claés Flemings dödsdag. — Årsberättelsen var af följande lydelse:
”Vid den öfversigt, som, enligt Finska Vetenskaps-Societe- tens stadgar, bör årligen på denna dag lemnas öfver hennes verk- samhet och öfriga förhållanden under det förflutna tidskiftet, måste det för Societeten alltid vara tillfredsställande att finna sig, om äfven med långsammare steg, likväl jemnt och oafbrutet, utan motgångar eller förluster, hafva fortgått på den bana hon för sina stråfvanden utvalt. Denna tllfredsställelse kan dock ej annat än ökas, om, under i öfrigt lyckliga och gynnsamma förhållanden, Societeten derjemte sett sig i tillfälle att, uti ett eller annat af- seende, i betydligare mån än vanligt verka för sitt föresatta syfte- mål. En sådan fågnad njuter Societeten i dag, då, vid återblic- ken på det förflutna året, hon finner sig, under i öfrigt orubbade förhållanden, hafva i högre grad än hittills förmått uppfylla ett af sina förnämsta åligganden, nemligen utgifvandet af sådana vetenskapliga arbeten, hvarigenom hon, äfven för sin del, sträf- var att befordra sanna och verkliga kunskaper. Sedan Societeten genom en Högtupplyst MONnNARKS Nådiga frikostighet försattes i
39
tillfälle att hösten år 1839 begynna utgifvandet af arbeten i denna syftning, fortgick, enligt redan offentliggjorda berättelser om 9So- cietetens verksamhet, detta hennes företag sålunda, att, vid års- högtiden 1840 Aderton, och, vid den år 1841, Femtiotre ark af hennes Handlingar hade lemnat pressen. Första Bandet af dessa Handlingar, till omfång 105 ark, år nu fullständigt utgifvet, och har Societeten sålunda den tillfredsställelsen att sedan sista års- sammanträdet hafva ökat vidden af dess offentliggjorda arbeten med 52 ark. Det första af de 3:ne särskildt utgifna TIläften, hvaraf nämnde Band består, utkom, såsom kändt är, vid Kejserl. Alexanders-Universitetets Jubelfest år 1840; det andra, som vid Societetens sednaste årsfest ännu ej var fullbordadt, lemnade pres- sen sistlidne sommar, och det tredje, hvarigenom akternas första Tom nu blifvit kompletterad, är i dessa dagar färdigtryckt. Hvad dessa Häftens vidd beträffar, torde kunna tilläggas att det första innehåller 26, det andra 36 och det tredje 43 ark.
Vetenskaps-Societetens. Embetsmäån hafva, sedan sista års- sammanträdet, blifvit sålunda ombytte, att Vice Ordföranden, Öfver-Intendenten Nordenskiöld, genast derefter tillträdde Ord- förandeskapet, och, i hans ställe, Professoren Ursin utsågs ull Vice Ordförande. Societetens Ordinarie Ledamöter, hvilka vid sista årsdagen voro Tjugutre, hafva ökats med Öfver-Direktören för Landtmåteriet och Ridd. Tavaststjerna, hvilken den 8 sistl. November invaldes.
Ibland de flere föråringar af vetenskapliga och litterära ar- beten, dem Societeten sedan sin stiftelse fått emottaga och hvilka för henne utgöra en förhoppningsfull början till ett blifvande Bibliothek, fordrar en skyldig erkänsla att här ej lemna obemåld den betydliga gåfva af närmare 2000, mest äldre, Akademiska Disputationer, hvarmed General-Consuln och Ridd. Lavonius sistlidne sommar benäget heune ihägkom.
40
De vetenskapliga meddelanden Societeten sedan sista års- sammanträdet bekommit, äro följande:
Den 14 sistl. Februarii föredrogs en af Prosten Hipping författad historisk alhandling under titel: Utkast till en. under- sökning om Tyska Landet i Finland ”), hvilket arbete kommer att i förstutkommande häfte af Societetens akter intagas. Såsom ett resultat af denna undersökning må här nämnas, att den trakt af Finland, som i gamla Ryska Krönikor bär ofvanstående namn och om hvars läge stridiga åsigter ägt rum, enligt Författarens utredning utgör den del af landets södra kust, som innefattas emellan Haliko socken och Kymmene elf och der Svenska språ- ket nu utgör modersmål.
Vid sammankomsten den 25 sistl. Oktober uppläste Profes- soren Hällström en i Societetens akter numera tryckt athand- ling under titel: Ny måtning af Åbo Slolts höjd öfver hafs- ytan, jemte slutsatser om södra Finlands höjning öfver haf- vet ”), hvilken ådagalågger att Åbo Slotts grundvals höjd öfver vattnets medelstånd, som år 1750 af dåvarande Extraordinarie Professoren, sedermera Biskopen, Gadolin var befunnen 247, Svenska fot, i September månad förlidet år fanns utgöra 25795, Sv. fot, hvaraf bör slutas att det berg, hvarpå Slottet hvilar, på 100 år höjt sig vid pass 17, fot: ett resultat, som Författaren i samma arbete visar fullkomligen öfverensståmma med dem 3:ne andra vid Finlands södra kust anbragta gamla vattenmärken å särskilda tider lemnat, och hvaraf han med skål drager den slut- sats, alt Finlands södra kust, ifrån Åbo till Sveaborg, under sist- förflutna 100 år höjt sig omkring 2 Svenska fot, samt att denna höjning skett likformigt, eller i jemnt förhållande till tidslängden. Då, efter hvad bekant är, de i Wasa skärgård befintliga gamla
30) TE feta. 32) T. I, s. 519.
41
vattenmärken utvisa att sekular-höjningen å denna ort öfverstiger 4 fot, följer häraf tillika, att det i Sverige längesedan anmärkta förhållandet angående sekular-höjningens aftagande mot söder äf- ven gäller för Finland, ehuru vårt fäderneslands mindre utsträck- ning i denna riktning måste göra skillnaden i detta afseende min- dre märkbar. — Vid Societetens sammanträde den 6 December föredrog Prof. Hällström ett arbete benåmndt: Undersökning om ett i Finska Lappmarken gjordt fynd af gamla Vigter och Mynt, m. m.”), hvilket blifvit offentliggjordt i det nyss- utkomna 3:dje häftet af Societetens akter. Ifrågavarande fynd, som förlidet år förärades till härvarande Kejserl. Universitets An- tiqvitets-samling, var påträffadt hösten 1839 under en större sten på gränsen emellan Kuolajärvi och Sodankylä Lappförsamlingar (således vid 67” nordlig bredd), och innehöll, jemte några andra fornlemningar, 174 st. små Sillvermynt, en liten Vågbalans af metall med leder att hopvikas, 2:ne dertill hörande Vågskålar samt 12 st. större och mindre Vigter af metall (se Helsingfors Tidningar för den 10 April förl. år). I förmodan att någon upplysning om detta fynds ursprung derigenom kunde vinnas, har Prof. Hällström närmare undersökt nämnde vigter, och, i grund af deras förhållanden sinsemellan, funnit att deras enhet, hvilken saknas, varit närmast 427, Franska grammer, eller icke fullt + Svenskt lod, hvaraf han slutar att denna ej kan vara nå- gon annan ån den urgamla, ännu brukliga, Ryska vigten Solot- nik, som molsvarar 472, grammer, och alltså skiljer sig så litet ifrån förenämnde resultat, att den lilla olikheten lätt kan förkla- ras genom vigternas i tidens längd undergångna nötning. — Vid Societetens session den 24 Januarii detta år har åndtligen Prof. Hällström föredragit ett på sednare observationer grundadt
SÖMN Sad. ä 6
42
tillägg till dess den 20 Julii 1840 meddelade afhandling om Zin- darnes förhållande i Finland, hvilket arbete, efter härigenom vunnen betydlig tillökning, blifvit i Societetens nyssutkomna 3:e häfte intaget ”). Uti denna afhandling, hvilken Författaren, med begagnande af öfver 167000 observationer, grundat på förhållan- det å 14 särskilda orter i Finland, och deruti han, till jemförelse, äfven intagit observationerna uti ifrågavarande afseende i St. Pe- tersburg, Moskwa och Archangel, ådagalägges att vidarnas medel- riktning för hela året är i Finland ifrån Sydvest, likasom i St. Petersburg och Moskwa, men att detta förhållande betydligt än- dras för särskilda årstider, emedan vindarna under vintern i all- mänhet här äro sydliga, med smärre afvikelser: åt öster eller vester, men till våren blifva mer och mer vestliga, och om som- maren på flera orter äfven nordliga, hvarifrån de mot hösten återgå till vestliga, för att åter till vintern blifva sydliga. Prof. Hällströms ifrågavarande arbete åtföljes af en grafisk fram- ställning af vindförhållandet under hvarje månad, och året öfver, å de betraktade 17 orterna, hvarigenom afhandlingens resultater
kunna med eu ögonkast öfverses.
Professoren Il moni föredrog vid Societetens sammankomst den 4 April några anmärkningar rörande et nytt Stråldjurs- slägte, tillhörande Actinioidernas familj och af Öken benåmndt Cereus, hvilket Professoren förut beskrifvit i den af Öken utgifna Tidskriften Isis för år 1831, men hvars naturalhistorie han nu ytterligare upplyste, med bifogande af en kolorerad teckning af dess utseende.
Vid sammanträdet den 14 Mars meddelade Professoren Linsén Societeten åtskilliga uppgifter angående de Silfvermynt, som åtföljde ofvannämnda, af Prof: Hällström undersökta,
>) Se föreg. not ??).
4 43
gamla vigter. Till följe häraf åro, ibland dessa mynt, 75 st. Anglosaxiska, präglade mellan åren 800 och 1272, 10 st. Tyska Regenters, slagna mellan 919 och 1125, samt 65 st. Tyska Bi- skopliga, från samma tider som de Tyska Regenternas. De öf- riga 24 st. äro så otydliga, alt på dem endast kan ses att de äfven åro Tyska, ifrån medeltiden. Af dessa upplysningar kan, såsom man finner, med sannolikhet slutas att det ifrågavarande fyndet är af högre ålder.
Professoren Nervander lemnade, vid Societetens sista års- sammanträde, en af experimenter upplyst framställning af Galva- nismens användande i techniskt afseende; och har Professorn den 8 sistl. November meddelat Societeten att han anmärkt en sju- årig period för islossningen och islåggningen af floderna Newa och Dwina, äfvensom Borgå, Åbo och Kyro åar samt Mälaren vid Westerås. — Den 14 Mars detta år har Prof. Nervander uppläst en afhandling öfver tillvaron af En härtills ej anmärkt vågformighet i dagliga temperaturlineens lopp, genom hvilket arbete, som ingått i Societetens nyss utgifna 3:e häfte”), Pro- fessoren, i öfverensstämmelse med dess förut utvecklade åsigter rörande magnetiska deklinationen, söker ådagalägga att äfven dag- liga temperaturen företer ett större antal maxima och minima.
Societetens Ordförande, Öfver-Intendenten Nordenskiöld förevisade, vid sammantrådet den 8 November, en ytterligare för- ändring af Linds Anemometer, hvarigenom detta instrument tor- de blifva mera användbart. — Öfver-Intendenten har äfven den 24 Jan. uppläst en athandling under titel: Utkast till ett Exa- minations-System för Mineralierne, hvilken är införd uti 3:e häf- tet af Societetens akter ") och har till föremål att medelst mine-
3) Ueber das Vorkommen einer bisher uebersehenen Undulation im Gange der täglichen Temperatur-Curve (T.I, s. 755). 35) T. I, s. 627.
44
raliernas ordnande uti Afdelningar efter deras kristallisation, Un- der-afdelningar efter deras hårdhet och Grupper efter deras speci- fika vigt, jemte uppgifter af några öfriga deras yttre förhållanden, skilja och igenkånna dem, såsom uti Botaniken och Zoologien sker med den organiska naturens alster.
Kollegii-Rådet Pipping uppläste, vid Societetens samman- träde den 29 April förlidet år, ett Utkast till en historisk af- handling om Almanachor och Kalendrar, författade och i tryck utgifne af Finnar, eller annars för Finland, samt i synnerhet på finska språket.
Societetens Sekreterare föredrog den 6 Dec. en uppsats öf- ver Klarheten af lysande föremål, hvilkas strålar blifvit brut- na eller reflecterade under mycket små anfallsvinklar ”); den 24 Januarii en Ytterligare utveckling af Differential-Kalkylens grunder ”), utgörande supplement till en i Societetens akter förut tryckt albandling ”); samt den 14 Mars en uppsats ölver Mär-
Ix osa a : : det af formeln + då x är oändligt stor, dervid 1x betecknar X
Neperska logarithmen af x och n hvilken jatad exponent som helst ”Y: hvilka afhandlingar, alla we, blifvit tryckta 1 det ofta- nåmnda 3:e häftet. — Vid sammanträdet den 25 April har be- mälde ledamot derjemte föredragit Anmärkningar öfver Geome-
36) Note sur la elarté mathematique des objets lumineux dont les rayons. ont dte refractleés on reflechis sous des angles dineidence trés-petits (P.1, 5.903).
3) Considerations ultérieures sur les principes du Calcul Differentiel (P.t, s. 687).
38) Se, noten >):
?”) Remarque sur la determination de la valeur de - pour x=&, Ix tant le logarithme Neéeperien de x et n un exposant quelconque positif inde- pendant de x (T.I, s: 741).
45
triens axiomer, hvaruti ådagalägges att dessa äro långt flera än vanligen antages, äfvensom Bidrag till parallel-theorien ”), der- uti denna del af Geometrien blifvit från en ny sida betraktad.
Den afhandling om Proportional-Axlar, hvilken Öfver- Direktören Tavaststjerna enligt sista ärsberättelsen till Socie- teten inlemnat, pröfvades sistlidne höst, i anledning af derom meddeladt utlåtande, böra uti Societetens akter ingå och har till följe häraf blifvit i det sistutkomna häftet intagen ”).
Vid Societetens sammanträde den 29 April förlidet år före- drog Professoren af Tengström en uppsats om Monströsa yttringar af bildnings-kraften hos fiskarne, och har bemälde Professor den 4 sistl. Februarii, jemte meddelande af en uti St. Petersburgische Zeitung N:o 22 för detta år införd uppsats om den så kallade Konfervfilten, för Societeten framvisat ett stycke af samma naturprodukt, funnet i Tuulois kapell af Hauho soc- ken, vid stranden al Juttila å, der densamma, enligt uppgift, skall intaga en betydlig sträcka.
Af tvenne vetenskapsidkare utom Societeten, Protokolls-Se- kreteraren i Kejserl. Senatens för Finland Eecclesiastik-Expedition Falck och Philosophie Magistern Arppe, hafva till Societeten inlemnats afhandlingar, nemligen af den förre, den 14 Mars, Be- skrifning af en förut okänd drågt af Stellers And, enligt in- divider deraf som blifvit fållde i trakten af Helsingfors sist- lidne vår ”), och af den sednare, den 25 April, en uppsats om
) Deduction de la theorie des paralleles d'un principe nouveau (FF. W, s. 351).
FS LR NE RER
”) Description d'une livree inceonnue de V Anas Stelleri, supposé dans sa deuxtieme annee, d'apreés des individus- tues aux environs d Helsingfors
le 29 Mai 1841 (T. II, s. 61).
46
Babingtonitens kemiska sammansättning. Det förra af dessa arbeten kommer, enligt Societetens beslut, att ingå i hennes akter: i afseende å det sednare har Societeten ännu ej erhållit infor- dradt utlåtaude.
De vetenskapliga meddelanden Societeten under sista årets lopp emottagit hafva, enligt det föregående, uppgått till 21, deraf flera dels redan ingått, dels framdeles torde ingå, i hennes akter.”
Ärssammantriädet 1842.
(Finl. Allm. Tidn. för d. 5 Maji s. år.)
Pa Vetenskaps-Societeten firade den 29 April sin femte Års- och Högtidsdag. Sammankomsten öppnades af Ordföran- den, Kollegi-Rådet Ursin, med några ord till de församlade ahörarne, hvarefter Societetens Sekreterare Professoren af Schul- tén uppläste den vanliga Årsberättelsen och en Ledamot af hvarje Sektion föredrog en vetenskaplig uppsats, nemligen Pro- fessoren Nervander en framställning af. Månens inflytande på temperaturen, Kollegii-Rådet Ursin en granskning af Grun- derna för Ansvarighet hos en af starka drycker öfverlastad, vid företagen eller uraktlåten handling, samt Professoren Lagus en Skildring af de öden Finlands Adelige Slågter undergingo till följd af oroligheterne i Konung Sigismunds och Hertig Carls tid. — Årsberätelsen var följande:
”Vid den öfversigt, som i dag bör lemnas af det som när- mast rört Finska Vetenskaps-Societeten under dess tilländalupna femte år, bör i främsta rummet omförmäålas den af Hans KE J- SERLIGA MAJESTÄT, medelst Reskript af den 8 sistl. No- vember, Societeten Nådigst förunnade Portofrihet inom Fin- land för ej mindre de bref och paketer, hvilka Societeten i vetenskapligt afseende med posten tillsändas, än dem, hvilka ifrån Societeten med posten afgå: en förmån, hvilken Socie- teten med så mycket lifligare underdånig tacksamhet emotta- git, som de föregående årens erfarenhet nogsamt för henne åda- galagt dess stora. vigt. Ånnu ett annat vedermäle af HANS MaseEStTÄT KEJSARENS Huldhet och Nåd, hvilket Societe- ten ej längesedan haft lyckan emottaga, bör vid detta tillfälle ej lemnas obemäldt. Societeten har deraf erhållit del genom föl-
48
jande ifrån Herr Minister Stats-Sekreteraren för Finland Gvrefve Armfelt aflåtna Skrifvelse ”Memorial.
Vid det jag haft lyckan tull Hans Masestärt KEJSA- REN öfverlemna Första Tomen af Vetenskaps-Societetens 'Akter, har Hans MasesrtäÄärt med Välvilja täckts emottaga denna gärd af Societetens vördnad och tacksamhet, samt tillika förklarat Sitt Höga Välbehag öfver den gagneliga verksamhet Societe- ten ådagalagt till Vetenskapernas fromma och Fåderneslandets heder: Om hvilka uttryck af Huldhet och Nåd jag anser för en angenäm pligt att Societeten underrätta. St. Petersburg den 6 (18) Marti 1843.
AGNES. ATI felt
Det för Societeten högst tillfredsställande innehållet af denna Skrilvelse utgör för henne tillika den kraftigaste uppmuntran till fortsatta, allvarliga ansträngningar på det fält hon för sin verk- samhet utvalt.
Det sistförflutna året har för Societeten erhållit en särskild betydelse derigenom, att henne derunder förunnats att genom Heders-Ledamöters inväljande fullända sin i stadgarna föreskrifna organisation: en heder och förmån, hvilken hon ej vågat söka bereda sig, innan några års erfarenhet öfvertygat henne om möjligheten af oafbruten fortgång på sin betrådda bana. De ve- tenskapernas Gynnare och Idkare, med hvilka Societeten sålunda sökt hedern af en närmare förbindelse, äro, ibland Finske Em- betsmäån och V etenskapsidkare;
Hans Durchlaucht, General-Guvernören öfver Finland, Ge- neral-Adjutanten, m. m. Furst Menschikoff.
Tjenstförrättande Vice Kanslern för Kejserl. Alexanders- Universitetet, Generalen af Infanteriet, m. m. Thesleff.
Prokuratorn i Kejserl. Senaten för Finland, Geheime-Rådet och Riddaren Walleen.
49
Vice Ordföranden i Kejserl. Senatens Ekonomie-Departement, Geheime-Rådet, Riddaren och Kommendören von Haartman.
Minister Stats-Sekreteraren för Finland, Verkelige Stats- Rådet och Riddaren Grefve Armfelt, samt
Professor Emeritus och Riddaren Doktor Johan Gadolin;
Af Ryske Embetsmän och Vetenskapsidkare:
Ministern för Allmänna Undervisningen och Ordföranden för Kejserl. Vetenskaps-Akademien, Verkelige Geheime-Rådet, m. m. Ouvaroff. i
Finans-Ministern, Generalen af Infanteriet, m. m. Grefve Cancrin. |
Sekreteraren i Kejserl. Vetenskaps-Akademien, Verkelige Stats-Rådet och Riddaren Fuss, och
Direktorn för Central-Observatorium i Pulkova, Verkelige Stats-Rådet och Riddaren Struv e;
Samt, ibland Svenske Vetenskapsidkare:
Sekreteraren i Kongl. Vetenskaps-Akademien i Stockholm, Professoren, Kommendören och Riddaren Friherre Berzelius.
Landshöfdingen och Kommendören Järta, och
Professoren vid Kongl. Universitetet i Upsala och Riddaren Doktor W ahlenberg.
Förenämnde Herrar Heders-Ledamöters inväljande skedde den 3 April.
Vetenskaps-Societetens Embetsmån hafva, sedan sista års- sammanträdet, blifvit sålunda ombytte, att dåvarande Vice Ord- föranden, Kollegii-Rådet Ursin, enligt stadgarnas föreskrift ome- delbart derefter tillträdde Ordförandeskapet, och, i hans ställe, Professoren Lagus utsågs till Vice Ordförande.
Societetens Ordinarie Ledamöter, som vid sista årshögtiden voro Tjugufyra, hafva ökats med Adjunkten i Fysiologien och
dd
50
Anatomien vid Kejserl. Alexanders- Universitetet, Professoren Doktor Bonsdorff, hvilken den 3 April invaldes.
Societetens Boksamling har under detta år, liksom de fö- regående, ökats genom åtskilliga föräringar ifrån andra veten- skapliga inrättningar och samfund, äfvensom af enskilda perso- ner, ibland hvilka sistnämnde bör omförmälas Kyrkoherden i Ham- marland, Prosten m. m. Sadelin, hvilken sistlidne sommar be- näget förärade Societeten 63 tryckta arbeten i särskilta ämnen.
I afseende å Societetens verksamhet under det sistförflutna året, må först nämnas, att tryckningen af Andra Tomen af hen- nes akter fortgått så vida, att 28 ark deraf lemnat pressen, samt att första Häftet af denna Tom, hvilket torde blifva omkring 40 ark, kommer att med det första utgifvas.
De vetenskapliga föredragningar, hvilka ägt rum inom So- cieteten sedan dess sista årshögtid, äro följande:
Vid sammanträdet den 6 Februarii uppläste Professoren Hällström en i det utkommande häftet numera tryckt af- handling under titel: Bidrag till kännedomen om Finska orters klimatförhållande: Om luftvarmen på Carlö"”), och vid ses- sionen den 6 Mars ett, åfvenledes sedermera tryckt, arbete be- nämndt: Bidrag till kännedomen om Finska orters klimatför- hållande: Om luftvarmen i IWFöro""). Den förra af dessa af- handlingar grundar sig på ett ifrån Kejserl. Finska Hushållnings- Sällskapet erhållet sammandrag af 20 års observationer, anställda 3 gånger om dagen af dåvarande Kyrkoherden på Carlö, nu- mera Pastorn i Ia, Prosten m. m. Frosterus. Den sednare stöder sig på en likaledes ifrån Kejserl. Finska Hushållnings-Sällskapet bekommen samling af observationer som i en oafbruten tidsföljd af 25 år blifvit 3 gånger dageligen förrättade af framlidne Sacel-
YT. Is. dd9: 22) T, Ily's. 434.
51
lanen i Woöro, Vice Pastorn Henrik Wegelius. Ur dessa arbeten, som lemna nyttiga bidrag, det förra till upplysande af norra Finlands littoral-klimat, det sednare till kännedom af kon- tinental-klimatet i medlersta Finlands vestra del, må här endast anföras den jemförelse Författaren anställt emellan klimatförhål- landet å dessa orter och Helsingfors, hvilken ledt till det resul- tat, att Varmen i medeltal här är 31” större än på Carlö, eller om sommaren 2,” och om vintern Öfver 4,2 men att densamma endast om vintern är här något större än i VV öro, hvaremot den om sommaren är nära 4? mindre, hvilket sednare endast kan vara en följd af vår hufvudstads littoral-läge, som, enligt hvad bekant är, medför mildare vinter, men äfven svalare sommar, ån vid i öfrigt lika omständigheter äger rum i det inre af landet. Wöro moderkyrka, invid hvilken observationerna varit anställda, ligger endast omkring 2 mil ifrån hafvet; men erfarenheten lärer att detta afstånd redan är tillräckligt att förändra klimatets egen- skap till kontinentalt. — Vid sammankomsten den 6 Mars före- drog Prof. Hällström en annan afhandling, kallad: Ytterligare bidrag till kännedomen af de i Lappland funna gamla Fig- terne"”), hvilken kommer att ingå i det först utkommande häf- tet af Societetens akter. Nära vid samma tid, då Författaren fö- rehade den granskning af åtskilliga i Finska Lappmarken funna gamla vigter med åtföljande våg, hvars resultater redan blifvit Societeten meddelade, hade Professoren vid Universitetet i Dorpat Stats-Rådet Kruse uti ett numera i tryck utkommet arbete med titel: Necrolivonica, beskrifvit några i Estland, Lifland och Kurland nyligen "funna gamla vigter med tillhörande vågar, å hvilka ock i samma arbete meddelades en afteckning, hvilken, jemförd med det Lappska fyndet, visar påtaglig likhet emellan dessa från så skillda orter erhållna antiqviteter. Då Prof. Häll- ström fann att, oaktadt deuna synbara öfverensstämmelse, den
25) T. I, s. 107.
22
i nyssnåmnde arbete framställda åsigten af den hufvudsakligaste omständigheten vid dessa fyud, nemligen de funna vigternas en- het, ej allenast betydligen afvek från hans egen om det Lappska fyndet förut uttalade, utan åfven var i så måtto obestämd, att nämnde enhet af Stats-Rådet Kruse antogs vara en Romersk Denarius, vägande 52 Närnberger medicinalgran, men deremot af framlidne Stats-Rådet Parrot, hvilken äfven varit härom rådfrågad, bestämdes till 31 medicinalgran, ansåg han sig, till utredande af detta ämne, böra underkasta 'så väl de nyssnämnda, som de härvarande Lappska, vigterna en ny, gemensam gransk- ning, hvilken blef honom; möjlig med tillhjelp af ofvannämnde arbete, och snart ådagalade så väl den fullkomliga öfverensstäm- melsen af begge samlingarnas vigts-enheter, som att denna, hvil- ken i dem båda saknas, ej är någon annan än den i afseende å det Lappska fyndet redan uppgifna, nemligen Rysslands ännu allmänt brukliga Solotnik, hvilken, såsom bekaut, är den fordna Byzantinska Solidus Aureus och väger 673 Närnberger medici- nalgran. Det är denna intressanta undersökning som utgör huf- vudföremålet för Professoren Hällströms ofvannämnde arbete, deruti ej allenast sistnämnde resultat synes satt utom allt tvifvel, utan äfven en naturlig orsak angifves till de derifrån afvikande åsigter, som af ofvannämnde tvenne förtjente vetenskapsmän blifvit hyste — Vid Societetens session den 3 April har åndtli- gen Prof. Hällström meddelat Societeten ett arbete: Om Norr- skenens synlighet i Nordligaste delen af Europa”). Författaren fäster, i denna afhandling, uppmärksamhet vid det redan kända förhållandet, att tvenne perioder vid Norrskens-apparitionerna sig förete, den ena årligen återkommande, den andra märkbar endast genom fleråriga observationer. Den förra, som har sina lokal- orsaker, beroende al olika ljusa nätter om somrarna och mer el-
4) De apparitionibus Aurorc borealis in Septentrionalibus Europe parti- bus (T. II, s. 363).
53
ler mindre mulen luft om vintrarna, förtjenar att för skillda or- ter särskildt granskas. Till utredande af den sednare har man äter härtills varit i fullkomlig saknad af sammanhängande iakt- tagelser, så att derom föga eller intet tillförlitligt förekommer i naturforskares skrifter. Af begge dessa anledningar har Prof. Hällström i närvarande arbete sammanställt och efter sanno- likhetsgrunder beräknat 95 års för honom tillgängliga observa- tioner i Åbo och Helsingfors, deraf de sednast förflutna 40 årens äro hans egna, och derigenom kommit till det resultat, att Norr- skenen i södra Finland, liksom i det öfriga Europa, årligen fö- rete 2:ne maxima och 2:ne minima sålunda, att de förekomma till största antal om våren och hösten, men minst om sommaren och vintern, dervid dock maxima, som i medlersta och södra Europa inträffa närmast vår- och höstdagjemningarna, hos oss äga rum om våren 20 dagar tidigare och om hösten 19 dagar sednare, hvaremot minima här, liksom annorstädes, infalla när- mast solståndstiderna. Hvad den långvariga periodiciteten be- träffar, synas de ofvannämnda 93 årens observationer ännu ej förslå till dess behöriga utredande. Ifrån år 1748 tll 1754 voro Norrsken i betydlig mängd synliga; sedermera, åren 1755 —1757, ganska sällsynta; derefter, åren 1758—1779, ymniga och mest 1774; sedan, 1780—1785, nästan försvunna, derefter äter 1786—1793 ovanligt täta, i synnerhet 1787; men derefter upphörde de nästan alldeles ändå till 1823, ej allenast hos oss, utan äfven i hela Europa. Ifrån 1824 till 1832 voro de åter hos oss ganska ymniga, och mest år 1830, men hafva sedan till mindre mångd visat sig; hvilken öfversigt nogsamt ådagalägger att ett sekels iakttagelser icke förslå till uppdagande af någon re- gel för dessa föränderligheter.
Professoren Ilmoni framställde, vid Societetens samman- träde den 29 April förlidet. år, en skildring af Digerdödens härjningar, och Professoren Lagus, vid samma tillfälle, en
54
Kritisk undersökning om Riks-Marsken Clas Flemings döds- dag ”), uti hvilken afhandling Författaren bevisar att den hos Messenius och flere andra historieskrifvare förekommande upp- giften det Fleming aflidit den 12 Maji, är oriktig, samt att berörde dödsfall inträffat den 12 eller 13 April, hvarjemte För- fattaren, i samma arbete, meddelar åtskilliga detaljer rörande stället der Fleming aflidit och hvarest han ligger begrafven. Societetens Sekreterare har, vid sammankomsterna den 7 November, 6 Februarii, 6 Mars och 3 April, föredra- git följande arbeten: Om bestämningen af formelns (ES värde för u=0o"). — Anmärkning öfver bevisen på tvenne i Liouvilles Mathematiska Journal T. III, s. 477, 478, fö- rekommande theoremer”). — Anmärkning rörande en punkt af theorien om kontinuerliga bråk. — Bestämning af de, i en gifven cirkel inskrifna, reguliera månghörningar, hvilkas areer äro kommensurabla med qvadraten å cirkelns radie”). — An- märkning öfver det sammanhang, som, i vissa fall, äger rum emellan värdet af hvarje funktion af en enda variabel, och dess differential-koefficient af första graden”). — Bestämning af vilkoren för realiteten af termerna i funktioners upp- och nedgående utvecklingar”). — Försök till ytterligare upp-
GNIESIE S5A80: g 28) Note sur la deduction de la valeur de (1-+u)" pour u=0 (T.II, s. 81). 9) Remarque sur les démonstrations de deux theoreémes inseéreés dans le Jour-
nal de Mathematiques de M. Liouville, T. III p. 477, 478 (T.H, 5700);
50) Determination des polygones réguliers commensurables avec le carré du rayon du cercle y circonscrit (T.1l, s. 103).
2) Considerations sur la relation qui existe, dans quelques eas particuliers, entre la valeur dT'une fonetion uniforme d'une seule variable et celle de son coefficient differentiel du premier ordre (T.1I, s. 317).
52) Note sur les conditions de realiteé du developpement ascendant ou descen-
dant des fonctions uniformes d'un nombre quelconque de variables (T.1, s. 347).
55
lysande af några ämnen i analysen, betraktade i Första To- men af Societetens akter.
Professoren Bonsdorff föredrog den 6 Februarii en Anatomisk beskrifning af Cerebral-Nerverne hos Fåret (Ovis Aries), hvilket arbete för närvarande är under tryckning ”). I denna afhandling, som är af betydligt omfång och åtföljes af flere teckningar, har Författaren till sitt egentliga föremål att, så specielt som möjligt, anatomiskt beskrifva Fårets cerebral-nerver och pars cephalica nervi sympathici, hvarföre i densamma blott här och der gifvas några fysiologiska vinkar i noter, då, enligt Författarens tanke, forskningar i dessa nervers anatomi hos flera djur erfordras, innan fysiologiska resultater kunna deraf med för- del dragas. Det må vid. detta tillfälle, som ej är egnadt för de- taljer ur ifrågavarande förtjenstfulla arbete, endast tilläggas, att detsamma torde fylla en väsendtlig brist i den jemförande ana- tomien, då, med undantag af mennisko-organismen, ej å någon enda af de wvertebrerade djurarterna Aela cerebral-nerv-disposi- tionen härtills lärer wvarit uti ett sammanhang undersökt, mutan endast särskilda nerver. och nervutgreningar: betraktade för sig.
Af vetenskapsidkare utom Societeten hafva, under detta år, följande arbeten blifvit meddelade:
Vid sammanträdet den 6 Junii sistlidet år inlemnades af Docenten i Kemien vid Kejserl. Alexanders-Universitetet Doktor Moberg, en afhandling under titel: Analys af tvenne i Fin- land förekommande varieteter af Smaragd”), hvilken, i anled- ning af deröfver afgifvet utlåtande, kommer att erhålla ett rum i Societetens akter.
Protokolls-Sekreteraren i Kejserl. Senaten för Finland Falck har den 10 Oktober, 7 November och 3 April föredragit följande
SY TIS: 145: 5) T. IL, s, 71,
56
arbeten: ÅAnteckningar om Mustela Lutreola"). — Uppgifter angående en i trakten af Kautua Bruk skjuten Björnhona. — Märkvärdigt exempel på fromhet hos en Björn. — Beskrif- ning af en Fågel, ansedd för Fabers Larus Leucopterus, hvilken blifvit skjuten nära Helsingfors om vintern 1836. — Uppgif- ter rörande Larus Glaucus, funnen i Finska Viken. Den första af dessa afhandlingar kommer att införas i Societetens ak- ter; den andra och tredje hafva endast blifvit inlemnade till So- cietetens arkif, och” öfver de tvenne sista har MSocieteten ännu icke erhållit infordrade yttranden. ;
Professoren i Filosofien vid Kejserl. Alexanders-Universite- tet, m. m. Tengström har den 10 Oktober till Societeten öf- verlemnat ett arbete med titel: "Lectiones Plotiniance ””), hvilket, jemte ett sedermera aflemnadt tillägg, enligt Societetens beslut kommer att i akterna införas. i
Vid sessionen den 5 December har Studeranden Joh. Henr. Eklöf föredragit 2:ne af honom författade afhandlingar under titlar: Beräkning af i Plymouth alla timmar på året anställda Thermometer-observationer ”) och Försök att för åtskilliga orter i Europa bestämma Norrskenets årliga periodicitet ”"), hvilka arbeten, i följd af derom meddelade utlåtanden, komma att i Societetens akter inga. Det förra af dem är egnadt åt en noggrannare bestämning af Plymouths medeltemperatur, än som kunde ske i den afhandling Professoren Hällström offentlig- gjort i Första Tomen af Societetens akter (sid. 263 och följ.), deruti han väl äfven begagnat observationer, som varit alla tim- mar på aret anställda, men endast för 2:ne år, hvaremot sednare
ja fe Na ÄTTER 55), TI s:ö8S 57) Observationum thermometricarum in Plymouth per omnes horas anni insti-
tutarum computus (T.II, s. 449). 52), TI;:s:099
57
arbeten i denna väg satt Studeranden Eklöf i tillfälle att i sin afhandling använda 5 års dylika uppgifter. Herr Eklöfs sed- nare arbete grundar sig på iakttagelser af Norrskenens antal i hvarje månad af året, anställda af 12 observatorer å skillda punk- ter af Europa, och deraf bekräftas till alla delar det för mer än 100 år sedan kända förhållandet med Norrskenens årliga appari- tioner, hvilket, i anledning af Prof. Hällströms arbete i samma väg, blifvit ofvanföre anmärkt.
Magister Arppe, hvars i sista årsberättelsen omnämnda uppsats om Babingtonitens kemiska summansättning enligt So- cietetens beslut ingått i dess akter”), har den 3 April lemnat henne del af etw arbete: Om Wismut-Chloridens föreningar med Natrium-, Kalium- och Ammonium-Chloriderna.
Ingeniören vid Landtmåteri-Kontoiret v. Wright har, äfvenledes den 3 April, inlemnat en uppsats benämnd: Bidrag till Prakteiderns (Fuligula Spectabilis, Bonap.) naturalhistoria.
Slutligen har Societeten, den 24 April, af en. vetenskaps- idkare C. R. Holst i VWolmar bekommit en skriftlig uppsats med titel: Ethnographische Skizze.
De vetenskapliga meddelanden Societeten emottagit sedan sista årsberättelsens afgifvande äro således till antalet 26, deri- bland flera komma att i akterna offentliggöras.”
59) T. II, s. 65.
Årssammantriädet 1844.
(Finl. Allm. Tidn. för d. 4 och 6 Maji s. är.)
Dan 29 April firade Finska Vetenskaps-Societeten sin sjette Års- och Högtidsdag. Sammankomsten öppnades af Societetens Ord- förande, Professoren Lagus, med ett kort tal till de församlade åhörarne, deruti han, med anledning af dagens betydelse, tolkade den umderdåniga glädje och de förhoppningar H. K. H. Stor- Fursten NIcoLaAtr ALEXANDROWITSCHS födelse uppväckt hos Finska Folket, ej mindre än hos de öfriga under Ryska spi- ran förenade Nationer. Societetens Sekreterare uppläste derefter Årsberättelsen och en Eedamot af hvarje Sektion höll ett veten- skapligt föredrag, dervid Docenten i Mathematiken Lektor Bore- nius afhandlade Tiden för Påskens firande, Professoren Bons- dorff Menniskans frivilliga rörelse samt Professoren Lagus Karelska Lagsagans uppkomst. — Arsberättelsen lydde som följer:
”Då det åligger Finska Vetenskaps-Societetens Sekreterare att i dag lemna en öflversigt af de omständigheter, som närmast rört Societeten under dess förflutna sjette år, är det med fägnad han ser sig i tillfälle att tillkännagifva den oafbrutna, af inga förluster eller motgångar störda, fortgången af Societetens verk- samhet.
I Societetens inre förhållanden hafva, sedan sista årssam- manträdet, få förändringar inträffat. Hennes Heders-Ledamöters antal har förökats med f. d. Professoren i Mathematiken vid Kongl. Universitetet i Upsala, m. m. Doktor Svanberg, hvilken den 6 November sistlidet år invaldes; antalet af hennes Ordinarie Le- damöter har under årets lopp ej undergått förändring, och hennes Embetsmäån hafva blifvit sålunda ombytte, att Professoren Lagus,
59
som under sistlidet år var Vice Ordförande, enligt stadgarnas föreskrift tillträdt Ordförandeskapet, samt, i följd af Societetens val, efterträdts i förstnämnde befattning af Öfver-Direktören Tavaststjerna.
Societetens Boksamling, redan icke alldeles obetydlig, har under det förflutna året ökats genom flere föräringar af dels en- skilda personer, dels vetenskapliga inrättningar och samfund.
I afseende å Societetens verksamhet må först anmärkas, att Första häftet af hennes akters Andra Tom, ehuru ämnadt att ut- gifvas under sommaren, likväl ej kunde utkomma förr ån sist- lidne höst i anseende till sig företeende svårigheter vid färglägg- ningen af dithörande naturalhistoriska plancher. Ifrågavarande häfte, af omkring 45 ark, hann dock ännu med öppet vatten af- sändas till flere orter utomlands. Det följande Andra håftet är under tryckning, och kommer att under årets lopp utgilvas.
De vetenskapliga meddelanden BSocieteten sedan dess sista arshögtid emottagit, äro följande:
Vid sammanträdet den 9 Oktober förevisade Professoren Hällström en så kallad Optometer, beståmd att afmäta ögats rediga synafstånd. Detta lätt förfärdigade instrument består af ett svart tagel, spåndt på hvit botten och betraktadt längsefter genom tvenne hvarandra så nära belägna fina hål, att afståndet dem emellan är mindre än pupillens diameter. Taglet visar sig härvid dubbelt på alla andra ställen, än den punkt som ögat ser fullkomligen redigt, hvilken sålunda kan med en flyttbar visare utmärkas. Utom den väsendtliga nyttan af berörde instrument vid urval eller beställning af glasögon och lorgnetter, är detsam- ma i allmänhet af gagn för undersökning af ögons opliska be- skaffenhet. Sålunda har Prof. Hällström dermed funnit många personers begge ögon olika, samt olika begagnade, ofta utan ägarens medvetenhet. Det gifves ögon, hvilka i allmänna lifvet
60
göra hjelplig tjenst, men som till låsning och noga betraktande äro högst ofullkomliga. Med dem blir synen på intet afstånd rätt redig, och för dem passa inga glasögon eller lorgnetter, likasom de ej heller se redigt med kikare eller mikroskoper. Professo- ren Hällström har, medelst optometern, funnit sådana ögons rediga synafstånd olika i vertikal och horisontal riktning, och det förklaras häraf lätt, hvarföre med dem ej kan ses rätt redigt vid något förhållande. — Vid Societetens sammankomst den 35 sistl.. Februarii företedde Prof. Hällström en afhandling om Jordatmosferens tryckning, grundad på femton års i Helsingfors anställda barometer-observationer ””). Författaren börjar med att visa det nämnde observationer, som förrättats alla timmar från och med kl. 7 om morgonen till och med kl. 11 om aftonen, äro fullt tillräckliga för erhållande af riktiga uppgifter äfven för de återstående 7 natt-timmarna, hvarigenom: den besvärliga up- passningen om nätterna, hvilken å några orter, t. ex. i England och Norrige, anförtrotts militår-poster, blir obehöflig. Sedan ob- servationerna härigenom blifvit för hela dygnet kompletterade, har Prof. Hällström, i följd af den betydliga tidslängd hvar- under de blifvit fortsatta, kunnat derur härleda flera för meteoro- logien ganska vigtiga resultater, hvaraf här endast må omförmälas ett af de förnämsta, nemligen utredningen af det härtills ej full- komligt kända förhållandet med barometerhöjdens dagliga varia- tioner vid en högre latitud. Allt sedan Baron von Humboldt i början af detta sekel, under sina resor i Amerika, fann bekräf- telse på det redan dessförinnan varseblifna förhållandet, att luftens tryckning undergår en regulier förändring i dubbla perioder inom hvarje dygn, så att barometerståndet visar elt maximum omkring kl. 10 f. m. och ett annat kl. 10 e. m., samt ett minimum om-- kring kl. 4 f. m. och likaså ett kl. 4 e. m., har hos naturforskare
$0) De pressione almosphaere telluris per quindecim annos Helsingforsiax observata. Sectio I (T. II, s. 393).
61
uppstått fråga, huruvida detta, uti eqvatorial-lånderna i synnerhet märkbara, förhållande inträffar äfven under högre geografisk bredd. Man märkte härvid snart, att vidden af dessa barometer-oscilla- tioner aftog med latitudernas tillväxt, och förmodade i följd deraf, att de möjligen kunde försvinna redan innan man hunnit till polar-trakterna. I grund af fortsatta forskningar i ämnet har man sedermera funnit sannolikt, att sådant skulle ske redan vid 63? latitud, ehuru förhållandet härmed icke kunnat genom direkta observationer afgöras. Ju mera man närmar sig berörde bredd, af desto större vigt blir således ett i detta afseende vunnet resul- tat, och det är af denna anledning Prof. Hällström redan i längre tid åt detta ämne egnat tid och möda. För omkring 18 år sedan meddelade han Vetenskaps-Akademien i Stockholm sin i Åbo samlade erfarenhet härom; men denna, inskränkt till en- dast 4 år, kunde icke tillräckligenupplysa förhållandet för skillda årstider, hvarföre han ansett nödigt att ytterligare utvidga den. Detta har skett genom ofvannåmnda härstädes anställda observa- tioner, hvilka ej allenast fullkomligen bekräfta den periodiska barometer-förändringen äfven hos oss, utan ock leda till en nog- grann bestämning af densamma, hvarigenom Prof. Hällström kunnat, jemte flera andra: hithörande omständigheter, uppgifva tiderna för barometerståndets dagliga maxima, minima och media, äfvensom sjelfva oscillationsvidderna, hvilka befunnits vara under vintern störst, men minst i Augusti månad. — Vid Societetens session den 1 April har slutligen Professoren Hällström an- mäålt ett af honom i det närmaste afslutadt arbete: Om orters klimatiska olikhet, bedömd efter tiden för Flyttfåglars ankomst och afgång, samt Växters blomning och mognad, hvilket blifvit till en del föranledt af en utaf Direktorn för Astronomiska Ob- servatorium i Brässel, Professoren Quetelet så väl i en särskild skrift, som inför British Association for the advancement of science 1841, framställd önskan att, till utforskande af orters klimatiska
62
olikhet, måtte med de vanliga meteorologiska observationerna före- nas, ibland annat, anteckning af ofvannämnda zoologiska och bo- taniska förhållanden. Då, enligt hvad allmänna blad omförmält, Prof. Quetelets uppmaning väckt en förtjent uppmärksamhet, samt i följe deraf större tillgång till nya iakttagelser af berörde slag är att förvänta, har Prof. Hällström ansett nyttigt att äf- ven för sin del samla och ändamålsenligt begagna ett betydligt autal honom tillgängliga observationer i denna väg, hvilka, under namn af Calendarium Flore et Faune, allt ifrån von Linnés tid blifvit på icke få orter i Sverige och i synnerhet Finland gjorda. Så vida, enligt sakens natur, enskilda observationer af denna art ofta kunna vara föga ändamålsenliga, såsom beroende af olika lokalförhållanden eller skillda års olika beskaffenhet, erfordras här, om någonsin, sannolikhets-beräkning till vinnande af användbara resultater. Sådan beräkning är uti Prof. Hällströms ifrågava- rande arbete företagen och utförd, med begagnande af iakttagel- ser å 47 särskilda orter, ifrån Brässel ända till Utsjoki, och har deraf framstått det allmänna resultat, att man med mycken säker- het kan uppgifva medeltiden för nåmnde zoologiska och bota- niska tilldragelser, och deraf bedöma om ett pågående år är att råknas till de tidiga eller sena. Ibland den mängd hithörande speciella förhållanden, hvilka i förevarande arbete utredas, må här nämnas Lärkans, Svalans och Gökens flyttningshastigheter vid olika latituder, hvilka Författaren funnit, vid deras färder norrut, sådana, att lärkan vid 50”, eller Brössels latitud, fortskrider i dyg- net 13 Svensk mil, vid 60”, eller Helsingfors latitud, omkring 2 mil, och vid 70”, eller Utsjoki latitud, 21 mil, hvaremot svalan hinner, i dygnet, vid 50? latitud 33 mil, vid 60” 41 mil och vid 70? 51 mil, samt göken vid 50” 43 mil, vid 60? 51 mil och vid 70” 7 mil. Vid återfårderna till sydligare länder synas flyufåg- larnas hastigheter vara betydligt större, ehuru tvertom mer och mer minskade, enligt det resultat Författaren uppger för svalan,
63
hvilken befunnits, vid färden söderut, tillryggalägga på dygnet, vid 70” latitud, 113 Svenska mil, vid 60” 91 mil och vid 50? 82 mil. I allmänhet befinnas de stora fåglarnas fyttningshastighe- ter, såsom äfven kunde väntas, märkbart större än de mindres. Någon olikhet visar sig väl äfven i vegetationens framskridning, men den är dock så obetydlig, att man öfverhufvud kan antaga densamma fortgå på något öfver en månad ifrån Brässel till Hel- singfors, och en half månad härifrån till Torneå. Uti den om- ständighet öfverensståmma så väl dessa zoologiska och botaniska förändringar som äfven islossningstiderna, att de lika mycket på- skyndas längre mot norden, så att framskridningshastigheten för dem alla är hos oss närmast 30, och i Utsjoki jemt 50, procent större än den i Brässel, hvilket antyder någon universel och för dem alla gemensam orsak, den der sannolikt ej kan vara någon annan än dagarnas mot norden förökade längd. Professoren Häll- ström yttrar, 1 sammanhang med dessa undersökningar, den ön- skan, att äfven våra Landsmän ville instundande vår och som- mar, samt framdeles, på så skillda orter som möjligt anteckna berörde fenomener och sina iakttagelser hitsända, på det ifrån Finland måtte framträda samtidiga bidrag till den samling af hit- hörande uppgifter som i andra länder för närvarande beredes, och anmärker i detta afseende alt endast perenna växters förhållande här egenteligen kan afses, utom hvad sådesväxterna beträffar, hvilkas utvecklingsperioder förtjena en särskild forskning.
Professoren Lagus framställde, den 29 April sistlidet år; en Skildring af de öden Finlands Adeliga Slägter under- gingo till följd af oroligheterna i Konung Sigismunds och Hertig Carls tid, och uppläste. den 13 påföljande Junii en afhandling om Finlands titel af Stor-FPurstendöme och Her- tig Johans Finska Förläningar ). Flere historieskrifvare upp-
ISS 637.
64
gilva att Finland redan år 1556 erhöll titel af Stor-Fursten- döme; men Författaren har i närvarande arbete ådagalagt att sådant inträffade först emot slutet af år 1581, och det i an- ledning af kriget, som då påstod emellan Ryssland och Sverige, hvarjemte han anmärkt att titeln af Stor-Furste till Finland i bör- jan uteslutande tillkom Konungen, samt att Gustaf II Adolf var den förste, hvilken såsom Kronprins bar denna titel. Vidare för- mäålte Förf. att misstag i frågan om Hertig Johans Förläningar härflutit deraf, att behörig skillnad icke blifvit gjord emellan det dubbla förhållande af Förläningsman och Regerande, uti hyvil- ket Hertigen förekommer i Finlands häfder, samt meddelade, i sammanhang härmed, bemälte Hertigs Förpliktelse emot Konun- gen, i anledning af den donation honom blifvit i Finland tiller- känd, af hvilken Förpliktelse, gifven den 27 Sept. 1557 och här- tills otryckt, ibland annat inhämtas, att Kumogårds, men icke, såsom v. Stiernman uppgifver, Kymenegårds Län, hörde till den Förläning Iertigen erhöll. — Vid sammaukomsten den 9 Oktober föredrogs af bemälte Professor ytterligare ett arbete un- der titel: Geographisk undersökning rörande Gränserne emel- lan Savolax och Tavastland. Porthan har meddelat 2:ne Handlingar bevwäffande råerne emellan Savolax och Tavastland, den ena af år 1415, den andra af 1452; men det gifves dess- utom, enligt hvad Författaren uti nämnde afbandling upplyst, i samma ämne en af Porthan icke kånd gammal Urkund, nem- ligen Carl Knutsons Bref, dat. VWiborg, Måndagen efter Quasi- modogeniti 1446. Denna i Svenska Riksarkifvet förvarade, af Palmsköld vidimerade, urkund förmälte Förf. vara så mycket vigtigare, som derigenom ifrågavarande gränser närmare bestäm- mas än genom de förstnämnda Råbrefven; af hvilken orsak äfven Konung Fredrik I, vid en den 20 Nov. 1735 gifyen be- fallning att rågången emellan berörde Provinser borde å nyo upp- gås, lemnade den föreskrift att också 1446 års Bref skulle läggas
65
till grund. I sammanhang härmed uppgaf Förf. att resultatet af sistnämnde Förrättning består af 7 st. Rågångskartor och dess- utom 1 Karta öfver de sjöar som stöta till rågången, af hvilka Kartor Landshöfdingen och Ridd. Sackleen godhetsfullt lemnat Förf. del. — Vid Societetens sammanträde den 6 Noveniber sist- lidet år upplästes af Professoren Lagus en uppsats under titel: Bidrag till kännedom om Laäåneindelningen i Finland, deruti Förf. anmärkte att de Finska Länegränserne i många delar af- vika icke mindre från dem, som bestämdes genom den i ämnet utkomna Kardinal-Författningen af den 20 Junii 1775, än ifrån dem, som uppgifvas i den af dåvarande Landtmäteri-Direktören Wetterstedt d. 12 Dec. samma år uppsatta officiella ”Beskrif- ning på Lånegränserne i Finland,” hvilka sednare, efter hvad Förf. upplyste, icke fullkomligen öfverensstämma med de förra. Förf. utredde derjemte att den slutligen för sig gångna Läåne- regleringen grundar sig på åtskilliga otryckta Öfverhetliga före- skrifter, af hvilka Förf. ifrån Svenska Riksarkifvet förskaffat sig afskrifter, hvilka för Societeten föredrogos. — Vid sessionen den 8 Januarii framställde Professoren Lagus mundtligen några An- märkningar, föranledda af Kontrakts-Prosten m. m. Hippings undersökning om Tyska Landet i Finland, hvilka hade till före- mål åtskilliga af de lokalitetsbeståmningar, som förekomma i Hr Hippings arbete. — Bemälte Professor har derjemte den 5 Febr. meddelat upplysning om en på 1580-talet vid VWiborgs Skola anställd Rektor Gregorius Clementis, och den 4 Mars några an- märkningar angående Mäster Abrahamus Andree Angerman- nus. — Slutligen har Prof. Lagus den 1 April innevarande år företett en Undersökning om de Beskickningar, som i början af 1600-talet för sig gått ifrån Persien till Sverige, hvilken in- nehåller åtskilliga ur förut ej begagnade källor hämtade upplys- ningar angående berörde Persiska Missioner, om hvilka Svenska
9
66
historieskrifvares underrättelser finnas i vissa delar mindre till- fredsställande. ,
Kollegii-Rådet Pipping föredrog den 8 Januarii Andra Stycket af den afhandling benämnd: Några historiska under- rättelser om Boktryckeriet i Finland ”), hvaraf Första Stycket finnes tryckt i 1:a 'Tomen af Societetens akter. Denna fortsätt- ning innehåller universitets-boktryckeriets historie efter dess för- ste förvaltares tid intill efterträdarens död, eller ifrån år 1653 till 1679, jemte några tillägg tll det redan utgifna Stycket, hämtade förnämligast ur sådane Consistorii Academici i Åbo protokoller, som förut saknats i Kejserl. Alexanders-Universitetets arkif, men sedermera blifvit återfunna ibland handlingar, som genom bran- den år 1827 tagit den skada, att de icke kunnat å nyo inbindas. — Vid sammanträdet den 5 Febr. meddelade Kollegii-Rådet Pip- ping Societeten mundtligen underrättelse om ett i flere hänseen- den märkvärdigt litterärt Fynd, som icke längesedan blifvit gjordt i Kejserl. Senatens för Finland arkif, i så måtto, att ett betydligt antal pergamentsblad, hvilka utgjort omslag till derstädes förva- rade äldre handlingar, befunnits tillhöra verkliga typografiska ra- riteter och i synnerhet en af ingen Finsk eller Svensk författare, Kollegii-Rådet veterligen, omnämnd Bok, hvars titel eller början lyder: Manuale seu exequiale secundum ritum ac consuetudi- nem alme ecclesie Aboensis maxima cum diligentia correctum accuratissimeque revisum feliciter exorditur. Med anledning af denna titel, som påminner om det i katholska länder ännu van- liga bruket af särskilda, efter olika omständigheter lämpade, Hand- böcker för presterliga tjenstgöringen, hvilka, efter deras bestäm- melse, få namn al Missale, Breviarium eller Manuale, anmärkte Föredraganden hurusom äfven Finland fordom haft ett eget Mis- sale, på Biskopen Conrad Bystz's, eller Bitzes, föranstaltande
€) TI su65x
67
tryckt i Läbeck år 1488 af Bartholom. G hotan, hvilket hårtills ansetts för den enda till Finska Kyrkans tjenst under katholska tiden utgifna bok, äfvensom att ingen handbok af det slag som den nu upptäckte, eller rörande endast sådana presterliga förrätt- ningar, som icke höra till den allmänna Gudstjensten, varit uti Nordiska församlingar känd, utom Manuale secundum titulum ecclesie Lincopensis, tryckt i Söderköping 1525. Ifrån denna skiljer sig Manuale Aboense föga tull innehållet, utom hvad ord- ningen emellan de särskilda delarne af Ritualen beträffar, och sy- nes det äfven kunna af åtskilliga omständigheter slutas, att de begge utgått ifrån samma officin, hvars alster äro ganska få och sällsynta, ehuru tryckningsorten icke finnes utsatt i den sistnämn- de, vid hvars slut endast läsas orden: Explicit Manuale anno Domini MDXXII. Angående det yttre af Boken nåmndes, att den är i qvartformat och består af 66 blad, af hvilka det första, eller titelbladet, är omgifvet af en vignett, hvaruti årtalet 1520 tycktes vara inskuret. Ifrågavarande upptäckt hade skett sålunda, att Amanuensen vid Kejserl. Alexanders-Universitetets Bibliothek Docenten Grönblad, vid en undersökning af äldre handlingar i Kejserl. Senatens arkif, derstådes varseblifvit tvenne såsom om- slag till ett räkenskapshäfte begagnade tryckta pergamentsblad, hvilkas innehåll syntes honom förtjena uppmärksamhet, i anled- ning hvaraf han härom underrättat Kollegii-Rådet Pipping, hvilken, då det ena af dessa blad befanns förete ofvanuppgifna titel, häraf leddes till inseende af fyndets vigt samt att undersöka de öfriga omslagen, hvilka till en stor del voro lika beskaffade. Framgången häraf öfverträffade all förhoppning, i det att ej alle- nast de återstående bladen af Manuale Aboönse, med undantag af blott sex, snart påträffades, utan ock en betydlig mängd an- dra, ibland hvilka åtskilliga igenkänts såsom tillhörande ofvan- nämnde Missale Aboönse, hvaraf numera knapt något fullståndigt exemplar, tryckt på papper, lärer finnas, och alldeles intet på
68
pergament varit kändt, samt de öfriga torde utgöra delar af an- dra, lika sällsynta, Messe-böcker, som under katholska tiden här i Norden begagnades. Uppå uuderdånig anmälan om detta för- hållande, har Kejserl. Senaten täckts. tillåta, att alla pergaments- blad af omförmälde beskaffenhet, hvilka utan vid dem häftade handlingars skadande kunna ifrån desamma afskiljas, varda till universitets-bibliotheket aflemnade; hvaraf ock den goda följd visat sig, att ytterligare fyra blad af oftanåmnde bok påfunnits, samt således, af alla sextiosex, numera ej flera än två saknas. Att jemväl dessa skola vid fortsatt efterforskning upptäckas, har man så mycket större anledning att hoppas, som flera exemplar af åtskilliga bland de öfriga redan förekommit;' äfvensom häruti en orsak till bokens sällsyuthet företer sig. Utkommen på en tid, då ej allenast politiska oroligheter troligen lade wmånga hinder i vägen för upplagans öfverförande till vårt fosterland och spridan- de derstädes, utan ock katholicismen redan kämpade med döden, synes nemligen denna Handbok alldrig hafva blifvit till bruk i församlingarne införd, utan till största delen stadnat på något ställe, troligen 1 Åbo, hvarest den sedan genom användande till andra. behof blifvit förstöring underkastad. Emellertid, och då Räkenskaper från flere delar af Finland för en ganska lång följd af år, åtminstone ifrån 1573 till och med 1618; finnas i Kejserl. Senatens arkif försedda med:omslag tagna från berörde bok, deraf således förråd varit att tillgå nära ett sekel efter dess tryckning, väcker det så mycket mera förvåning, att den blifvit hos oss all- deles okänd, som åtminstone. ett exemplar deraf kommit utom landet, enligt hvad Kollegii-Rådet Pipping först efter ifrågava- rande upptäckt inhämtat ur Panzers. Annales Typographieci, Pol. IX pag. 131, hvarest Bibl. Hoerner. Gmunde uppgifves under titeln, hvilken dock är af ett tryckfel så vanställd, att den svårligen kunnat fästa uppmärksam het.
69
Professoren Nervandet föredrog, vid Societetens sam- manträde den 29 April sistlidet år, en framställning af Månens inflytande på temperaturen, samt Kollegii-Rådet Ursin, vid samma Htillfälle, en granskning af Grunderne för ansvarighet hos en af starka drycker öfverlastad, vid företagen eller ur- aktlåten handling ”).
Societetens Sekreterare har den 6 November, 8 Januarii, 5 Februarii, 4 Mars och 1 April föredragit följande arbeten: Om bestämningen af plana lineers krökningsriktning i polära koordinatsystemet. — Om upplösningen af eqvationen y = Cos nx i rationella tal ”). — Anmärkningar öfver ett obegränsadt kontinuerligt bråk ”). — Uppsats angående sådana obegrån- sade kontinuerliga bråk, hvilkas partiella täljare och nämnare åro hela tal, samt partialbråk mindre än enheten ””). — An- märkningar rörande ytors så kallade särskilda punkter. — Bevis på trigonometriska lineernas irrationalitet i några så- dana fall, då deras motsvarande bågar äro rationella. — Bemälte Societetens ledamot har derjemte den 8 Januarii med- delat henne några uppgifter rörande en inför Kongl. Veten- skaps-Akademien i Paris ej längesedan framstålld idé till Natt- Telegraf.
I afseende å sådana arbeten som vetenskapsidkare utom Societeten till henne aflemnat, bör först nämnas, att Protokolls- Sekreteraren Ealcks i sednaste årsberättelsen omförmälda tvenne
DR RT NESS lr
”) Resolution de Vequation indeterminee y = Cosax en nombres rationnels (T. II, s. 617).
”) Note sur la fraction continue prolongee å Vinfini m:(m+1)—m:(m+1) — m"': (m'+ 1) —.., ob m, m', m',.. designent des entiers positifs quel- conques (T. II, s. 629).
”") Considerations sur les fractions continues infinies å numerateurs et deno- minateurs entiers et fractions composantes moindres que Vuniteé (T.II, s. 661).
70
uppsatser: Beskrifning af en Fåkel, ansedd för Fabers Larus Leucopterus, hvilken blifvit skjuten nära Helsingfors om vin- tern 1836 7), och Uppgifter rörande Larus Glaucus, funnen i Finska Viken ”), till följd af deröfver afgifna utlåtanden kom- ma att införas i Societetens akter, och att samma förhållande äger rum med Ingeniören von Wrights, äfvenledes i sista årsberät- telsen omnämnda, Bidrag till Prakteiderns (Fuligula Spectabilis) naturalhistoria ”).
Vid Societetens sammanträde den 5 Februarii föredrog Lek- torn i Finska Språket Gottlund en uppsats benämnd: £Resul- tatet af några botaniska exkursioner om sommaren 1843 på Mjölon, eller ett litet bidrag till Svamparnas historia, och uppvisade derefter åtskilliga svampar, konserverade genom en i samma arbete omnåmnd, ehuru ej beskrifven, method, hvarjemte han anhöll om Societetens intygande öfver samma methods ända- målsenlighet i vetenskapligt afseende, med yttrande af den önskan att Societeten ville för sådant ändamål taga närmare kännedom af en större samling ifrågavarande växter, på hvilken han varit i tillfälle att sin förvaringsmethod använda. Denna Lektor Gott- lunds anhållan har Societeten ansett sig böra uppfylla, och till följe deraf, efter inhämtande af sin naturalhistoriska sektions ut- låtande, meddelat Lektorn sitt af sakens beskaffenhet påkallade yttrande i ämnet.
Vid sessionen den 4 Mars föredrog tjenstförrättande Inspek- torn för Kejs. Alexanders-Universitetets Museum Doktor Sahl- berg ett arbete under titel: Coleopterer, samlade af Reinh. Ferdin. Sahlberg i granskapet af Rio Janeiro ifrån den 15
&) Description dun exemplaire du Larus Leucopterus de Faber, tué prés de la ville d Helsingfors en hiver 1836 (T. I, s. 529).
5) Notices sur le Larus Glaucus rencontré dans le Golfe de Finlande (T.II, s. 655).
6) T. Il, s. 751.
va:
till den 27 December 1839”), hvilken, enligt deröfver af natu- ralhistoriska sektionen afgifvet utlåtande, kommer att i Societetens akter införas. Enligt hvad Författaren i nämnde arbete förmåler, hade han under ofvannämnde korta tid hunnit samla omkring 8000 Insekter, deraf 7000 genast blefvo med sig företeende lä- genhet till Finland afsände. Öfver denna rika skörd, hvaruti skola ingå minst 400 arter, som hvarken finnas beskrifna uti här tillgängliga entomologiska arbeten, eller förekomma i Alexanders- Universitetets Museum eller Presidenten Grefve Mannerheims väl försedda insektsamling, har Författaren ansett sig böra upp- göra en fullständig Förteckning, ordnad efter det af Grefve De- jean i katalogen öfver dess rika Coleoptersamling följda system; och det är början af denna förteckning, hvilken i ofvannämnde arbete innehålles.
Den 1 April har slutligen Adjunkten i Kemien vid Kejserl. Alexanders-Universitetet Doktor Moberg företett tvenne af ho- nom författade afhandlingar, den ena rörande ett i Kimito funnet mineral, och den andra benämnd: Några uppgifter om en ny basisk oxidationsgrad af Chrom, hvaraf den förra blifvit anmäld till erhållande af rum i BSocietetens akter och till följe deraf remitterad till mathematico-fysiska sektionen.
Föregående framställning utvisar att Finska Vetenskaps- Societeten under dess sistförHutna år emottagit 25 vetenskapliga meddelanden, deraf ett större antal torde komma att i hennes akter införas.”
9) Coleoptera diebus XV—XXVII Decembris anni MDCCCXXXIX ad Rio Janeiro lecta a B. F. Sahlberg (T. II, s. 499 o. 787).
Årssammantriädet 1845.
(Finl. Allm: Tidn. för d. 5 Maji s. år.)
s
Enka Vetenskaps-Societetens sjunde årshögtid firades den 29 sistl. April i Kejs. Alexanders-Universitetets solennitets-sal. "Sedan Ordföranden, Öfver-Direktören Tavaststjerna öppnat sam- mankomsten och dervid framställt, ibland annat, den omvexling af glada och sorgliga tilldragelser, som mött Societeten under det sistförflutna tidskiftet, upplästes af Societetens Sekreterare den vanliga Årsberättelsen; af Stats-RBådet von Haartman en af- handling under titel: Försök att bestämma hvilken stam af de i Finland bosatte folken kan anses för den rätta s. k. Finska stammen; af Professoren Rein ett arbete: Om Hierarchien i allmänhet och den Romersk-katholska i synnerhet, samt denna sednares inflytande på Finland; samt af Professoren Nervan- der ett Minnestal öfver Societetens den 2 Juni sistlidet år med döden afgångne ledamot, Professoren i Fysiken vid Kejserl. Ale- xanders-Universitetet, Ordens- Ledamoten Doktor Gustaf Ga- briel Hällström. — Årsberättelsen var följande:
”Uti den framställning, som vid detta tillfålle bör å Finska Vetenskaps-Societetens vägnar lemnas ej allenast af Societetens under det förflutna tidskiftet ådagalagda verksamhet, utan äfven af öfriga henne nära rörande omständigheter, bör i första rummet omförmälas den djupa underdåniga tacksamhet, hvarmed Societe- ten sett sig redan för andra gången under den korta tiden af sin tillvaro kraftigt understödd af en Högtupplyst MONARKS Nådiga frikostighet. Sedan nemligen Societeten genom det af HANS KEJSERLIGA MAJESTÄT den 23 Okt. 1839 Allernådigst henne beviljade årliga anslag af Ett tusende Femhundrade rubel b:ko ass:r,
73
försattes i tillfälle att begynna och fortsätta utgifvandet af sina akter, hade hon, under fullföljandet af detta vetenskapliga före- tag, ådragit sig en nästan årligen ökad skuld, hvilken så mycket mer måste väcka hennes bekymmer, som antalet af sådana henne gjorda vetenskapliga meddelanden som lämpa sig för offentliggö- rande i hennes handlingar, under sednare tider betydligt tilltagit. Vid sådant förhållande, och då Societeten såg sig af ekonomi- ska hinder hotad med en mer och mer tilltagande inskränkning uti sin verksamhet, kunde hon icke tveka att, till skingrande af denna för henne mörka utsigt, i djupaste underdånighet taga sin tillflykt till HANS KEJSERLIGA MAJESTÄTS alldrig hvilande omsorg för vetenskapernas och en sann upplysnings befordrande. Den förhoppning åt hvilken Societeten sålunda vågade öfverlem- na sig, besvek henne icke. Genom Reskript af den 10 Julii sist- lidet år har HANS KEJSERLIGA MAJESTÄT, i anledning af förenåmnde underdåniga hemställan, icke allenast täckts i Nåder bevilja en summa af Ett tusende Rubel Silfver af Finska Stats- medlen, att användas till betäckande af den skuld Societeten ge- nom utgilvandet af sina akter sig åsamkat, utan ock Nådigst fun- nit godt hugna Societeten med ett ytterligare årligt anslag af Fem- hundrade Sjuttio Rubel sagde mynt, att uti Tio års tid, råknadt ifrån och med sistlidet år, af Finska Statsverket utbetalas. Fin, ska Vetenskaps-Societeten, som genom detta dyrbara vedermäle af HANS KEJSERLIGA MAJESTÄTS Nåd blifvit försatt i den lyckliga ställning, att kunna, utan ekonomiska hinder, fortgå på sin bana, finner sig häraf på det kraftigaste uppmuntrad att ge- nom troget uppfyllande af sin bestämmelse, — allvarlig verksam- het för vetenskapernas och upplysningens förkofran, — så vidt på henne ankommer motsvara en Huld och Högtupplyst Öfver- hets välgerniugar.
Den lifliga tillfredsställelse Societeten erfarit af förenämnde lyckliga förhållande har, ty värr! ej fått af henne njutas oblan-
10
74
dad. Det sistförflutna året har för henne medfört den beklagli- gaste förlust genom hennes högtförtjente ledamots, Professoren och Ordens-Ledamoten Doktor Hällströms den 2 Junii sistli- det år skedda bortgång ifrån detta timliga. Den vördade hädan- gångne, på en gång Societetens prydnad och stöd, omfattade, så- som allmänt kändt är, med ett särdeles lifligt, man kunde säga ungdomligt, intresse denna under hans sista lefnadsår bildade före- ning af en del af fosterlandets vetenskapsmän. Kallad af den allmänna och djupa aktningen för hans vetenskapliga och embets- manna förtjenster till Societetens förste så väl Provisionella som Ordinarie Ordförande, och derigenom redan ifrån hennes första stiftelse närmare än någon annan med henne förenad, tröttnade han icke, äfven sedan han lemnat dessa till särskild verksamhet manande befattningar, att med samma ihärdiga nit, samma alldrig kallnande intresse, följa den nyfödda stiftelsen och kraftfullt stöda dess ännu osäkra steg. ”Tjugufyra Societeten gjorda vetenskap- liga meddelanden, deraf 15 i dess akter ingångna, de sednare i synnerhet af utmärkt värde, bära hårom tillräckligt vittne. Dock, det är ej här stället att fullständigt teckna den häådangångnes ut- märkta förtjenster af detta vetenskapliga samfund, än mindre att vidröra den särdeles betydliga förlust den lärda verlden i all- mänhet, fäderneslandet och Alexanders- Universitetet lidit ge- nom hans bortgång. En lycklig hand, dertill i alla afseenden egnad, kommer att vid detta tillfälle håruti uppfylla allas Önsk- ningar. é
Societetens Heders-Ledamöters antal har förökats med f. d. Professoren i Astronomien vid härvarande Kejserl. Universitet, nu mera Professoren i samma vetenskap vid Kongl. Universitetet i Bonn, Argelander, hvilken den 7 April blef i sådan egen- skap invald. Dess Embetsmäån hafva blifvit sålunda ombytte, att Ötver-Direktören Tavaststjerna, som under sistlidet år var Vice Ordförande, enligt stadgarnas föreskrift tilltrådt Ordförande-
75
skapet, samt, i följd af Societetens val, efterträdts i förstnämnde befattning af Stats-Rådet von Haartman.
I afseende å Societetens verksamhet under det sistförflutna året må först nämnas, att det i sednaste årsberättelsen omförmälda Andra häftet af hennes akters Andra Tom mot slutet af sistlidet år utkom, samt att nämnde Tom, ehuru härigenom ökad med 48 ark, likväl ännu icke är afslutad.
De vetenskapliga föredrag, hvilka sedan sista årsberättelsens afgifvande ägt rum inom Societeten, åro följande:
Vid sammanträdet den 3 Mars meddelade Professoren Il m o- ni några anmärkningar öfver Dicephala Monstrers kroppsliga och psychiska förhållanden, föranledda af ett för någon tid sedan i Frankrike förevisadt lefvande exemplar af detta märkvärdiga slag af missfoster; och den 7 dennes föredrogos af bemålte Pro- fessor några omständigheter rörande Jordåsarne i Kangasala, deras sträckning, formation, gestalt, ibland annat med besynner- liga urgröpningar flerestådes, m. m., hvilka förhållanden, enligt Föredragandens åsigt, tydligen ådagalade, att dessa åsar uppkom- mit genom stora hafsströmmar i de tider, då ännu större delen af vårt land stod under vatten. :
Professoren Lagus uppläste, vid Societetens sammanträde den 29 April sistl. år, en Undersökning om Karelska Lagsa- gans uppkomst ”"). I von Stiernmans Svea och Götha Höf- dinga Minne äro underrättelser meddelade rörande lagsagorna i Finland, men inrättningen af Karelska Lagmansdömet är dock i nåmnde arbete icke med ett ord omförmäld. Ifrågavarande ämne har icke heller af någon annan författare blifvit utredt. Prof. Lagus anmärkte att sistnämnde lagsaga blifvit afskilld från den fordna Södra Finska, utan att dock en sådan delning skulle hafva grundat sig på någon i behåll varande Öfverhetlig Författning:
EALIsSi 305
76
och synes det i följd af åtskilliga bevis, dem Professoren fram- ställde, obestridligt att omförmälde Jurisdiktions reglering för sig gått i Konung Johan III:s tid, i afseende hvarå Professoren äfven yttrade den mening att Karelska Lagsagan uppkommit år 1578. Den vidtagna anstalten synes dock en tid bortåt hafva varit en- dast provisionel, af hvilken orsak uti handlingar från början af 17:de seklet endast 2:ne lagsagor i Finland omförmäålas, nemligen Norr-Finne och Söder-Finne; samt vore det, så vidt Professoren kunnat uppdaga, först genom 1634 års Regeringsform Karelska Lagsagan blifvit definitift inrättad. Professoren meddelade der- jemte förteckning öfver Karelska Lagmännen ifrån Clas Åkes- son Tott till och med Samuel Blomfelt. — Den 3 Junii sistl. år meddelade Prof. Lagus Societeten en uppsats rörande Namnteckningen under Konung Carl X Gustafs Testamente. Fryxell i 12:te Delen af sitt intressanta arbete: Berättelser ur Svenska Historien förtäljer att Konung Carl X Gustaf ögonblic- ken före sitt frånfälle varit så svag, att han under sitt Testamente icke förmått teckna vidare af sitt namn än Car: en uppgift, hvil- ken ock förekommer i så. väl Fants, som Silfverstolpes Svenska Historia. Källan till berörde uppgift är uppdagad i Åbo Hof-Rätts Historia, deruti åfven ådagalägges att densamma så till vida saknar all grund, att den alldeles icke förekommer uti R o- senhanes i detta afseende åberopade Diarium; och har Profes- soren i närvarande uppsats framställt flera omständigheter, der- ibland t. ex, ett i de la Gardieska Arkivet meddeladt face simile af en annan utaf Konungen samma natt han afled gjord namn- teckning, hvilka ytterligare bestyrka grundlösheten af detta rykte, som Professoren anser uppkommet deraf, att det parti, som ön- skade att Konungens Testamente skulle ogillas, äfven begagnade detta medel att verka på menighetens sinnen.
Professoren Nervander har, vid Societetens sammankomst den 7 April, föredragit en afhandling om De oregelbundna va-
TI
riationerna i Magnetiska Deklinationens dagliga gång; och har bemälte Professor, vid samma tillfälle, fästat Societetens uppmärk- samhet på nyttan af i större mängd utdelade Formulärer för de uti Societetens sednaste årsberättelse omförmälda mnaturalhistoriska observationer, med intagande, i samma formulärer, af några lät- tare iakttagna, i klimatologiskt hänseende äfven vigtiga, fysiska omständigheter, såsom floders och sjöars isläggnings- och isloss- nings-tider, vindars beskaffenhet, m. m. Till de fenomener, som på sednare tider fästat meteorologernas uppmärksamhet och af dem ifrigt studeras, bör man räkna flera naturalhistoriska, i syn- nerhet botaniska, företeelser, såsom trädens löfsprickning och löf- fällning, växters blomning och utblomning, m. m. Deras tidi- gare eller sednare inträffande i ett land bör nemligen anses som en följd af temperaturens, ljusets, luftfuktighetens och luftelektri- citelens sammansatta verkningar, och måste således bidraga att lemna en bild af landets: klimat. För att likväl några säkra re- sultater af dessa slags observationer skola kunna dragas, måste iakttagelserna utsträckas till så många orter som möjligt i landet, och fortsättas ett antal år. Man har derföre utomlands för detta ändamål bildat meteorologiska föreningar, hvilka blifvit omfattade med så mycket allmännare intresse, som dessa observationer kunna af naturforskningens vänner anställas utan instrumenter och tid- spillan. Då Finland för sitt nordliga läge, sin stora vidd'och sina många insjöar och vattendrag måste lemna högst intressanta re- sultater, i fall. dylika forskningar härstädes i större skala företa- gas, har Vetenskaps-Societeten, som anser: för ett af sina vigliga- ste åligganden att använda den vetenskapliga forskningen på före- mål som specielt angå fåderneslandet, så mycket hellre delat Prof. Nervanders åsigt i detta ämne, som hon är öfvertygad att öf- verallt inom landet finnas bildade och upplysta vänner af veten- skap och forskning, hvilka skola gerna omfatta detta och hvarje tillfälle att bidraga till fosterlandets kännedom och vetenskapens
78
framsteg; och har Societeten, i anledning häraf, beslutit att for- mulårer af ifrågavarande beskaffenhet skola med första uppgöras, tryckas och spridas i landsorterna, dervid hon så mycket säkrare tillförser sig Lansmäns benägna biträde i afseende å dessa enkla och lätt anställda iakttagelser samt deras meddelande åt Societe- ten, som, enligt hvad hon redan för tvenne år sedan tillkänna- gilvit, den henne Allernådigst beviljade portofrihet för de bref och paketer hvilka henne med posten tillsåndas, lemnar hennes korrespondenter tillfälle att kostnadsfritt göra henne vetenskapliga meddelanden. Societeten får härvid tillika anhålla, att de Lands- män, hvilka icke få sig nämnde formulär tillsändt, men vore hugade att ifrågavarande observationer anställa, ville, med uppgif- vande af deras adresser, härom underrätta henne, då hon med nöje skall detsamma till dem öfversända.
Öfver-Intendenten Nordenskiöld har, vid Societetens sam- manträåde den 3 Junii sistlidet år, utur ett bref från Baron Ber- -zelius meddelat underrättelse om en ibland Grefve Brahes samlingar å Skokloster i Sverige befintelig, på eget sätt an- bragt teckning på polerad metall. — Vid sammankomsten den 3 Februarii föredrog Öfver-Intendenten Nordenskiöld ett arbete under titel: Beskrifning af Lindseit, ett mineral från Orrijervi Koppargrufva; och meddelade, vid samma tillfälle, Öfver-Inten- denten en ur ett bref från Professor Henrik Rose i Berlin hämtad underrättelse om tvenne nya metaller Pelopium och Nio- bium, dem bemälte Professor upptäckt i den så kallade Tantali- ten från Bodenmais i Bayern. — Den 3 Mars föredrogos af Öf- ver-Intendenten Nordenskiöld Några anmärkningar rörande Phenakitens kristallisation, hvarigenom detta mineral, hvilket Öfver-Intendenten beskrifvit i Kongl. Svenska Vetenskaps-Akade- miens Handlingar för år 1833, blifvit till grundformens vinkelför- hållanden närmare beståmdt genom en från St. Petersburg med- delad mindre, mycket regulier kristall; och lemnade Öfver-Inten-
79
deuten, vid samma tillfälle, Societeten del af ännu ett annat ar- bete, benämndt: Försök att bestämma det relativa värdet af Råg från särskilta ställen. "Irågavarande försök, anställda en- ligt uppdrag af Geheime-Rådet m. m. von Haartman, hvil- ken för detta ändamål låtit anskaffa prof af råg från särskilta ställen utom och inom Finland, hafva lemnat flere hithörande vigtiga upplysningar, deribland den i afseende å vårt land gan- ska tillfredsställande, att den riade säden under samma volym innehåller mera mjöl och näringsämne än den oriade, äfven om den befinnes denna sednare till vigten betydligt underlägsen, till bevis hvarå kan anföras, att en tunna Nylands råg af 1843 års skörd, som vägde 13 lisp. 12 skålp., efter uttorkning reducerades till 13 lisp. 5,4, skålp., då deremot en tunna Kurländsk råg af 14 lisp. 1,5, skålp. vigt icke lemnade mer än 13 lisp. 3 skålp. uttorkad säd. Såsom ett ytterligare intressant resultat af före- nämnde arbete må tilläggas, att i synnerhet den riade säden be- funnits vid transporter och flyttningar, samt förvaring i mindre partier å fuktiga ställen, återtaga betydligt af sin vattenhalt, så- lunda, att dess vigt ökas utan att volymen märkbart ändras, hvar- emot en alltför stor upptagen vattenmängd funnits öka endast så- dens volym, utan att dess vigt tilltagit wöfver ett vid mindre fuktighetstillstånd redan uppnådt maximum. — Sluteligen har Öfver-Intendenten Nordenskiöld den 7 April för Societeten uppläst en Beskrifning af Adelpholith, ett nytt mineral från Tammela socken, hvilket förekommer i mycket små kristaller jemte kristaller af ”Tantalit, uppå och nära intill Smaragd- kristaller från Laurimäki i Tammela socken. Ifrågavarande mi- neral är kristalliseradt i reguliera fyrsidiga prismer, och innehål- ler icke Tantalsyra, men något Uranoxid, jemte de vanliga jord- arterna kisel, lerjord m. fl., möjligen äfven något berylljord. Vetenskaps- Societetens Sekreterare har den 7 Oktober, 2 December, 3 Mars och 7 April föredragit följande arbeten:
80
Bevis, att qvadratrötterna af talen 2 och 3 icke kunna vara Neperska logarithmer af rationella tal ”). — Uppsats angå- ende theorien om seriers konvergens ””). — Bevis på ett arith- metiskt theorem ”") (det af den berömde mathematikern Lamé Kongl. Vetenskaps-Akademien i Paris sistlidne höst meddelade, att, vid uppsökandet af största gemensamma divisorn till 2:ne hela tal, antalet af divisioner ej kan öfverstiga 5 gånger antalet af det mindre talets siffror). — Ytterligare uppsats angående seriers konvergens. — Bevis på några theoremer rörande funk- tioners af en variabel utveckling i konvergenta serier. — An- märkningar rörande utvecklingen af funktionen (a + bx + cx”)" efter uppgående digniteterna af x.— Uppsats angående seriers konvergens och deras termers aftagande, i ett vidsträckt fall. — Uppsats rörande seriers konvergens i de fall, då deras termer icke sluteligen få samma tecken.
Professoren af Tengström har den 3 Mars anmält ett arbete under titel: Uppgifter angående Emys histrio, en ny Sköldpaddeart från Norra Amerika, hvilket djur, hämtadt ifrån Juniata floden i Norra Amerika, blifvit under fyra månader af Professoren observeradt lefvande, och kommer att i tvenne af- handlingen åtföljande kolorerade plancher afbildas. — Vid Socie- tetens sammankomst den 21 April har 'bemälte Professor der- jemte meddelat ett förslag till förenämnde af Societeten beslutna Formulär för sådana naturalhistoriska iakttagelser, som i klima- tologiskt hänseende blifva upplysande; hvilket förslag, omfattande de hos oss allmännast befintliga träds och växters löfsprick- ning och löffällning samt blomning och utblomning, allmännare
”) Demonstration de ce que les irrationnels V2 et V3 ne sauraient étre les logarithmes Neperiens de nombres rationnels (T. MI, s. 681).
”) Note sur la théorie de la convergence des suites (T.1I, s. 733). ”) Demonstration d'un théoreéme d Arithmetique (T. II, s. 745).
81
flyttfåglars ankomst och bortfärd m. ms, blifvit af Societeten god- kändt och kommer att, ökadt med redan omförmälda fysiska om- ständigheter, för ändamålet användas.
Docenten i Mathematiken Lektor Borenius har den 29 April sistlidet år uppläst en afhandling om Tiden för Påskens firande, och vid den derpå följande sessionen den 13 Maji uppgif- vit några formler, som med en af Måntabeller oberoende, ganska enkel, kalkyl lemna en för längre tider gållande, tillråckligt nog- grann bestämning af tiden för sanna Påsk-fullmånen.
Societetens Ordförande Öflver-Direktören Tavaststjerna har, vid sammanträdet den 7 Oktober, anmält sig hafva författat en afhandling om Proportional- Planer, hvilken, till ämnet analog med Öfver-Direktörens i Societetens akter förut offentliggjorda arbete om Proportional- Axlar, likaledes kommer att i akterna ingå ”').
Professoren Bonsdorff har den 29 April sistlidet år uppläst en afhandling om Menniskans frivilliga rörelse.
Adjunkten Mobergs i sednaste årsberättelsen omförmälda arbete om ett mineral från Kimito kommer, på grund af mathe- matico-fysiska sektionens deröfver meddelade yttrande, att ingå i Societetens handlingar under benämning: Analys af Hornblende från Engsö i Kimito ”).
Af vetenskapsidkare utom Societeten hafva, sedan sista års- dagen, inkommit tvenne skriftliga meddelanden, det ena af Kyr- koherden i Lappajärvi, Prosten Fellman, benämndt: Tankar till bedömmande af orters klimatiska olikhet efter tiden för flyttfåglars ankomst, växters blomnings- och fiskars lektid, m. m., det andra af Kyrkoherden i Finnström, Prosten m. m.
FT IS vn | 16), T. II, 8.807. é 1
82
von Knorring, med titel: Anteckningar rörande Våderlek, Vindar, Temperatur och Landtmanna-arbeten, jemte åtskilliga andra observationer anställda å Godby Provincial-Låkare bo- ställe i Finströms socken på Åland. Prosten Fellmans arbete innehåller ej allenast en samling af resultater rörande nåmnde . klimatologiska förhållanden, härledda ur iakttagelser, dem Förfat- taren dels sjelf anställt å åtskilliga orter i Finland, dels ifrån Kejserl. Finska Hushållnings-Sällskapets arkif erhållit, utan äfven flera på egen erfarenhet grundade uppgifter angående de växter, fåglar m. m., som för ifrågavarande ändamål säkrast kunna be- gagnas; och har Societeten med erkänsla emottagit dessa anteck- ningar, för att framdeles begagnas i sammanhang dels med Pro- fessoren Hällströms i samma ämne altaden, uti sista årsbe- rättelsen omnämnda arbete, dels med de ytterligare uppgifter i denna väg hon genom redan meddelade åtgärder hoppas erhålla. De af Prosten von Knorring insända anteckningar äro gjorda åren 1817—42 af framlidne Provincial-Läkaren Assessoren Dok- tor Granberg, hvars Sterbhus benåget förärat dem till Socie- teten, som med nöje emottagit denna observations-samling till det bruk, hvartill framdeles anledning kan förekomma.
Det föregående utvisar att Finska Vetenskaps-Societeten under dess sistförflutna år emottagit 238 vetenskapliga meddelan- den, deraf flera komma att af henne offentliggöras.”
Arssanunanträdetl 1846.
(Finl. Allm. Tidn. för d. 9 Maji s. år.)
Den 29 sistl. April firade Finska Vetenskaps-Societeten, uti Kejserl. Universitetets solennitets-sal, sin åttonde årsfest. Socie- tetens Ordförande Stats-Rådet von Haartman öppnade sam- manträdet med några ord tll de för tillfället samlade åhörarne, hvarefter Societetens ständige Sekreterare uppläste Årsberättelsen och vetenskapliga uppsatser föredrogos af åtskilliga Societetens Ledamöter, nemligen af Professoren Nervander ett arbete om Variabla stjernor, af Professoren Bonsdorff Hufvudmomen- terna af Menniskans naturalhistorie, af Professoren Rein Sta- tistiska notiser om Kuopio Läns ekonomiska förhållanden och af Prosten Hipping en lingvistisk-historisk undersökning om Ny- ländska språkdialekten i Finland. — Arsberättelsen lydde sålunda:
”Vid framställningen af det som närmast rört Vetenskaps- Societeten under dess nu förflutna tidskifte, böra, efter vanlighe- ten, först omförmålas de förändringar, hvilka, sedan sista års- sammanträdet, ägt rum ibland hennes Ledamöter och Embetsmän.
Societeten har, ty värr! under detta år sett sig genom dö- den beröfvad en af sina Heders-Ledamöter, f. d. Finans-Mini- stern i Ryssland, Generalen af Infanteriet, Ledamoten i Riks- Konseljen och Riddaren af Kejsaredömets högsta Ordnar, Grefve Georg Canecrin, hvilken, efter flerårig sjuklighet, lemnade detta jordiska den 22 September sistlidet år. Det är ej här stäl- let att närmare utveckla denne Statsmans förtjenster af staten och vetenskapen, samt det. vigtiga inflytande hans utmärkta och långvariga embetsmannaverksamhet utöfvat ej allenast på det stora Kejsare-Rikets, utan äfven, till någon del, på Finlands
84
förhållanden. Endast den anmårkning må, å Finska Vetenskaps- Societetens vägnar, här finna ett rum, att Societeten visste högt uppskatta äran och värdet af -en närmare förbindelse med en så- dan Man.
Till Heders-Ledamot al Societeten invaldes den 24 April Professoren i 'Theoretiska och Praktiska Medicinen vid Kongl. Universitetet i Upsala, Riddaren Doktor Hvasser; samt till Ordinarie Ledamöter, likaledes den 24 April, Professoren i Ki- rurgien och Barnförlossningskonsten, Arkiatern Doktor Törn- roth, Professoren i Orientaliska Litteraturen och Riddaren Geit- lin samt Adjunkten i Grekiska och Romerska Litteraturen, Pro- fessoren Gyldén. Societetens Embetsmän hafva, sedan sista årssammanträdet, blifvit sålunda ombytte, att dåvarande Vice Ordföranden, Stats-Rådet von Haartman, enligt stadgarnas fö- reskrift tillträdt Ordförandeskapet, samt, i följd af Societetens val, eftertrådts i förstnämnde befattning af Professoren Rein.
I afseende å Societetens verksamhet under det sistförHutna året bör först nämnas, att hon haft fågnaden derunder uppfylla ett af sina vigtigaste åligganden, nemligen beredandet af framtida vetenskaplig utredning af åtskilliga fosterländska förhållanden. De af henne, i sådant hänseende, vidtagna åtgärder äro tvenne, deraf den ena bestått i verkställandet af hennes i sednaste års- berättelsen omförmåälda beslut angående uppgörande och utspri- dande af formulärer för enklare, i klimatologiskt afseende nyt- tiga, naturalhistoriska och fysiska takttagelser; den andra i besör- jandet af en oafbruten följd af noggranna Thermometer- och Barometer-observationer på åtskilliga till läget vidt skillda punk- ter af Finland. Nyssnåmnde formulärer, hvilka genom intagande al en större mångd hithörande omständigheter vuxit till et häfte af omkring 70 sidor, hafva blifvit i landsorterna spridda derigenom, att Societeten tagit sig friheten besvära samtelige Herrar Kontrakts-Prostar med utdelning deraf till de Landsmån,
85
hvilka, lifvade af intresse för nämnde forskningar, finnas hugade att med deras anställande gå Societetens önskan till mötes. Då härigenom till alla delar af landet försåndts af ifrågavarande ob- servations-böcker omkring 1000 exemplar, hvilka, efter sig före- teende framtida behof, af Societeten förnyas, samt all anledning är att hoppas bildade och upplysta Landsmäns beredvilliga med- verkan till dessa lätt anställda och redan 1 och för sig intres- santa iakttagelser, kan Societeten ej annat än hysa det glada hopp, att den af henne nu vidtagna åtgärden skall i framtiden, så väl för vetenskapen i allmänhet, som särskildt för kännedomen om fosterlandets ännu så föga utredda klimatiska förhållanden, båra mångfaldig frukt. — Hvad de förenämnde Thermometer- och Barometer-observationerna beträffar, så har Societeten ansett sig, i afseende å dem, böra för närvarande inskränka sig till de 5 punkterna: Sordavala, Kuopio, Wiitasaari, Kajana och Uleå- borg, samt till hvarje af dessa orter, genom dertill utsedt ombud, med vinterföre försändt en med thermometer försedd noggrann barometer, tvenne qvicksilfver- och en sprit-thermometer de Landsmän tillhanda, hvilka observationerna benägit sig åtagit. Ifrågavarande observationer anställas minst tre gånger om dagen, nemligen kl. 7 f. m. samt 2 och 9 e. m.; och har Societeten, oaktadt det nog långa afståndet emellan observationstiderna, dock all anledning att af detta sitt företag hoppas intressanta resulta- ter, så väl i allmänt vetenskapligt afseende, som särskildt rörande de ifrågavarande orternas klimat och medelbarometerhöjd. I förra hänseendet må endast nämnas den vigtiga utredningen af det förhållande, hvaruti Finland, i afseende å klimat och barometerns dagliga variation, står till öfriga delar af jordens yta. För be- stämningen af barometerns dagliga variation äro dessa observa- tioner af så mycket större vigt, som man trott sig hafva skäl att förmoda det ifrågavarande variation vid en viss högre nordlig bredd alldeles upphör, utan att förhållandet hårmed ånnu kun-
86
nat med säkerhet utredas. Genom förenämnde observationer bringas denna fråga åtminstone närmare sin slutliga lösning; och vågar Vetenskaps-Societeten hoppas att äfven denna ej skall länge uteblifva, derest det lyckas Societeten att verkställa ett re- dan påtänkt förslag att utsträcka ifrågavarande observationer ända till Lappmarken förmedelst Kreils sjelfregistrerande baro- och thermometrar, hvilka på ett papper, regleradt af ett ur, sjelfva upprita de kroklinier, som utvisa temperaturens och barometer- höjdens dagliga förändringar.
Det under tryckning varande Tredje häftet af Societetens akters andra Tom, hvilket blir af ungefär samma vidd med det sist utgifna, torde i sommar lemna pråssen. Societetens akter komma för öfrigt att vinna en intressant tillökning, i följd af Sällskapets pro Fauna & Flora Fennica hos Societeten gjorda och med nöje bifallna anhållan att, såsom Bihang till nämnde akter, få med särskild paginering och under rubrik af Notiser ur Sällskapets pro Fauna & Flora Fennica Förhandlingar, på Societetens bekostnad och efter hennes pröfning i hvarje sär- skildt fall utgifva sådana af Sällskapets medlemmar inlemnade uppsatser, som kunna vara för Finlands Fauna och Flora upp- lysande.
Följande vetenskapliga föredrag hafva hållits inom Socie- teten sedan sista årsberättelsens afgifvande:
Den 29 April sistl. år upplästes af Stats-Rådet von Haart- man en i nåsta häfte af Societetens handlingar ingående af- handling med titel: Försök att bestämma den genuina racen af de i Finland boende Folk, som tala Finska”), utur hvil- ken, såsom redan meddelad en större samling åhörare, här en- dast må anföras det hufvudsakliga resultat, att Författaren ur kraneoskopiska gruuder finner Tavastlåndningarne, Savolaxarne
71) T. IH, s. 845.
87
och Karelarne härstamma ifrån särskilda urracer, samt olikheten i synnerhet påtaglig i afseende å de sistnämnde. — Vid sam- manträdet den 2 Junii har derjemte Stats-Rådet von Haart- man framställt det förslag till meteorologiska observationer å åt- skilliga punkter af Finland, hvilket, enligt hvad ofvanföre blifvit omförmäldt, redan är af Societeten verkställdt.
Den 24 April föredrogs af Professoren Ilmo ni mundtli- gen en af Baron v. Reichenbach nyligen framställd idé om en Specifik kraft eller förmåga hos Kristaller att inverka på den lefvande menniskokroppen, hvilken kraft skulle på nerfsy- stemet utöfva verkningar i viss mån analoga med mineralmagne- tismens, olika för de särskilda polerna af kristallen , ej sällan ganska våldsamma och röjande sig, för behörigen känsliga syn- organer, genom ljusutveckling ur nåmnde poler, m. m.; och förmålte Professoren sig hafva funnit denna idé icke ogrundad.
Professoren Nervander höll, den 29 April sistlidet år, ett Minnestal öfver Societetens den 2 Junii 1844 med döden afgångne ledamot, Professoren i Fysiken m. m. Doktor Gustaf Gabriel Hällström; och har Prof. Nervander den 1 Decem- ber inlemnat det af honom författade manuskript till ofvannämnda, sedermera tryckta och i landet kringspridda, Observations-bok för enklare naturalhistoriska och fysiska iakttagelser, åfvensom den 24 April föredragit en af honom uppgjord Instruktion för de observatorer, som, på Societetens anmodan, anställa förenämnda thermometer- och barometer-observationer. Vid sistnämnde till- fälle föredrogos äfven af Prof. Nervander tvenne af honom författade arbeten, det ena öfver Temperaturens dagliga gång å åtskilliga nordliga orter”), och det andra öfver Minsta qva- drat-methodens användning till beräknande af observationer
öfver temperaturens dagliga variation,
7) Berechnung von Beobachtungen des täglichen Ganges der Temperatur in einigen arctischen Gegenden (T. II, s..945).
88
Stats-Rådet Pipping meddelade, vid sammankomsten den 24 April, en fortsättning af dess i föregående häften af Societe- tens akter till en del offentliggjorda afhandling: Några histori- ska underrättelser om Boktryckeriet i Finland, hvilken fortsätt- ning kommer alt utgöra Tredje Stycket af ifrågavarande arbete, samt omfattar historien om Åbo Universitets blid yckeri ifrån dess andre föreståndares Peter Hansons död våren 1679, till nära slutet af år 1710, då hans efterträdare, Johan Larsson Wall, afled 7”).
Professoren Rein uppläste den 29 April sistlidet år en af- handling om Hierarchien i allmänhet och den Romersk-kathol- ska i synnerhet, samt denna sednares inflytande på Finland, deraf sednare delen, under titel: Anmärkningar om den KRo- mersk-katholska Hierarchiens inflytande på Finland, kommer att i Societetens akter ingå ”).
Societetens Sekreterare har den 10 November, 1 December, 2 Mars och 24 April anmält följande arbeten: Härledning af några allmänna resultater i läran om kontinuerliga bråk”). — Nytt bevis på den allmänna irrationaliteten af summan utaf sådana obegränsade kontinuerliga bråk, hvilkas partiella täl- jare och nämnare äro hela tal samt partialbråk mindre än enheten. — Härledning af några obegränsade kontinuerliga bråk, hvilkas summor icke kunna vara rötter i algebraiska eqvationer med rationella koefficienter och af gifna grader ”). — Några anmärkningar rörande sferiska geometrien. — Om konvergensen af obegränsade kontinuerliga bråk med jakade
”AIV IsN638:
so) Th Iljnsa BL:
") DPeduction de quelques reésultats geneéraux relatifs å la theéorie des frac- tions continues (T. II, s.8561).
2) Deduction de quelques fractions continues dont les sommes ne sauraient étre des nombres d'espeéces donnéees (T. II, s.1009).
89
partiella tåljare och nämnare ”). — Bevis på ett theorem rö- rande sådana obegränsade kontinuerliga bråk, som uttrycka rötter af eqvationer af andra graden med rationella koefficien- ter ”). — Anmärkningar angående algebraiska expressioners utveckling.
Vid Societetens sammanträde den 1 December föredrog Professoren Bonsdorff en Speciel jemförande beskrifning af Hufvudskålsbenen hos Laken, Gadus Lota Linn. ”), genom hvilket arbete Professoren, jemte den särskilda beskrifningen at ifrågavarande ben, söker dels fastställa bestämda benämningar å de hos laken och fiskarna i allmänhet förekommande många hufvud- skålsben, dels ådagalågga det faktum, att flera ibland dessa, som hos fiskarna åtskiljas genom suturer hela lifvet igenom, åfven hos menniskan, i en tidigare period före och efter födelsen, skiljas genom suturer, ehuru dessa småningom försvinna och de förut skilda benen förenas till ett enda, hvilket synes utvisa att fiskar- nas hufvudskålsben, jemförda med menniskans, qvarstadna på en lågre utvecklingsgrad.
Af vetenskapsidkare utom Societeten hafva den 9 Febr. in- lemnats tvenne arbeten, det ena af Magister William Nylan- der under titel: Anteckningar rörande Myrornas i det nord- liga Europa monografi, det andra af Magister Jacob Joh. Wilh. Lagus, benåmndt: Bidrag, förnämligast ur Plutar- chus, till Språkforskningens historie; deraf det förra kommer att i Societetens nästa häfte offentliggöras ”), och det sednare, på
83) Note sur la convergence des fractions continues infinies å numerateurs et denominateurs positifs (T. II, s. 397).
4) Demonstration d'un theoreme relatif aux fractions continues dont les sommes sont racines d'equations du second degreé å coefficients rationnels (T. II,-s. 1023).
85) T. II, s. 1177.
"6) Adnotationes in monographiam Formicarum borealium Europe (T. II, 3.875).
12
90
grund af vederbörande sektions deröfver meddelade yttrande, äf- venledes kan uti akterna ingå. Angående det förra af dessa ar- beten må nämnas, att Författaren söker deruti, hufvudsakligen i grund af egna iakttagelser, mera kritiskt än härtills skett bearbeta de finska och skandinaviska myrornas naturalhistorie, i hvilket afseende han först framställer deras metamorfoser och ekonomi, samt derefter uppställer och beskrifver deras särskilda arter, med utredning af dithörande synonymier, indelande dervid nämnde insekter i 25 skilda arter, deraf 21 gemensamma för Skandlina- vien och Finland, 1 egentligen finsk och 3 egentligen skandi- naviska.
Vetenskaps-Societeten har således under sistförflutet år emot- tagit 20 vetenskapliga meddelanden, deraf flera komma att af So- cieteten offentliggöras.”
Årssammantriädet 1843.
(Finl. Allm. Tidn. för d. 18 Maji s. år.)
21 Binöra Vetenskaps-Societeten firade sin nionde ärshögtid den 29 sistl. April, Hans Kejserl. Höghet Thronföljaren, Cesarewitsch och Stor-Fursten ALEXANDER NICOLAJE- wrrscHs Födelsedag. Societetens Ordförande, Professoren Rein öppnade sammankomsten med några antydningar ”om tidsandans allmänna syfte att, med upphäfvande af den fordna isoleringen, bringa vetenskapen i närmare samband med lifvet och göra forsk- ningens resultater tillgängligare för en större allmänhet,” samt sökte visa huruledes detta syfte jemväl hos oss vunnit insteg och, hvad särskildt Vetenskaps-Societeten vidkommer, uttalat sig uti åtskilliga förlidet år af Societeten vidtagna åtgärder. Årsberättel- sen upplästes derefter af Societetens Sekreterare, och vetenskap- liga föredrag höllos af hennes Ledamöter Arkiatern Törnroth samt Prosten Hipping, dervid den förre framställde Hufvud- dragen af den medfödda Blindheten och Döfheten, samt hvil- ken af dem bör anses svårare och menligare för menniskans andliga kultur, och den sednare ett Försök till utredande af den ursprungliga bemärkelsen på ordet unmneyc. — Årsberättelsen var följande:
”Vid den öfversigt af Vetenskaps-Societetens verksamhel och öfriga förhållanden under dess sistförflutna tidskifte, hvilken bör af Societetens Sekreterare i dag meddelas, åligger honom, likasom för ett år sedan, den bedröfliga skyldigheten att tillkän- nagifva en af Societeten erfaren förlust. Af nyligen ankomna Svenska Tidningar har nemligen inhemtats, att Societetens He- ders-Ledamot, f. d. Landshöfdingen och Stats-Sekreteraren, Kom-
92
mendören med Stora Korset af Kongl. Nordstjerne Orden, En af de Aderton i Svenska Akademien, m. m. Hans Järta, efter en långvarig sjukdom aflidit i Upsala den 6 April, i en ålder af 73 år. En framställning af denne utmärkte mans förtjenster ej mindre såsom historisk forskare och skriftställare, än embetsman och lagstiftare, tillhör ej detta tillfälle: det må här endast armär- kas, att Vetenskaps-Societeten, som, med afseende å den först- nämnde af dessa förtjenster, sökt med honom vinna en närmare förbindelse, med allt skäl beklagar att denna blifvit af så kort varaktighet.
Antalet af Societetens Ledamöter har, under det förflutna året, i öfrigt ej undergått förändring, och hennes Embetsmän hafva, sedan sista årssammanträdet, blifvit sålunda ombyte, att dåvarande Vice Ordföranden, Professoren Rein, enligt stadgar- nas föreskrift tillträdt Ordförandeskapet, samt, i följd af Societe- tens val, efterträdts i förstnämnde befattuing af Professoren Ner- vander.
Societetens vetenskapliga relationer, som nästan årligen mer och mer utvidgats, sträcka sig för närvarande. ej. allenast till "de förnåmsta vetenskapliga och bildningsinstituter i Finland och Ryss- Jand, utan äfven till åtskilliga dylika inrättningar i Sverige och Norige, Danmark, Tyskland, Frankrike och England, hvarigenom Societetens vetenskapliga sträfvanden vunnit en allmännare sprid- ning. I bokhandelsvåg synes deremot, enligt hvad erfarenheten hittills ådagalagt, så inom som utom fosterlandet ej kunna i detta hänseende påräknas särdeles framgång, hvilket med arbeten af denna beskaffenhet ej heller kan vara oväntadt. Med afyttrandet af Societetens akter i Tyskland har derjemte den särskilda otur ägt rum, att, ehuru redan hösten 1842 för detta ändamål till Leipzig afsändes 15 exemplar af de 3 Häften, som utgöra nåmn- de akters Första Tom, ett missförstånd i bokhandeln, lika besyn-
93
nerligt som omöjligt att förutse, vållat att af hela denna försänd- ning härtills ingenting blifvit försåldt.
Genom ofvannämnde förbindelser med in- och utländska ve- tenskapliga inrättningar, har Societetens boksamling, särdeles de sednare åren, vunnit betydlig tillväxt. Ibland de föräringar, hvil- ka härtill bidragit, förtjenar att vid detta tillfälle särskildt nämnas en under sistlidne sommar Societeten tillsänd samling af Kongl. Vetenskaps-Akademiens i Mänchen akter, utgörande tillsammans 41 Band.
I afseende å Societetens verksamhet må först anmärkas, att Tredje häftet af hennes akters Andra Tom, utgörande omkring 42 ark, lemnade pressen vid slutet af sistlidet år.
Societetens i sednaste årsberättelsen omförmälda åtgärder till erhållande af klimatologiska iakttagelser från alla delar af Finland och tillförlitliga thermometer- och barometer-observationer från åtskilliga vidt skilda orter af samma vårt fosterland, hafva haft önskelig framgång. Af de genom Herrar Kontrakts-Prostars be- nägna försorg utdelade Formulärer för förstnämnde slag af iakt- tagelser, hafva till Societeten återkommit 92, försedda med erfor- derliga anteckningar för sistlidet år. Jemte betygande af sin syn- nerliga erkänsla för de ärade Landsmäån som berörde antecknin- gar förrättat och Vetenskaps-Societeten meddelat, anser sig Socie- teten böra begagna detta tillfälle att anhålla, det de klimatologiska anteckningarna för hvarje år måtte, om möjligt, tillsändas henne under loppet af påföljande Januari månad, hvarigenom hon kun- de iståndsättas att, om skäl dertill förefinnes, desamma för näst- följande årsberättelse begagna. — I afseende å de af Societeten föranstaltade 'Thermometer- och Barometer-observationer bör näm- nas, att hon fått emottaga sådana för sednare hälften af sistlidet år ifrån Apothekaren Westerlund i Uleåborg, Kyrkoherden Dahlström i Wiitasaari, Majoren Karsten i Kuopio och Kollegii-Assessoren Doktor Maconi i Sordavala. Till ännu en
94
ort i Finland, hvarest Societeten anser meteorologiska observatio- ner böra efter samma plan anställas, nemligen Hammarland, hoppas hon få uwullfälle att under årets lopp försända de nödiga instrumenterna.
Sedan sista årsberättelsens afgifvande hafva inom Societeten hållits följande föredrag:
Den 9 November meddelades af Professoren Ilmoni et honom tillsåndt bref ifrån Stats-Rådet v. Nordmann i Odessa, dateradt den 16 (28) Sept. 1846, hvaraf, i anseende till ämnets intresse, följande utdrag må här intagas:
””Under loppet af sistlidne sommar har jag haft lyckan göra ett fynd, hvilket på en gång förskaffat mig ett rikt paleon- tologiskt material. I sjelfva staden Odessa, nemligen i hålvägen till quarantainen, under ett mäktigt lager af den här befintliga musselkalken, har jag funnit, i diluvialsanden, ett rikt lager af fossila djurben. Intill denna dag har man uppgräfvit benlemnin- garne af följande djur: 6 större och mindre Elefanter, 1 Rhi- noceros, 1 Lophiodon, 2 arter Bos, 4 till 5 arter af Cervus, Antilope och Ovis, 50 ull 60 individer af slågtet Ursus, 2 till 3 al Hycena, 2 af Canis, 3 mycket stora arter af Felis och Mu- stela, ett obekant idislande djur mellan slägtena Bos och Cer- vus och 1 genus närmande sig till Castor. Autalet af de funna tänderna uppgår ensamt till mer ån 700, och enskilta ben, som hittills blifvit hopsamlade, beräknas till vida öfver 800, hvaribland äfven några hörande till fågelskeleuer. Det är första gången man i Ryssland funnit ett så rikt lager af antediluvianska djur höran- de till dé vertebrerade klasserna. Gräfningarne äro tills vidare inställda, men skola åter fortsättas på befallning af H. M. Kej- SAREN, till Hvilken Ministern Grefve Uvaroff i underdånighet inberättat om berörde fynd.”” — Prof. Il moni har derjemte, vid Societetens sammankomst den 12 April, uppläst en historiskt-
95
pathologisk skildring af Hungersnöd i Finland, särdeles den un- der missväxtåren 1695, 1696 och 1697, jemte dess närmaste förskräckliga verkningar, hvilken uppsats kommer att ingå i Andra delen af det större arbete, under titel: Bidrag till Nor- dens Sjukdoms-historia, hvaraf Första delen ej längesedan blif- vit af Professoren utgifven.
Professoren Nervander uppläste den 29 April sistlidet är en afhandling om Zariabla stjernor, hvarjemte Professoren den 12 April d. år föredragit tvenne arbeten, det ena innehållande Beräkning af observationer å Magnetiska Deklinationens va- riation, anställda i Helsingfors hvar 10:de minut ifrån 4 Julit 1844 till samma dag året derpå, och det andra en framställ- ning af Några ovanliga meteorologiska fenomener, observerade i Helsingfors år 1846.
Stats-Rådet Nordenskiöld har den 9 Nov. förevisat elt mineral, som funnits vid de Siberiska guldvaskerierna vid Nisch- nej Tagilsk i små isolerade kristaller, hvilka äga en så påtaglig likhet med Demant, att de äfven för ett vant öga kunna dermed förblandas. Specifika vigten är något mindre än Demantens, hårdheten åter något större än Granatens. Mineralet, som är ytterst sällsynt, består af silikater af flere jordarter, men någon ordentlig analys har deraf änuu ej kunnat företagas. Med afse- ende å dess yttre likhet med Demant, har Stats-Rådet för det- samma föreslagit namnet Pemanthoid. — Vid samma tillfälle företedde Stats-Rådet Nordenskiöld äfven en hvit, mycket hård Metallblandning af den märkvärdiga egenskap, att den, upphettad till glödgning, fortfar att af sig sjell glödga, förglimma som fnöske och sönderfalla till ett svart, mycket voluminöst pulf- ver. Nämnde metailblandning, som är uppfunnen af Öfverste- Löjtnanten vid Berg-Korpsen i St. Petersburg Jewreinoff, be- står af 32 delar koppar, 8 delar bly, 48 delar tenn och 10 del. platina. — Vid nåmnde session anställdes af Stats-Rådet Nor-
96
denskiöld några experimenter med det så kallade Bomulls- krutet, hvarvid, ibland annat, uppmärksamheten fästades derpå, att dess exploderande kraft förminskades i samma mån det blef hoppressadt och äfven alldeles upphörde, då tryckningen steg till en viss grad. e
Af Professoren Rein föredrogos den 29 April sistl. år Statistiska Notiser om Kuopio Läns ekonomiska förhållanden; och af Prosten Hipping, vid samma tillfälle, ett lingvistiskt- historiskt arbete om Svenska Spräåkdialekten i Nyland, hvilket numera lemnat pressen såsom tillhörande den snart utkommande Fjerde fascikeln af Andra Tomen af Societetens handlingar ”).
Af Societetens Sekreterare äro den 9 November, 8 Februarii och 12 April följande arbeten anmälda: Bevis på periodiciteten af kontinuerliga bråket 1: m —1:m— 1: m'—.., hvars näm- nare äro hela positiva tal större än 1, då dess summa utgör en irrationell rot af en eqvation af andra graden med ratio- nella koefficienter”). — Härledning af några allmänna resul- tater rörande hvilka kontinuerliga bråk som helst, som utgöra rötter af egqvationer af andra graden”). — Härledning af periodiciteten af flere slags kontinuerliga bråk, då de uttrycka rötter af eqvationer af andra graden med rationella koefficien-
ter. — Anmärkning öfver en punkt af Differential-Kalkylen. Den 29 April sistl. år föredrog Professoren Bonsdorff
Hufvudmomenterne af Menniskans naturalhistorie, och, den 19 Oktober, en Beskrifning af ett missbildadt Cranium hos en
Sd LU ARE ko kedn 55) Demonstration de la periodicité de la fraction continue 1:m—1:m— 1:m'—.. å denominateurs entiers positifs > 41, lorsqu elle représente une
racine irrationnelle d'une equation du 292 degreé å coefficients rationnels (T. IL, s. 1063). É
”) Deduction de quelques résultats géneraux relatifs aux fractions continues dont les sommes sont racines d'equations du second degre (T. III, s. 435).
97
Man, jemte några anmärkningar öfver uppkomsten och bety- delsen af de så kallade Ossicula Formiana ”), hvilket sednare arbete framställer flere sig företeende egenheter i hufvudskålen af en 59 års gammal man från Wiitasaari socken, ibland andra t, ex. den, att flere fontaneller å samma hufvudskål befunnits öppna såsom under spådaste barnåldern, samt att i öfre och nedre käken visat sig en för tredje gången inträdd dentition. — Vid Societe- tens sammankomst den 12 April har Prof. Bonsdorff derjemte föredragit en Anatomisk undersökning af arteriella kärlsyste- met hos Laken, hvaruti ådagalägges att de för den organiska metamorfosen nödiga arteriella kärlen i förevarande fall utgå från tvenne kärl-cirklar, eller så kallade circuli arteriosi, hvilka med hvarandra förbindas genom de så kallade ven branchiales, och i sammanhang hvarmed lemnas en speciel beskrifning öfver de arteriella grenarna hos Laken, dem Förf. finner på ett förvånan- de sätt öfverensstämma med däggdjurens.
Af vetenskapsidkare utom Societeten hafva, under det för- flutna året, äfven några arbeten blifvit inlemnade.
Den 25 Maoaji sistl. år föredrogs en af Mathematum Lektorn vid Borgå Gymnasium Prosten Borenius författad: Jemförelse emellan de Gaussiska och Delambreska Påskformlerna, jemte härledning af de förra ur de sednare, hvilket arbete blifvit offentliggjordt i Societetens sist utgifna fascikel ”).
Vid sammankomsten den 19 Oktober föredrogs af Docen- ten i Botaniken Doktor Nylander, en monografi öfver Ört- slägtet Eriophorum, hvilken kommer att införas i Societetens
90) I. II, s. 1283.
2) Formularum Paschalium Gaussianarum cum Delambreanis comparatic earumque ex his deducendi periclitatio (T. II, s. 1031).
13
98
nästa häfte ”); och har Doktorn derjemte den 12 April före- tett ett arbete med titel: Bidrag till de Finska Laxarternas kännedom.
Medicine HKandidaten Nylander har den 9 November meddelat Societeten 'ett Fillägg till sina förut inlemnade Anteck- ningar rörande Myrornas i det nordliga Europa monografi, hvilket tillägg, liksom sjelfva Anteckningarna, finnes infördt i Societetens sist utkomna fascikel ”).
Sluteligen har, vid sammanträdet den 12 April, Protokolls- Sekreteraren Falck föredragit en uppsats under titel: Anteck- ningar rörande Falco Albicillas olika utseende vid skilda ål- drar; hvarjemte Protokolls-Sekreteraren, vid samma tillfälle, med- delade en af Prof. Nilsson gjord upptäckt af skelettet utaf en uroxe, hvilken, enligt Professorens tanke, blifvit i lifstiden träffad af en pil eller ett spjut, enligt ett å ryggvertebrerna befintligt märke — en. upptäckt, hvilken Prof. Nilsson anser definitift afgöra den emellan Prof. Pusch i VWVarschau och Stats-Rådet Baer i St. Petersburg afhandlade frågan om berörde djurs preadamitiska existens.
Utom ofvannämnda meddelanden, hafva, i följd af Societe- tens i sednaste årsberättelsen omnämnda bifall till Sällskapets pro Fauna & Flora Fennica anhållan att få, på Societetens bekostnad, offentliggöra arbeten rörande Finska naturalster, den 12 April föredragits fem sådana af Sällskapet insända arbeten, nemligen af:
Docenten i Botaniken Doktor Nylander: Notiser om Hvita och Ishafvets Alger,
Medicine Kandidaten Nylander: Mutillide, Scolide et Sapygidee boreales,
”) Eriophori monographia (T. IH, s. 1).
”) Additamentum Adnotationum in monographiam Formicarum borealium Europe (T.II, s. 1041).
99
Medicine Kandidaten Lundahl: Anmärkningar om tven- ne med Parus Sibiricus (Gmel.) förvexlade Mesarter,
Konservatorn vid Universitetets Museum, Vice Landtmäta- ren v. Wright: Helsingfors traktens Fågel-Fuuna, samt
Amanuensen vid Universitetets Museum af Tengström: Bidrag till Finlands Fjäril-Fauna.
Doktor Nylanders afhandling öfverlemnades härvid icke till Societeten; men de öfriga fyra blefvo, i följd af den 9So- cieteten förbehållna rätt att afgöra hvilka arbeten skulle uti det ifrågavarande ”Bihanget” till hennes akter ingå, remitterade till Naturalhistoriska sektionen.
Det föregående utvisar, att Finska Vetenskaps-Societeten, oberäknade de af Sällskapet pro Fauna & Flora Fennica inlem- nade arbeten, under det förflutna tidskiftet emottagit 23 veten- skapliga meddelanden.”
Ärssammantriädet 1848.
(Finl. Allm. Tidn. för d. 9 Maji s. år.)
Föra Vetenskaps-Societetens tionde årshögtid firades i vanlig ordning den 29 sist. April uti Kejserl. Alexanders-Universite- tets solennitets-sal. Sammankomsten öppnades af Societetens Vice Ordförande, Professoren Ilmoni, med en återblick på Societe- teus nu tillryggalagda decennium, jemte några anmärkningar om den framtid Societeten, i grund af närvarande förhållanden, hade att emotse, dervid han, i afseende å& Societetens ådagalagda verk- samhet för silt ändamål, erinrade derom, att hon omöjligen kun- nat fullgöra allt hvad hon åsyftat och Önskat, i följd af de smärtsamma och betydliga förluster som tid efter annan drabbat henne just uti de vetenskaper hon företrädesvis afser, nemligen först den af Professoren Argelauder, hvars bortflyuning in- träffade vid den tid de första öfverläggningarna om hennes stif- telse företogos, sedermera dem af Professorerna von Bonsdorff och Hällström, och sist den lika oförmodade, som för närva- rande oersättliga, af dess Ordförande för året, Professoren Ner- vander — män, hvilkas namn skulle utgjort en prydnad för hvilket vetenskapligt samfund som helst. Societetens Sekreterare, Professoren af Schultén, uppläste derefter Årsberättelsen, och vetenskapliga föredrag höllos af Professorerna Ilmoni och Geit- lin, dervid den förre lemnade en skildring af den Epidermiska Dans-sjuka, hvilken under sednare hälften af fjortonde århundra- det hemsökte en stor del af Medel-Europas befolkning, och ännu uti 15:de och 16:de seklet, ehuru i aftagande, skåftals visade sig; samt den sednare föredrog en uppsats om Österländska mynt, funna i Finlands jord. Slutligen hölls af. Universitets-Adjunk-
101
ten Borenius, å Societetens vägnar, ett Minnestal öfver hen- nes den 15 sistl. Martii med döden afgångne ledamot, Professoren och Riddaren Johan Jacob Nervander. — Årsberåttelsen var af följande lydelse:
”Vid den redogörelse som, enligt Vetenskaps-Societetens stadgar, bör å hennes årsdag afgifvas angående de omständighe- ter, hvilka närmast rört Societeten under sist förflutna tidskifte, påkalla de ibland hennes Ledamöter skedda förändringar vid detta tillfälle en särskild uppmärksamhet. Det är första gången Socie- teten nödgas tillkännagifva förlusten af på en gång tvenne dess medlemmar: ännu bedröfligare blir detta förhållande genom den särskilda omständighet, att den ena af de häådangångne var ej allenast hennes Ordförande, — den' som vid närvarande tillfälle bordt föra hennes talan, — utan äfven en Ledamot, på hvars verksamhet hon uti en framtid trodde sig i synnerhet kunna räkna. Det är öfverflödigt att vidlyftigt framställa vidden af den förlust Finska Vetenskaps-Societeten lidit genom dess Heders- Ledamots, Generalen af Infanteriet, Adjointen hos General-Gu- vernören öfver Finland, Tjenstförrättande Vice Kanslern för Kej- serl. Alexanders-Universitetet och Riddaren Alexander ÅA ma- tus Thesleffs den 15 November sistlidet år, - efter en längre sjuklighet, inträffade dödliga frånfälle, samt dess Ordinarie Leda- mots, Professoren i Fysiken vid Kejserl. Alexanders-Universitetet och Riddaren Johan Jacob Nervanders alldeles oförmodade hådangång, efter endast tvenne veckors sjukdom. Den förre, egnande ifrån sin höga plats i samhället samma outtröttliga om- sorg åt bildningens och den vetenskapliga odlingens befrämjande inom vårt fosterland, som åt befordrandet af allmänt väl inom snart sagdt hvarje dess förvaltningsgren, har, genom sin bortgång, ibland sina landsmän efterlemnat en saknad, deruti Vetenskaps- Societeten, hvilken haft lyckan med honom stå uti en närmare förbindelse, äfven för sin del på det uppriktigaste deltager. Den
102
sednuare, en man hvars utmärkta egenskaper och ovanliga naturs- gåfvor ländt så väl Fäderneslandet som Universitetet till särdeles gagn och heder, och hvars snillrika, dess vetenskap egnade, sträf- vanden sannolikt skulle uti en framtid burit ännu rikare frukter, har derjemte gjort sig synnerligen förtjent af denna Societet, ibland hvars första och verksammaste stiftare han varit. Det bör ej här anuticiperas på den teckning af dessa förtjenster en talare kommer att vid detta tillfälle särskildt lemna: dock torde här vara på sitt ställe, att, om ock endast i förbigående, erinra om tvenne ibland dem, rörande på en gång vetenskapen och 9So- cieteten, nemligen den för några år sedan föranstaltade, år efter år fortgående, samlingen af Klimatologiska anteckningar från alla delar af Finland, samt de på åtskilliga orter i landet skeende tillförlitliga .Barometer- och Thermometer-observationer, hvilka begge åtgärder, af betydlig vigt för så väl kännedomen af vårt fädernesland som meteorologien, enligt Societetens föregående
arsberättelser till stor del lända Professoren Nervander till förtjenst.
Om, å ena sidan, Societeten lifligt känt förlusten af dessa tvenne Ledamöter, har hon, å den andra, ågt den tillfredsställel- sen att se sina Heders-Ledamöters antal förökadt med Universitetets Tjenstförrättande Vice Kansler, General-Majoren, Guvernören och Riddaren Johan Mauritz Nordenstam, och sina Ordinarie Ledamöters med Astronomi& Professoren vid Kejs. Alexanders- Universitetet Doktor Fredrik Woldstedt, Chemie Professo- ren vid samma Universitet Doktor Adolf Edvard Arppe, samt Chemie Adjunkten vid nåmnde Universitet Doktor Adolf Moberg, hvilka alla den 3 April invaldes.
Societetens Embetsmän hafva, sedan sista årssammanträdet, blifvit sålunda ombytte, att dåvarande Vice Ordföranden, framl. Professoren Nervander, i vanlig ordning tillträdde Ordförande-
103
skapet, samt, i följd af Societetens val, efterträddes i förstnämnde befattning af Professoren Il moni, hvilken, efter ordinarie Ord- förandens frånfälle, på sått stadgarna bjuda Ordförande-befattnin- gen öfvertagit.
I afseende å Societetens verksamhet under det sistförflutna året, må först nämnas, att Fjerde häftet af hennes akters Andra Tom, innehållande trenne afhandlingar jemte minnestalet öfver framl. Professoren Hällström, lemnade pressen i slutet af sist- lider år, samt att ett Supplement-håfte till samma Tom, hvaruti, ibland annat, ingår en sammandragen redogörelse för Societetens förhandlingar och öfriga henne rörande omständigheter intill ut- gången af sistlidet år, nyligen utkommit. Härtill kommer ännu ett tredje af BSocieteten nyss utgifvet arbete, nemligen Första Häftet af det Bihang ull hennes akter, som, enligt hvad förut blifvit meddeladt, benämnes: Notiser ur Sällskapets pro Fauna & Flora PFennica Förhandlingar, hvarjemte kan tillåggas att på Första häftet af akternas Tredje Tom tvenne afhandlingar åro färdigtryckta.
Societetens åtgärder till samlande af klimatologiska upp- gifter från alla delar af Finland, fortfara, genom Landsmäns välvilliga medverkan, att hafva önskelig framgång, såsom synes deraf, att, sedan början af innevarande år, 90 observations-böc- ker med erforderliga anteckningar för sistlidet år till Societeten aterkommit.
De af Societeten föranstaltade thermometer- och barometer- observationer hafva äfvenledes i vanlig ordning fortgått, samt sedan sistlidne sommar blifvit utsträckta äfven till Hammarlands prestgård, hvarest Prosten, m. m. Sadelin benäget åtagit sig deras anställande.
De vetenskapliga meddelanden 9Societeten sedan sista års- berättelsens afgifvande emottagit, äro följande:
104
Den 21 sistl. Mars föredrogos af Professoren Il moni åt- skilliga anmärkningar om Motsatsen af de Alimentatoriska och de Respiratoriska funktionerna, såsom den uppenbarar sig i djurverldens klasser och förnämsta ordningar; och har Pro- fessoren den 3 April anmält ett arbete om De stora och all- männa Sjuklighetstider, hvilka menskligheten genomlefvat, och som varit af den betydelse, att de kunna kallas pandemiska epoker, ur hvilken sistnämnde afhandling må meddelas, att nämn- de epoker, hvilka utmärka sig äfven derigenom att sjukdomarna efter hvarje af dem röjt en väsendtligen förändrad karakter, en- ligt Författaren inträffat på följande fyra tidpunkter i historien: under det Peloponnesiska kriget, i 5:te seklet före Kristus, denna epok representerad af den s. k. Atheniensiska pesten; 1 medlet af sednare hälften af 6:te seklet efter Kristus, röjande sig genom de s. k. Justinianska pest-farsoterna; i medlet af 14:de seklet genom Digerdöden; samt slutligen, i vår tid, genom den Asia- tiska Koleran, hvilken, efter all anledning, kan anses representera den hittills upplefda sista pandemiska epoken.
Stats-Rådet Pipping meddelade vid sammantrådet den 27 April, såsom bidrag till historien om det fordna Kongl. Gymna- sium i Wiborg, en Förteckning öfver de i dess boktryckeri tryckta skrifter, hvilka nästan alla numera äro mycket sällsynta, och hvaraf omkring en tredjedel varit härtills alldeles okänd.
Prosten Hipping uppläste vid Societetens årsfest sistlidet år utdrag ur en utförligare historiskt-filologisk afhandling öfver Den ursprungliga bemärkelsen af Ryska ordet H5Memns.
Vid Societetens sammankomst den 4 November sistl. år föredrog Professoren Bonsdorff en Beskrifning af arteriella kärlsystemet hos Bufo cinereus ”), och den 3 April ett arbete
”) Bidrag till Blodkärlsystemets jemförande Anatomie: I. Det arteriella kärlsystemet hos Paddan (Bufo Cinereus, Schneid.) (T. III, s. 447).
105
om Det venösa kärlsystemet hos samma djur. Wid sistnämn- de tillfälle meddelades äfven af Prof. Bonsdorff en uppsats angående Betydelsen af Ossa supratemporalia, tillhörande ett större arbete öfver Fiskarnas mnerfsystem, hvilket ännu ej är fulländadt.
Den 29 April sistlidet år skildrade Arkiatern Törnroth Hufvuddragen af den medfödda Blindheten och Döfheten, samt hvilken af dem bör anses svårare och menligare för menni- skans andliga kultur; och har Arkiatern den 27 innev. April anmält ett af honom författadt arbete med titel: Försök att ut- reda några ännu tvistiga frågor i läran om Purulent Infek- tion, sådan den uppstår i följd af större kirurgiska operatio- ner och sårskador i allmänhet.
Professoren Gyldén har den 27 April fästat Societetens uppmärksamhet på eft Latinskt språkbruk och derpå grundad förklaring af några ställen i Ciceros skrifter.
Vid sammanträdet den 21 Mars företedde Professoren VV old- stedt Åtskilliga resultater af sin i Finland förrättade Grad- mätning, derur må meddelas att nämnde gradmätning leder till en litet större afplattning i jordens figur, än den af 299,1578 SOM af Bessel uppgifves, samt att densamma lemnar noggranna geo- grafiska bestämningar af 72 mellan Hogland och Torneå liggande punkter af Finland (dessa inberäknade), äfvensom, approximaltift, triangelpunkternas höjd öfver hafsytan, hvilken sistnämnde för kännedomen om vårt land vigtiga bestämning Författaren lofvat Societeten framdeles meddela.
Societetens Sekreterare har den 11 Oktober, 1 November och 6 December sistl. år, samt 21 Mars, 3 och 27 April d. år föredragit följande arbeten: Uppsats angående irrationella tals
14
106
utveckling i rationella kontinuerliga bråk”). — Om kontinuer- liga bråk, hvilkas täljare och nämnare äro hela tal, och par- tialbråk lika med eller mindre än enheten ”). — Anmärkning rörande theorien om de så kallade numeri figurati. — Upp- sats angående trigonometriska formlernas så kallade allmän- giltighet. — Elementär härledning af binomial-formelns koeffi- cienter för hela jakade exponenter. — Anmärkningar rörande rötterna i eqvationen x"—1 =0o, då dess grad är ett samman- satt helt tal.
Medicine Doktorn William Nylander har den 1 No- vember inlemnat ett Ytterligare tillägg till sin förut ingifna af- handling rörande Myrornas i det nordliga Europa monografi, hvilket tillägg kommer att i Societetens nästa häfte ingå ”).
De enligt sednaste årsberättelsen af Sällskapet pro Fauna & Flora Fennica inlemnade 4 arbeten hafva, i följd af Naturalhisto- riska sektionens afgifna utlåtanden, blifvit offentliggjorda i det ofvannämnda Första Häftet af ”Notiser” ur Sällskapets Förhand- lingar.
Samma förhållande har ägt rum med följande den 17 Maji och 6 Dec. sistl. år samt den 7 Febr. detta år ifrån Sällskapet äfvenledes inkomna:
Strödda Anteckningar, af Doktor William Nylander,
Adnotationes in expostitionem monographicam Apum bo- realium, af samma Författare,
25) Note sur le développement des nombres irrationnels en fractions continues rationnelles (T. UL, s. 405).
6) Note sur les fractions continues å numerateurs et denominateurs entiers et fractions composantes =<4 (T. II, s. 427). ö
”) Additamentum alterum adnotationum in. monographiam Formicarum bo- realium (T. III, s. 25).
107
Helminthologische Beiträge, af Doktor Carl Lundahl.
Tillägg till arbetet: Strödda Anteckningar, af Doktor W. Nylander och Ingeniören v. Wright.
Sistnämnde 4 afhandlingar, jemte de förut omförmälda, upptaga hela det ifrågavarande Häftet.
Oberäknade de af Sällskapet pro Fauna & Flora Fennica insända uppsatser har Societeten således under detta år emottagit 18 vetenskapliga meddelanden, deraf flera komma att uti hennes handlingar intagas.”
Arssammanträdet 1849.
(Finl. Allm. Tidn. för d. 10 och 11 Maji s. år.)
Aa Vetenskaps-Societeten begick den 29 sistl. April på van- ligt sätt sin elfte årsdag. Sammankomsten öppnades af Ordfö- randen Professoren Ilmoni med en kort teckning af Veten- skaps-Societetens närvarande ställning, en blick på det framfarna aret och uttalandet af en varm Önskan, att vårt älskade Fäder- nesland, så lyckligt framför de flesta länder på jorden, måtte under de nu flerestådes rådande oroligheter få fortfarande åt- njuta fredens välsignelser, hufvudvilkoret för all fortgång af kulturen. Med hänsigt till Societetens sträfvanden ansåg sig Prof; Ilmoni äfvenledes böra vidröra en henne någon gång gjord förebråelse att icke vara till sina forskningars sätt och fö- remål nog fosterländsk , hvilken förebråelse han bevisade vara så mycket orättvisare, som, utom ett ganska betydligt antal meteo- rologiska och klimatologiska observationer, hvilka på Societetens föranstaltande från alla delar af fosterlandet henne årligen till- sändas, nära tredjedelen af öfriga henne gjorda vetenskapliga meddelanden uteslutande varit åt fosterländska förhållanden eg- nade. Societetens Sekreterare uppläste härpå den vanliga Års- berättelsen, hvarefter Professoren Woldstedt framställde De nyaste forskmingarna i Fixstjern- Astronomien , Professoren I1- moni afhandlade Det nuvarande Skolsystemets inflytelse på Helsan och Professoren Gyldén höll ett Minnestal öfver So- cietetens den 16 November sistl. år med döden afgångne leda- mot, Professoren, m. m. Linsén. — Årsberättelsen var följande:
”Den redogörelse, som i dag bör å Finska Vetenskaps-So- cietetens vägnar afgifvas, måste, ty värr! begynnas med omför-
109
målande af samma för Societeten bedröfliga omständighet, som i sednast afgifna årsberättelse tillkännagafs för första gången inträf- fad. Äfven sistförflutna tidskifte har för Vetenskaps-Societeten medfört förlusten af tvenne Ledamöter, nemligen hennes Heders- Ledamot, Med. och Fil. Doktorn, Professor houorarius vid Kongl. Karolinska Institutet i Stockholm, Sekreteraren i Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademien, En af de Aderton i Svenska Akademien, Riddaren och Kommendören Friherre Jakob Berzelius, samt hennes Ordinarie Ledamot och en af hennes stiftare, Professoren i Vältaligheten och Skaldekonsten vid Kejserl. Alexanders-Uni- versitetet, Riddaren Filos. Doktor Johan Gabriel Linsén, hvilka begge lemnat detta timliga efter en långvarig sjuklighet, den förre den 7 Augusti och den sednare den 16 November sist- lidet år. Det är ej här stället att framställa den högst kännbara, man kunde säga oersätteliga, förlust vetenskaperna lidit genom frånfället af den förre bland desse Vetenskapsmän, hvars rykte uppfyllt ej allenast Europa, utan hela den lärda verlden i dess vidsträcktaste bemärkelse: ej heller bör här anticiperas på den teckning af den sednares förtjenster, en talare kommer alt vid detta tillfälle, å Societetens vägnar, särskildt lemna. Dock fordrar skyldigheten att anmärka, det vår Societet ej allenast med alla öfriga vetenskapernas och bildningens vänner lifligt och djupt delar saknaden af den store Svenske Vetenskapsmannen, utan äfven dertill har för egen del en särskild anledning i följd af den verkliga välvilja, hvaraf hon hade lyckan af den Bortgångne åt- njuta mer än ett prof. Obemåäld bör ej heller lemnas samma, ännu giltigare, särskilda anledning till Societetens saknad af Pro- fessoren Linsén, hvars under de sednaste åren vacklande helsa väl ej tillåt honom att omedelbarligen verka för hennes ändamål, men hvilken dock under de första åren af hennes tillvaro bevi- sade henne flera tjenster, och städse med varmt intresse följde hennes. verksamhet.
110
Öfriga, sedan sista årsberättelsens afgifvande, inom Veten- skaps-Societeten inträffade förändringar bestå deruti, att hennes Ordinarie Ledamöters antal den 16 April ökades med Docenten i Finska och Forn-nordiska språken vid Kejserl. Alexanders-Uni- versitetet, Filos. Doktor Matthias Alexander Castrén, samt hennes Embetsmän blifvit sålunda ombytte, att Professoren I1lmo- ni, som, i anseende till Prof. Nervanders frånfälle, redan före årsdagen sistl. år öfvertagit Ordförande-befattningen, nämnde dag blef ordinarie Ordförande, samt i Vice Ordförandeskapet efter- träddes af Professoren .Geitlin.
På 'Tredje Tomen af BSocietetens handlingar äro 28 ark färdigtryckta, och kommer Första häftet af nämnde Tom att un- der årets lopp utgifvas. Ännu ett annat på Societetens bekostnad troligen snart utkommande arbete bör här ej lemnas obemäldt. Redan i Mars år 1846 föreslog framl. Professoren Nervander att Societeten, -:såsom med ändamålet af dess stiftelse öfverens- stämmande, skulle åtaga sig utgifvandet af Första volumen af de vid Magnetiska Observatorium härstädes skeende magnetiska och meteorologiska observationer, hvarigenom hon skulle göra sig i hög grad förtjent af detta vigtiga vetenskapliga företag inom vårt fosterland, då det :vore angeläget att åtminstone början snart gjor- des med utgifvandet af nämnde med betydlig kostnad fortgående observationer, hvartill erforderliga medel alldeles saknades. Be- traktande saken ifrån samma synpunkt, och egande skäl till den förhoppning att akternas utgifvande ej skulle härigenom uppehål- las, ansåg sig Societeten böra till nämnde förslag samtycka, och begyntes i följe häraf tryckningen af förenämnde observationer sommaren 1846 samt fortgick till November 1847, då Prof. Ner- vander, med anledning af de dertills tryckta magnetiska obser- vationerna, begärde och erhöll Societetens bifall dertill, att, i stäl- let för första volumen af magnetiska och meteorologiska observa- tioner, hvilken var beräknad till 50 ark, Societeten skulle påkosta
111
utgifvandet af de tre första årens magnetiska deklinations- och intensitets-observationer, upptagande tillsammans 54 ark, hvarige- nom den fördel vunnes att de intill Julii månad år 1847 anställ- da observationer af dessa slag blefve fullständigt offentliggjorda: Efter Professoren Nervanders i Mars sistl. år inträffade från- fälle har Societeten ansett sig, såsom en gärd af aktning för hans minne, böra fortsätta utgifvandet af ifrågavarande observationer till början af sistnämnde månad, och upptaga sålunda de på Societetens bekostnad utkommande Deklinations- och Intensitets- observationer 66 ark, hvilkas tryckning numera är, på 4 ark när, fulländad. Den härå nedlagda ej obetydliga kostnad har Socie- teten så mycket mindre skäl att ångra, som den torde gifvit an- ledning till ett annat för. samma vetenskapliga företags fortgång ganska fördelaktigt resultat. Kejserl. Vetenskaps-Akademien i St. Petersburg har nemligen sistl. år, efter erhållen del af de färdig- tryckta observationerna, med prisvärd frikostighet ej allenast till- delat Professoren Nervander ett halft Demidoffs-premium, hvil- ket framdeles kommer: hans efterlemnade familj till godo, utan äfven anslagit en summa af 5000 Rubel B:co Assign. för fullföl- jandet af de å vårt Magnetiska Observatorium skeende observa- tioners tryckning, hvarigenom. denna kan. ännu en längre tid fortsättas.
De af Societeten föranstaltade thermometer- och barometer- observationer hafva blifvit henne i vanlig ordning benäget med- delade för sistlidet år af Prosten, m. m. Sadelin i Hammarland, Kollegii-Assessoren, m. m. Maconi:i Sordavala, Kyrkoherden Dahlström i Witasaari, Majoren Karsten i Kuopio, Kom- missions-Landtmäåtaren. Malmgren i Kajana och Apothekaren Westerlund i Uleåborg. Thermometer-observationer för sistli- det år hafva derjemte af några andra för meteorologien nitälskan- de Landsmän blifvit till Societeten insände, nemligen af Kapella- nen Lundenius i Kökar, Kyrkoherden Wen ell i Taipalsaari,
112
Kapellanen Frosterus i Kärsåmäki, Predikanten Lindegren i LCehtimäki och Pastors-Adjunkten Bäckvall i Rovaniemi; hvarjemte Societeten haft nöjet genom Rektor Fogelholm i Uleåborg emottaga en af Demoiselle Agathe Frosterus benä- get förärad betydlig samling meteorologiska observationer, anställda i Carlö Socken åren 1826—1839 af framlidne Kontrakts-Prosten E. J. Frosterus.
Af de utdelade klimatologiska observations-böckerna hafva, under innevarande år, omkring 90 till Societeten återkommit, med deruti gjorda erforderliga anteckningar för sistlidet år. Detta antal är väl mindre än de föregående årens; men Societeten hop- pas att detta endast är en tillfällighet, samt begagnar detta tillfälle att, jemte betygande af sin synnerliga erkänsla för de ärade Lands- män, hvilka ifrågavarande anteckningar härtills insändt, anhålla, det de reqvisitioner af observations-boken, som kunna finnas af nöden, måtte, med begagnande af den Societeten Allernådigst förunnade portofrihet, henne direkte tillsändas, då desamma skola genast och med verkligt nöje efterkommas.
Societeten har, sedan sista årsberättelsens afgifvande, emot- tagit följande vetenskapliga meddelanden:
Den 29 April sistlidet år lemnade Professoren Il moni en skildring af den Epidemiska Dans-sjukan i fjortonde århundra- det, hvartill de första tecknen röjdes redan i 11:te och 13:de sek- lerna, men som, efter de digerdöd-artade epidemiernas upphörande i 14:de seklet, utbröt i stort år 1374 i Julii månad i Aachen, sedan såsom en farsot hemsökte flera länder, förnämligast de kring Rhenfloden belägna, samt visade sig ännu, ehuru mer och mer aftagande, i 15:de och 16:de seklerna, tills den slutligen försvann i början af det 17:de. Professoren bifogade härtill några anmärk- ningar om denna farsots analogi med andra likartade företeelser, dess möjliga historiska betydelse och det djupa sammanhang, hvari de pathologiska fenomenerna i stort ofelbart stå med mensklighe-
113
tens utveckling och öden. — Den 9 Junii sistl. år meddelade Prof. Il moni Societeten ett arbete: Om motsvarigheten mellan det Psychiska och det Kroppsliga i menniskonaturen, deruti Författaren hufvudsakligast fästade sig vid den särskilda relation, hvaruti vissa yttringar af själslifvet otvifvelaktigt stå till vissa af den kroppsliga organismens systemer och organer. — Af Prof. Il moni framställdes vidare, vid sammanträdet den 20 November, atskälliga Historiskt-pathologiska anmärkningar om den Engel- ska Svettfeberns utsträckning till och inom Norden. Det har varit tvistigt, huruvida denna besynnerliga sjukdom under sin sednare, allmänna framfart i norden åren 1529 och 1530, sträckt sig Österut, hvilket förhållande Professoren, i följd af forskningar i ämnet, ansåg sig böra bedöma sålunda, att sjukdomen utan tvifvel angripit Finland och de öfriga Östbaltiska” kustländerna, men att den icke sträckte sig till Ryssland, samt öfverhufvud in- skränkte sig till den skandinaviskt-germaniska befolkningen. — Vid Societetens sammanträde den 5 Februarii föredrogs slutligen af Prof. Ilmoni ett arbete: Om Pestens periodicitet, hvarur här endast må meddelas, att Professoren för 15:e, 16:e och 17:e seklerna funnit i afseende å nordliga länder fullkomligt konsta- terad den af Albers m. fl. omtalade naturlag, att detta mensk- lighetens plågoris, så långt tillbaka bestämda historiska notiser derom finnas, iakttagit uti sitt epidemiska framträdande femåriga perioder, efter hvilka den mera utbredt visat sig.
Stats-Rådet Nordenskiöld föredrog vid sammanträdet den 11 Dec. ett i Societetens förstutkommande häfte ingående arbete: Om det atomistiskt-kemiska Mineral-systemet och Examinations- systemet för mineralierna ”). — Vid samma tillfälle förevisade
92) Ueber das atomistisch-chemische Mineral-System und das Examinations- System der Mineralien (T. III, s. 49).
15
114
Stats-Rådet Societeten åtskilliga stycken Bernsten anträffade i Ingo socken, samt meddelade, i sammanhang härmed, följande uppgifter i detta ämne: Redan Professoren Gadd omtalar ett vid kusten af Kimito funnet stycke bernsten, hvilket ansågs för ett alldeles tillfälligt faktum och kunde väl åfven hafva härrört deraf, att bernsten någon gång blifvit förloradt och af hafvet uppkastadt. Sistvikne sommar blef ett parti bernsten insändt till Bergs-Kontoi- ret af Vice-Pastor Berg, med uppgift att det funnits i Ingo soc- ken. Det uppgifna stället besöktes sistl. Oktober af Bergmästaren Hartwall, som meddelat att bernstenen förekommer å Jönnis hemman i Ingarskila by af Ingo socken, uti en äng Storkärret kallad, belägen omkring en fjerdedels mil NNW från hemma- nets bolstad. Ängen, särdeles jemn, af rik växtlighet och med fet lergrund, begrånsas mot söder af en låg, skogbeväxt bergs- kedja, hvilken hästskoformigt omsluter densamma, och det är i bottnen af den sålunda bildade inskjutningen, som bernstens-styc- ken 50 å 60 alnar från. skogslaggen förekomma på ett djup af 3 till 9 tum, i blå lera, utan inblandning af äldre organiska lem- ningar. Den rymd, inom hvilken bernstenen förefunnits, är gan- ska inskränkt, och utgör endast en qvadrat af 4 till 5 alnars sida. Mineralet upptäcktes 1846 vid en dikesgräfning, men har, efter uppgift, icke varseblifvits vid andra gräfningar inom samma äng, som för vattnets bortskaffande blifvit i mångfaldiga riktningar ut- förda. Tillgången deraf, som i början skall varit temligen ym- nig, är nu sparsam, sedan flitiga letningar i tvenne år, med och utan jordågarens vetskap, fortgått. Den ifrågavarande ängen har sitt utfall vesterut, till en å, som icke långt ifrån Ingarskila by bildar ett qvarnfall och derefter, fortlöpande i sydostlig och ostlig riktning omkring 3 mil, vid Strandsby utfaller i Finska Viken. Minsta afståndet från Ingarskila by tll närmaste hafsvik torde föga öfverstiga 4 verst. — Den 26 Mars d. år företeddes af Stats- Rådet Nordenskiöld ett nytt mineral, funnet uti Frugårds
115
kalkbrott i Måntzälå socken, hörande till genus Vesuvian. Det liknar Cyprin från Norige, utan att likväl koppar kunnat deruti upptäckas. Stats-Rådet föreslår för detta mineral namnet Jewrei- nowit, — Vid samma session framställde Stats-BRådet Norden- skiöld några anmärkningar öfver det redan länge kända Fos- forsyrade Jern, som förekommer i snäckskal nåra fästningen Kertsch, hvaraf Stats-Rådet v. Nordmann medfört en stor mängd exemplar, deruti det fosforsyrade jernet dels finnes väl kristallise- radt och af blå färg, utgörande hvad man kallat Zivianit, dels jordformigt af grön och brun färg, bildande andra mer eller min- dre rena föreningar af fosforsyrad jernoxid och jernoxidul. Uppå en del exemplar finnas sittande å Vivianiten små, ytterst klara, ofärgade och väl utbildade kristaller, som, efter undersökning med blåsrör och måtning af ett par ytor med reflexions-goniometern, befunnits vara gips. Detta har ej förut blifvit bemärkt och för- tjenar så mycket mera uppmärksamhet, som gipsen, ehuru sittan- de jemte det fosforsyrade jernet, ej är på minsta vis deraf färgad eller förorenad. — Vid sistnämnde sammanträde meddelade slut- ligen Stats-Rådet Nordenskiöld Societeten några uppgifter rörande en art Stenbildningar, som förekomma i sandmoar och sandblandade lerbåddar under jordytan. Då källor eller källådror äro i granskapet, utpressar sig vatten längs i jorden befintliga förruttnade träd och gräsrötter. Om då vattnet, som ofta är fal- let, afsätter källsyradt och källsatssyradt jern, bilda sig omkring roten i sanden åtskilliga hårdare stenlager, uti hvilka bindnings- ämnet tydligen är källsyradt och källsatssyradt jern. I midten af dessa stenbildningar finnes alltid ett hål efter den ruttnade ro- ten, hvaraf delar stundom ännu äro qvarsittande, En sådan sten- bildning, som blifvit funnen under gräfningen af Saima kanal, har den ovanliga tjockleken af 3 till 4 tum och består af flera koncentriska ringar, der den sandblandade leran är mer eller min- dre gulfärgad, hvilket synes utvisa att vattnet vissa tider afsatt mer,
116
andra mindre, af det källsyrade och källsatssyrade jernet. För att med en egen benämning utmärka dessa bildningar, föreslår Stats- Rådet, med afseende å deras ursprung, för dem namnet: Pegotokit.
Den 29 April sistlidet år höll Universitets-Adjunkten Bo- renius, åa Vetenskaps-Societetens vägnar, ett Minnestal öfver Societetens den 15 Mars s. år med döden afgångne ledamot Pro- fessoren och Riddaren Johan Jakob Nervander.
Societetens ledamot Stats-Rådet v. Nordmann har d. 11 December meddelat utdrag ur tvenne af honom författade arbe- ten, det ena innehållande Mikroskopiska undersökningar öfver ej vertebrerade djur, anställda under trenne veckors vistelse i St. Vaast och Cherbourg, på kusten af Normandiet; det andra, ett bidrag till intestinal-maskarnas evolutions-lära, benämndt: Undersökningar öfver den så kallade Filaria piscium, och dess förvandling till en Monostomum, Tetrarhynchus och Bothrio- cephalus. Den förra af dessa afhandlingar innehåller Stats-Rå- dets iakttagelser vid ofvannämnda. på ej vertebrerade djur ganska rika kusttrakt, som af honom besöktes i sällskap med den be- römde Fransyske naturforskaren Milne-Edvards och en Dok- tor Morelli ifrån Bergamo. Han lemnar, i detta arbete, en beskrifning af de å dessa kuster i stor skala konstgjorda ostron- bankar samt sättet att der uppföda och likasom uppfostra ostron; beskrifver flera af honom upptäckta parasitiska Krustaceer och deras förundransvärda metamorfoser, jemte några nya former af entozoa af genus Tristoma; följer sedermera utvecklingen af en nematoid-form, hvilken han kallar Phanoglene marina, observe- rar metamorfoserna hos polyp-slägtet Campanularia samt un- dersöker: i detalj flera polyp-arter af familjerna Antozoa och Bryozoa. Det sednare arbetet visar hvilken försigtighet erfor-- dras, för att, under de ännu i mörker inhöljda metamorfos-för- hållandena hos entozoa, draga slutsatser genom analogier. Hos den ifrågavarande Filaria förekomma, också i det fullvåxta till-
117
ståndet, ej några generations-organer. Deremot utsvetlas ur mas- kens inre elt segt ämne, hvilket efterhand omgifver densamma i skilda lager: djurets inre organer försvinna, och deruti utbildar sig ett annat djur kalladt Monostomum, hvilket hör till en helt annan ordning af entozoa, neml. till de så kallade Trematoda. Det sistnämnde djuret utvecklar åter i sitt inre ett tredje dermed olikartadt, som har fyra med taggar beväpnade sugverktyg, — en Tetrarhynchus, — hvilken slutligen utträder ur sin hylsa, men likväl ännu ej är ett fullt utveckladt djur, emedan äfven deruti saknas generations-organer. Så långt de direkta iakttagel- serna. Man kan knapt draga i tvifvel, att denna Tetrarhynchus slutligen förvandlar sig i en Bothriocephalus. — Vid samman- komsten den 26 Mars d. år emottog BSocieteten af Stats-Rådet v. Nordmann en Skildring af Nya Rysslands geologiska och paleontologiska förhållanden, deruti meddelades en kort öf- versigt af de geologiska och paleontologiska observationer Stats- Rådet under dess 17-åriga vistelse i Nya Ryssland varit i till- fälle att anställa uti Chersonska, Ekaterinoslawska, Tauriska och Bessarabiska Guvernementerna. De äro en frukt af ej mindre än aderton större exkursioner, företagna i sällskap med Pro- fessor Rathke från Dorpat, Hr Dubois från Neuchatel, Hr Demidoff från Paris, Doktor Moritz Wagner från Bayern, m. fl. Stats-Rådet v. Nordmann har till fosterlandet med- fört sina rika mnaturalhistoriska och palxontologiska. samlingar, bland hvilka första rummet intages af ett särdeles stort för- råd af antediluvianska vertebrerade djurs qvarlefvor. Exempelvis kan nämnas att uti dessa samlingar finnes en så stor mängd ben efter forntida björnar, att de individer de ursprungligen till- hört måste uppgått till åtminstone 300, äfvensom att uti nåmnde samlingar finnas mer än. 24 arter uti och. omkring Odessa sam- lade däggande djur. Under ifrågavarande föredrag förevisades af Stats-Rådet några utur dess samlingar valda särdeles märkliga
118
petrifikater, bland andra en mastodontand, förvandlad till chalcedon. Med tillhjelp af dessa rika materialier hoppas Stats-Rådet kunna här utgifva ett större arbete öfver södra Rysslands palxontologi.
Professoren Bonsdorff har den 11 Dec. sistl. år före- dragit ett arbete under titel: Jemförelse emellan MWingarnas ben hos fåglarna och Öfre extremiteten hos menniskan, deruti han, bland annat, sökt ådagalägga att det i sednare tider med os coracoideum betecknade benet hos fåglarna vore att anses så- som clavicula; furcula hos fåglarna såsom en sammanväxning af första refbensparet; samt det hos åtskilliga fåglar förekom- mande så kallade os Ahumero scapulare, såsom motsvarande pro- cessus coracoideus scapule hos menniskan. — Den 16 April har Prof. Bonsdorff derjemte meddelat Societeten några upp- gifter angående 26 st. af Magister Warelius till Universi- tetets Anatomiska Museum insända Finska Cranier, deraf 8 blifvit uppgräfna från den numera öfvergifna begrafningsplatsen i Kemi, 9 från en redan år 1626 öfvergifven kyrka i Laukas, ofvanom ”Tarvola fors, samt 9 äldre från den ännu begagnade begrafningsplatsen i Wederlax socken. Vid närmare undersök- ning af dessa cranier hafva de från Kemi, med undantag af tvenne, befunnits rent Lappska, de från Laukas alla företeende den rent Lappska typen, samt samma förhållande äga rum äfven med 3 bland dem, som blifvit tagna från VVederlax; hvaraf synes följa, att Lapparne i fordna tider varit vidt spridde inom Finland.
Den 29 April sistl. år föredrog Professoren Geitlin ett arbete om Österländska mynt funna i Finsk jord”), hvarutur må i korthet meddelas; att, med undantag af några större jord- fynd, hvaruti Österländska mynt förmodats hafva ingått utan att sådant blifvit med visshet utredt, nämnda uti Finland anträffade Österländska mynt bestått uti: 1:o åtskilliga Kufiska mynt, funna
9) "E. HI, s. 299:
119
är 1686 på Saaris hemman i Salo by af Uskela socken ibland Anglosachsiska, Tyska och Byzantinska, samt till en del aflem- nade till Åbo Universitet, enligt Prof. Bilmarks år 1769 ut- gifna dissertation: de Numis quibusdam antiquis in Finlandia repertis; 2:0 en större mängd Kufiska mynt, hittade i Pelkäne år 1787 jemte en armring af silfver och ett antal Anglosach- siska, Isländska och Tyska mynt, hvilket fynd inlöstes för de Kongl. samlingarna i Stockholm; 3:o ett okändt antal Kufiska mynt, innehållna i ett betydligt jordfynd, som för omkring 15 år sedan uppgräfdes i en backe ett par stenkast från Reso kyrka, men till största delen skingrades och såldes till guldsme- der; 4:o nio Kufiska mynt, funna år 1832 i Rautus socken af Wiborgs Län, hvilka förvaras i Universitetets Mynt- och Me- dalj-kabinett, jemte en öfver dem uppgjord Beskrifning af Stats- Rådet von Fraehn; 5:o ett Kufiskt mynt, hittadt år 1841 i Syssmå socken och föräradt till Borgå Gymnasium; 6:0 tre Ku- fiska mynt, anträffade år 1842 på Wuoxens strand, nära Kex- holm , och äfvenledes förärade till Borgå Gymnasium; 7:0 ett Kufiskt mynt, hittadt år 1826 i en sandbacke vid Eura prest- gård och för par år sedan föräradt till Universitetet; 8:0 en i Sädxmåki funnen Samanid, skänkt år 1843 till Universitetets myntsamling; 9:o en å Finströms prestgårds åker år 1846 fun- nen Samanidisk dirhem, insänd till Universitetet år 1847; och 10:0 ett Khalifmynt af silfver, utmärkt väl bibehållet och präg- ladt år 191 efter Muhamedanska tideräkningen, funnet i Godby på Åland och år 1847 föräradt Universitetet.
Vid sammankomsten den 26 Mars öfverlemnade Professo- ren Woldstedt till Societeten det i sednaste årsberättelsen omförmälda, af honom lofvade arbetet öfver Triangelpunkternas vid gradmäåtningen i Finland höjd öfver hafsytan”). I af- 38) Die Höken der Dreieckspunkte der Finnländischen Gradmessung iiber
der Meeresfläche (T. I, s. 159).
120
seende å nämnde arbete, som är författadt på tyska språket och för närvarande under tryckning för Societetens akter, bör an- märkas att de fleste astronomer och geodeter, hvilka befattat sig med beståmning af höjder öfver hafsytan medelst observerade zenithdistanser, väl hafva anmärkt det refraktionen är större ju aflägsnare observationstiden är från sanna middagen, men att denna omständighet likväl icke torde blifvit tagen i beräkning förrän uti Prof. Woldstedts ifrågavarande afhandling, hvil- ket i sin mån måste öka noggrannheten af deruti härledda re- sultater. Angående dessa kan här endast i allmänhet nämnas, att höjderna i det Finska triangelnäåtet tilltaga ifrån Lovisa till Tammimåki nära norra delen af Pöjäne, att de i Kuopio Län äro nära öfverallt lika, och att de åter tilltaga i närheten af Ka- jana. Den högsta punkten i triangelnåtet är Teiriharju i Ris- tijärvi kapell af Hyrynsalmi socken, och höjderna tyckas starkt tilltaga öster och nordost från Kajana. Tammimaåäki, beläget i Jouza kapell af Gustaf Adolfs socken, äger en höjd af 136 famnar öfver Finska Viken, Kuopio Läns höjder äro i medel- tal 120 famnar och Teirikarju 187 famnar öfver samma vik.
Societetens Sekreterare har den 23 Oktober och 16 April föredragit följande arbeten: Uppsats angående seriers förvand- ling i kontinuerliga bråk, och tvärtom dessas i serier. — Om den geometriska konstruktionen af eqvationer af andra gra- den med två variabla. — Om konrvergensen af obegränsade kontinuerliga bråk med jakade partiella nämnare, men par- tiella täljare af skilda tecken. — Härledning af några all- männa former för serier, hvilkas summor icke kunna vara tal af gifna slag.
Af vetenskapsidkare utom BSocieteten hafva följande med- delanden inkommit:
Protokolls-Sekreteraren Viktor Falck meddelade vid sam- manträdet den 26 Mars tvenne naturalhistoriska notiser utur
121
till honom ankomna skrifvelser från Professor Sundevall i Stockholm och Kollegii-Rådet Middendorff i St. Petersburg. Hr Carl Aug. Wolsa har den 5 Februarii inlemnat ett arbete med titel: Idé till uppdragning af ett Ur genom inflytandet af atmosferens täthets successiva af- och tillta- gande, hvilken afhandling, i anledning af Mathematiko-fysiska sektionens deröfver afgifna yttrande, kommer att i Societetens akter intagas'"). — Den 16 April hafva derjemte föredragits följande af Hr Wolsa författade uppsatser: Orm den hydrody- namiska proportionen emellan Tryckhöjden hos en vätska och Hastigheten hos en stråle af samma wvåtska, som utströrh- mar från ett fint hål på en tunn vägg genom wvätskans på- tryckning. — Undersökning om det inflytande på thermome- ter-observationer, som härleder sig från Begränsningen af thermometerns känslighet för förändringen af den omgifvande luftens temperatur, samt om den verkan en wvägg-thermome- ter erfar genom värmets Strålande emellan väggen och ther- mometern. — Beskrifning af en Fåg. Dessa arbeten hafva blifvit remitterade till Societetens Mathematiko-fysiska sektion.
Ofvannåmnde vetenskapliga föredrag utgöra till antalet 26, deraf flera komma att af Societeten offentliggöras.”
1) T. III, s, 374.
16
Arssammanträdet 1850.
(Finl. Allm. Tidn. för d. 13, 14 och 15 Maji s. år.)
F inska Vetenskaps-Societetens årssammantråde hölls i vanlig ordning den 29 sistl. April och öppnades af Societetens Ordfö- rande Professoren Geitlin med följande ord:
”V. Å! Den Finska V etenskaps-Societeten har till sin års- och högtidsdag valt en af de betydelsefullaste dagar för de läån- der och riken som äro förenade under HANS MAJESTÄT KEJSARENS af Ryssland mäktiga och ärofulla spira, den dag då millioner trogne undersåters böner uppsändas till himlen, för att nedkalla välsignelse öfver den Man, som är ämnad att en gång emottaga den höga och ärofulla, men derjemte svåra och tunga regerings-omsorgen öfver det största rike på jorden, med ett ord, den dag som vi nu fire, Hans Kejserl. Höghet Thronföljaren, Cesarewitsch och Stor-Fursten ALEXANDER NICOLAJEWITSCH's höga Födelsedag. Då det åligger mig, i egenskap af Finska Vetenskaps-Societetens nuvarande Ord- förande, att öppna dagens högtidlighet, är det mig en dyr och angenäm pligt, att i första rummet, å Societetens vägnar, uttryc- ka allas vår innerliga tacksamhet emot den. Gudomliga Försynen, som icke blott mot alla faror skyddat och vid helsa och oförsva- gad kraft bibehållit vår Allernådigste KEJSARE, oaktadt de mån- ga bekymmer och pröfningar — bland dem förlusten af en äl- skad och aktad Broder — dem han varit underkastad, utan ock med sitt Nådiga hägn omfattat HANS KEJSERLIGA MAJE- srtÄTsS Thronföljare — i hvars person det Finska Univer- sitetet jemväl har lyckan vörda sin Höge Kansler — samt låtit dem, äfvensom. det öfriga Kejserliga Huset, vara i åtnjutan-
123
de af de förmåner, förutan hvilka all mensklig magt och höghet saknar sitt förnämsta värde, nemligen helsans och den RE sällhetens ovärderliga lycka!
Med denna dag har Finska V etenskaps-Societeten fulländat det tolfte året af sin tillvaro, ett år så mycket lyckligare ån de nåstföregående — under hvilka flere af Societetens utmärktare och verksammare medlemmar bortryckts af döden — som Socie- ' tetens samtlige ledamöter under detta års förlopp varit i tillfälle att under åtnjutande af en, i allmänhet taget, ostörd helsa kunna verka för sitt ändamål. Om dock så skulle hända, att Societe- tens verksamhet icke motsvarar de förhoppningar och fordringar, som mången gjort och gör sig på Societeten och dess prestatio- ner, så torde den omständighet icke böra förbises, att den Finska Vetenskaps-Societeten hvarken kan eller bör jemföras och mäta sig med flere andra Litterära Inrättningar, Vetenskaps-Akademier m. m., hvarest ledamöternas enda och uteslutande skyldighet är att arbeta för Vetenskapens fortkomst i alla vetandets grenar; den Finska Vetenskaps-Societetens medlemmar äro nemligen så- dane tjenstemån, för hvilka de till Societetens sfer strikte höran- de göromål mera böra och måste anses som en rekreation och en hvila från dagens nödvändiga och trägna sysselsättningar, än så- som hufvudsak. Det har blifvit anmärkt, och jemväl offentligen uttaladt, att i allmänhet de andliga och vetenskapliga intressena i vårt land ej blifvit bedrifna med samma nit och framgång som de materiella, hvilka skola hafva lemnat de förra efter sig. Hu- ruvida detta påstående verkligen är grundadt, derom vågar jag intet afgöra, och ingen torde så lätt kunna anställa det i sjelfva verket ganska svåra måtandet af vetenskapernas framsteg och be- ståmmandet af deras ståndpunkt för en viss gifven tid: dertill fordras en insigt och vidtomfattande lärdom, som icke är mången förunnad. Det säkra är, att ju långre man framskrider på ve- tandets oändliga fålt, desto mer finner man huru liten väg blif-
124
vit tillryggalagd, och huru ofantligt mycket som återstår. Men att döma efter sådana företeelser, hvilka genast falla i ögonen, tyckes det som skulle en jemförelse emellan Finland förr och Finland nu, äfven i andligt och vetenskapligt afseende falla nu- tiden till särdeles heder.
Ty hvad först beträffar den Finska nationens egentligen så benämnda andliga angelägenheter, är det tvifvelsutan en lycka för Finland, att de religiösa strider, som utomlands, och särdeles i Tyskland, åstadkommit så mycken oro och förvirring, ej funnit något deltagande af Finlands folk, och att till följe deraf den He- liga Skrift allt framgent hos oss med tillbörlig vördnad anses och omfattas; men den fattigdom och brist. på Guds Ord, hvaröfver klagan fordom så ofta förspordes, äro nu till största delen häfne. Nya, stora upplagor af Bibeln, till 3000 å 10,000 exemplar, om- besörjas gång efter annan, och den theologiska litteraturen, jem- väl på landets eget språk, har i de sednaste åren vida öfverträf- fat hvad i en lång följd af föregående år deri blifvit tillgjordt. Hvad för öfrigt vetenskapliga och vittra skrifter angår, så inför- skrifvas sådana årligen i ganska stor mängd, och. blott för huf- vudstadens räkning till ett belopp, hvaröfver man för några de- cennier tillbaka hade förvånats. Så har t. ex. under loppet af sistlidet år till och igenom Helsingfors införskrifvits utländska böcker och skrifter för en summa af minst 20,000 Rubel sillver. Den tid är ej långt aflägsen, då Finlands tidnings-litteratur var inskränkt till en enda tidning på svenska